Lucas 19
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och han kom in och gick genom Jeriko.
1 Jesu na Jericho tit naatu nati bar merar wanawanan remor inan,
2 Och se: en man som vid namn kallades Sackeus, och han var övertullindrivare och själv rik.
2 basit nati’imaim orot totobuyoy wairafin wabin Zakias, kabay o’onayah hai orot ukwarin ma’am tit.
3 Och han sökte se Jesus, vem han är, och kunde inte för skarans skull, eftersom han till resningen var liten.
3 Kok kwanekwan Jesu ana yumat ta’itin, baise i orot kabumin sabuw rou’ay gagamin na’in nan hisumisum i men karam boro Jesu ta’itin.
4 Och han sprang före framför och gick upp på en sykomor för att se honom, eftersom han skulle gå genom den vägen.
4 Naatu sabuw aunah i’iyon nunuw in ai sycamore afe’en yen mare ma Jesu nan ta’itinimih, anayabin Jesu ef nati’iwat inan.
5 Och när han kom till platsen, såg Jesus upp och sade till honom: ”Sackeus, skynda dig och kom ner! För idag måste jag bli kvar i ditt hus.”
5 Baise Jesu na nati ai anamaim titit ana veya an kutan bat, naatu ai afe’en nuw ra’at eo, “Zakias saise kura’iy, anayabin ayu akokok boun o abaremaim airit tanama.” Jesus Zachaeus ai afe’en ma’am isan eafa’af ra’at|alt="Jesus talking to Zachaeus in tree" src="CN01776B.TIF" size="col" loc="Luk 19.5" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="19.5"
6 Och han skyndade sig och kom ner och välkomnade honom glad hos sig.
6 Zakias matan kabiy kayam rena haw tit, kawasa auman Jesu ana merar yi
7 Och när de såg det, muttrade alla och sade att det är hos en syndig man han gått in för att övernatta.
7 Sabuw etei’imak hi’i’itin men hiyasisir naatu higam hio, “Iti orot i bowabow kakafin wairafin ana nanawan orotomih matar hairi tenan ana bar.”
8 Men Sackeus ställde sig och sade till Herren: ”Se: hälften av det som är mitt, Herre, ger jag till de fattiga. Och om jag utpressat något från någon, ger jag tillbaka fyrdubbelt.”
8 Zakias misir eo, “Regah ayu i boro au sawar founafoun ana kuru’um turin yababan wairafih anitih, naatu sabuw iyab aifufuwih hai sawar abowabow boro hai sawar tafanamaim matah kwakwafe’en auman anaya’abar anitih.”
9 Och Jesus sade till honom att: ”Idag har frälsning kommit till detta hus, för också han är en Abrahams son.
9 Jesu misir Zakias iu, “Boun iti baremaim God ana yawas natit orot ebiyawasi, anayabin iti orot auman i Abraham uwan ta.
10 För Människosonen har kommit för att söka och frälsa det förlorade.”
10 Orot Natun i sabuw iyab hikasiy tema’am nuwihih bow naatu baiyawasih isan na.”
11 Och när de hörde detta tillade han och talade en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de tänkte sig att genast kommer Guds rike att skönjas.
11 Jesu na Jerusalem tit biyubin auman, sabuw abisa Jesu eo hinowar hinan hinotanot i God ana aiwob iti boro’omo tatit ana naniyanabe, baise Jesu i kofan maiye oroubonamaim iuwih eo,
12 Alltså sade han: ”En förnäm man reste till en trakt långt bort för att få sig kungamakt och återvända.
12 “Ana veya ta orot gagamin tafaram ta’amaim roubinin aiwob baitin, imaibo matabir maiye isan in tafaram ta ef yok na’in imaim tit.
13 Och han kallade tio av sina fasttjänare och gav dem tio minor och sade till dem: Gör affärer under det att jag kommer.
13 Baise na isan bobobunabuna ana veya, ana akirwairafih etei 10 e’af hina gold taita’imon faramih naatu iuwih. ‘Kabay iti abit kwanab, imaim kwanama kwanabowabow ayu ana matabir.’
14 Men hans medborgare hatade honom och sände ut en delegation efter honom och sade: Vi vill inte att denne ska regera över oss.
14 Baise i taiyuwin ana tafaram sabuw hifa’ifai naatu men hikok nati orot ti’aiwob, imih sabuw hiyafarih hin hitit hio, ‘Aki men akokok iti orot aki isai ni’aiwob.’
15 Och det hände sig, vid det att han kom tillbaka och hade fått kungamakten, att han sade att det skulle ropas in till honom dessa fasttjänare åt vilka han hade gett silvret, för att han skulle veta vad de hade tjänat i affärerna.
15 Baise nati orot aiwob hitin naatu matabir na ana bar tit. Imaibo ana akirwairafih iyab kabay bitih hina hitit ibatiyih, kok taso’ob, kabay itih hibowabow baibi’ab tafan hiya’abar hibow.
16 Och den förste kom fram och sade: Herre, din mina har frambringat tio minor till.
16 Orot ta wan run eo, “Regah ayu au kabay itu ama abowabow tafan i ten hiya’abar abai.’
17 Och han sade till honom: Bra, gode fasttjänare. Eftersom du var trogen i det minsta, ha auktoritet över tio städer.
17 Ana regah eo, ‘O i bowayan orot gewas, au bowabow kikimin abit ikaif gewas, imih bar merar etei ten abit inakaifen.’
18 Och den andre kom och sade: Din mina, herre, har gjort fem minor.
18 Orot bairou’abin run eo, ‘Regah ayu kabay itu ama abowabow tafan etei five aya’abar abai.’
19 Och han sade även till denne: Och du, var över fem städer.
19 Naatu ana orot ukwarin iyasisir eo, ‘O i bar merar etei five abit inakaifen.’
20 Och en annan kom och sade: Herre, se din mina som jag haft undanlagd i en duk.
20 Naatu orot baitounin run eo, ‘Regah a kabay ibitu i abai an koukufet wanawanan asum ai boun inu’in iti abai ana abit maiye.
21 För jag fruktade dig, eftersom du är en strikt man: du tar ut det du inte satt in och skördar det du inte sått.
21 Ayu o isa abir, anayabin o a tur fokarin, turanah arih o aribe asir kubowabow kwanekwan, naatu turanah hai masaw o kubobobe asir kufafour kwanekwan.’
22 Han säger till honom: Från din mun ska jag döma dig, elake fasttjänare. Du visste att jag är en strikt man som tar ut det jag inte satt in och skördar det jag inte sått?
22 Regah misir iu, ‘O i bowayan orot kakaf nokonokow! Nati a tur i’o’omaim boro natatabir nafatumi! O iso’ob ayu i au tur fokarin, sabuw hai sawar abowabow kwanekwan, naatu hai masaw ayu abobobe afafour.
23 Och varför satte du inte mitt silver på en bank, och jag hade kommit och tagit ut det med ränta?
23 Gewasin au kabay banikamaim itayai tabowabow amatabir anan saise tafan hitaya’abar atab.’
24 Och till dem som stod bredvid sade han: Ta ifrån honom minan och ge till honom som har de tio minorna.
24 Naatu tatabir sabuw nati’imaim hibatabat iuwih, ‘Iti orot uman kabay gold kwabosair kwabai kwan akir wairafin kabay etei ten bowabow i kwaitin.
25 Och de sade till honom: Herre, han har tio minor? –
25 Baise hitatabir hio, ‘Regah nati orot i ana kabay etei ten bowaka.’
26 Jag säger er att åt var och en som har ska det ges, men från den som inte har ska också det han har tas.
26 Iyafutih eo, ‘A tur ao’owen, sabuw iyab umah i’e’etaw sawar moumurih tebowabow boro tafan hinaya’abar nab, baise sabuw iyab umah nutanub tema’am aurin boro sawar en, naatu abisa kikimin nati biyahimaim tema’am boro hinabosairen.
27 Men dessa mina fiender som inte ville att jag skulle regera över dem, för hit och slakta dem inför mig.”
27 Naatu boun i akokok sabuw iyab ayu bai’aiwob isan men hikokok kwabow kwana iti nou’umaim kwarouw temorob.”
28 Och när han hade sagt detta, vandrade han före och gick upp till Jerusalem.
28 Iti na’at eo ufunamaim sabuw au nah i’iyon, wan au Jerusalem yen in.
29 Och det hände sig, när han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivernas, att han sände ut två av lärjungarna
29 Yen na tafaram Bethage naatu Bethany hairi sisibihimaim tit, Olive Oyaw an, basit ana bai’ufununayah orot rou’ab eobaimanih naatu wan iyafarih
30 och sade: ”Bege er till byn mittemot. I den ska ni, när ni går in, finna ett föl bundet på vilket ingen av människor ännu har suttit. Och lossa det och led hit.
30 eo, “Kwanan bar merar ta nati namaim kwanatit naatu kwanarur auman donkey boubun hi’utan ebatabat boro kwana’itih, nati donkey i men yait ta bai afe’en yen remoramih. Kwana rufam kwanab kwan iti kwanatit.
31 Och om någon frågar er: Varför lossar ni?, ska ni säga så: Eftersom Herren har behov av det.”
31 Naatu orot ta nati’imaim na’iti nibatiy nao, ‘Aisim kwarurufam?’ ana tur kwana’owen, ‘Ai Regah ekokok.’”
32 Och de utsända gick iväg och fann det så som han hade sagt dem.
32 Orot hairi hiremor hin, sawar abisa Jesu eo na’atube etei isah himatar.
33 Och när de lossade fölet, sade dess herrar till dem: ”Varför lossar ni fölet?”
33 Hina hitit donkey boubun hirurufam, ana matuwan itih naatu ibatiyih, “Aisim au donkey kwarurufam?”
34 Men de sade: ”Eftersom Herren har behov av det.”
34 Hiya’afut hio, “Ai Regah ekokok.”
35 Och de ledde det till Jesus och slängde sina mantlar över fölet och satte upp Jesus.
35 Basit ihamiyih hirufam hibai hin Jesu biyan hitit, naatu hai biya baibiyon tafah hibosaisiren donkey tafan hiyabar uman hibai yen tafan mare.
36 Och medan han färdades fram, bredde man ut sina mantlar undertill på vägen.
36 Sabuw hai faifuw tafah hibosaisiren ef yan hiyabar tafanamaim remor in.
37 Och när han närmade sig, redan vid nedgången från Olivberget, började hela mängden av lärjungarna glada lovprisa Gud med väldig röst för alla kraftgärningar som de sett
37 Na Jerusalem tit biyubin auman, ef ta Olive Oyaw na’at re inan i awanamaim hitit naatu ana bai’ufununayah sabuw moumurih na’in Jesu ina’inan iwa’an hi’itah isan fanah sib God ana merar hiyi hibora’ara’ah hio.
38 och säga:
38 “God ata aiwob nigegewasin, Regah wabinamaim nan, tufuw maramaim nama naatu God auyomtoro’ot isan fair nama!”
39 Och några av fariseerna från skaran sade till honom: ”Lärare, näps dina lärjungar.”
39 Pharisee afa nati rou’ay wanawanamaim Jesu hiu, “Bai’obaiyenayah, a bai’ufununayah kukwararih awah tefot.”
40 Och han svarade och sade: ”Jag säger er: om dessa är tysta kommer stenarna att skrika.”
40 Baise Jesu iyafutih eo, “I ana’uwih awah nafot, kabay iti ti’inu’in boro fanah nasib God hinabora’ara’ah.”
41 Och när han närmade sig och såg staden, grät han över den
41 Jesu na Jerusalem tit iyubin nuw bar hiwowab batabat i’itin ana veya ana yababan ra’at rerey eo,
42 och sade att: ”Om du hade förstått på denna dag, också du, det som leder till frid! Men nu var det dolt för dina ögon.
42 “Tufuwamaim ma isan ana ef iti boun enan akisin itaso’ob. Baise boro men ina’itin, anayabin mata hibofafar.
43 För det ska komma dagar över dig, och dina fiender ska belägra med palissad mot dig och omringa dig och ansätta dig från alla håll.
43 Mar boro enan a rakit sabuw boro roun roun hina’ar bebera’uh a ef hinarufut, run tit isan boro nafokar,
44 Och de ska golva dig och dina barn i dig och inte lämna sten på sten i dig, därför att du inte förstod tiden för din översyn.”
44 hinabat hinayuw hinarab, hinagurus, natunatun wanawanamaim tema’am etei boro hinarouw hinamorob. kabay iti etei boro hinarab hinagurus nasawar, boro men ta hinihamiy ana efanamaim na’inumih, anayabin God ana sabuw baiyawasihimih nan o men i’inanimih!”
45 Och han gick in i templet och började driva ut dem som sålde
45 Jesu na Tafaror Bar wanawanan run, ana was efanamaim sabuw sawar hiya hima hitotobon itih naatu nunih ufun hitit.
46 och säga till dem: ”Det är skrivet: Och mitt hus ska vara ett bönens hus. Men ni har gjort det till enrövargrotta!”
46 Iuwih eo, “Buk Atamaninamaim God iti na’atube eo hikirum, ‘Ayu au Bar i yoyoban ana bar, baise kwa kwabai kwabotabir na bainowan hai wawa’ir watu matar!’”
47 Och han undervisade varje dag i templet. Men översteprästerna och de skriftlärda sökte förgöra honom, även de främsta bland folket.
47 Nati’imaim Jesu mar etei Tafaror Baremaim ma sabuw i’obaibiyih. Baise firis ukwarih, Ofafar Bai’obaiyenayah, naatu sabuw hai ukwarih hikok kwanekwan i mi’itube hitarab temorob.
48 Och de fann inte vad de skulle göra, för folket hängde på honom allihop och lyssnade.
48 Baise ef hinunuwet men ta hitita’urimih, anayabin sabuw etei’imak i Jesu ana tur akisin hinonowar naatu men hikok boro tur ta hitasa’ir.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.