Lucas 14
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och det hände sig, under det att han gick till huset hos en av de ledande fariseerna på en sabbat för att äta bröd, att de vaktade noga på honom.
1 Baiyarir ana veya ta, Pharisee hai ukwarin ana baremaim Jesu bay aamih na, baise sabuw nati’imaim hima’ama i Jesu hibimtitiy.
2 Och se: en man som var vätskesvullen fanns framför honom.
2 Naatu nati’imaim orot ta an uman hikurut ma’am yawas isan na Jesu nanamaim tit.
3 Och Jesus svarade och talade till de laglärda och fariseerna och sade: ”Är det tillåtet på sabbaten att bota eller inte?”
3 Baise Jesu Pharisee naatu ofafar so’ob wairafih ibatiyih, “Baiyarir ana veya’amaim ata ofafar ebibasit boro orot babin taniyawas ai en?”
4 Men de höll sig stilla. Och han tog tag och helade honom och skickade iväg.
4 Baise men tur ta hio. Basit Jesu orot bai iyawas naatu iu ana ubar in.
5 Och till dem sade han: ”Hos vem av er kommer en son eller oxe att falla i en brunn och han drar inte direkt upp den på sabbatsdagen?”
5 Imaibo ibatiyih, “O orot ta natu o a bobaituw Baiyarir ana veya hub tare’er na’at boro itihamiy ta’in tamorob, o boro mata takabiy itarowen ra’ah tayen?”
6 Och de mäktade inte att svara tillbaka på detta.
6 Sabuw baiyafutinamih hikasiy hima kwanekwan.
7 Och han talade till de inbjudna en liknelse, när han tog fasta på hur de utvalde förstaplatserna, och sade till dem:
7 Nanawan sabuw afa bay aa ana efanamaim efan gewasih hirurubinen Jesu itih, basit oroubonamaim sabuw iuwih eo,
8 ”När du blir bjuden av någon till bröllopsfest, luta dig inte till bords på förstaplatsen. Annars kanske en mer uppskattad än du är inbjuden av honom,
8 “Orot ta, tabin ana hiyuw isan a kob nan na’uwi inanan men inayen efan gewasinamaim inamare’emih, anayabin orot gagamin ta auman ana kob hinan boro enan.
9 och då kommer den som bjudit dig och honom och ska säga till dig: Ge denne platsen, och då ska du med skam börja hålla den sista platsen.
9 Imih orot hiyuw matuwan airi a kob na uwi kwanan boro nayen na’uwi, ‘Aro o kumisir haw kure, tura eyen iti’imaim emare,’ o boro biya’ohow auman inamisir haw inare.
10 Nej, när du blivit bjuden, gå och ligg till bords på den sista platsen så att, när den som bjudit dig kommer, han ska säga till dig: Min vän, gå fram högre upp. Då blir det för dig en ära inför alla som ligger till bords med dig.
10 Imih a kob hinan hina’uwi inanan, haw inamare, saise orot hiyuw matuwan a kob nan boro na’uwi, ‘Au begon kuyen seb ir yan kumare,’ o boro yasisir auman ina misir seb inayen efan gewasin inab nanawan afa bairi ir yan kwanama.
11 För var och en som upphöjer sig själv ska bli ödmjukad, och den som ödmjukar sig själv ska bli upphöjd.”
11 Anayabin orot yait taiyuwin i’itin ra’ah, God boro nab haw nayare, baise orot yait taiyuwin i’itin furuw God boro nayara’ah orot gagamin namatar.”
12 Och han sade också till den som hade bjudit honom: ”När du gör en lunch eller måltid, ropa inte på dina vänner eller dina syskon eller dina släktingar eller rika grannar. Annars kanske också de bjuder dig tillbaka och det blir din belöning.
12 Imaibo Jesu bar matuwan hairi bay aamih iu nan isan eo, “Auyit o rabirab ana bay inabitab, men o a of, tait bairi a rara ta’imon, taituwa o isusu’ubih, naatu a’ofonah guguw wairafih ina’uwih hinan bairi kwana’aamih. Anayabin o nati na’atube inasinaf, i boro a bay wan hitab hinit inaa.
13 Nej, när du gör en mottagning, bjud fattiga, invalidiserade, lama, blinda.
13 Baise hiyuw inabowabow ana veya, yababan wairafih, ah umah kurut, ah umah duboh, matah fim, ina’uwih hinan bairi bay kwanaa,
14 Och salig blir du, eftersom de inte har något att återgälda dig med. För det ska återgäldas dig vid de rättfärdigas uppståndelse.”
14 saise God boro baigegewasin nit. Anayabin sabuw nati boro men a hiyuw wan hinay hinit, baise sabuw gewasih morobone hinamimisir ana veya’amaim, abisa isisinaf isan God boro imaim a wayow nit.”
15 Och när en av de som låg till bords med honom hörde detta, sade han till honom: ”Salig den som ska äta bröd i Guds rike!”
15 Orot ta nati bay ana gemamaim hairi hima’am iti tur nowar, basit Jesu isan eo, “Orot yait God ana aiwobomaim hiyuw isan namamare boro yasisir gagamin maiyow nab.”
16 Men han sade till honom: ”En man gjorde en stor måltid och bjöd många.
16 Baise Jesu oroubonamaim orot iu, “Veya ta orot ana hiyuw bogaigiwas, naatu sabuw maumurih na’in hai kob in.
17 Och han sände ut sin fasttjänare vid stunden för måltiden för att säga till de inbjudna: Kom, för det är redan förberett.
17 Naatu hiyuw aanin isan ana veya natit, tur iyafar ana ofonah isah eo, ‘Kwanan hiyuw tanaa, sawar etei ai moyab sawar.’
18 Och de började en efter en alla undanbe sig. Den förste sade till honom: Jag har köpt en åker och har nödtvång att gå ut och se den. Jag tillfrågar dig: håll mig undanbedd.
18 Baise etei hikwahir tur ta ta hibow hitit, orot ta eo, ‘Ayu au me boubun atubun ananutitiyimih anan, a tur ao’owen men karam boro anan.’
19 Och en annan sade: Jag har köpt fem par oxar och går för att pröva dem. Jag tillfrågar dig: håll mig undanbedd.
19 Orot ta eo, ‘Ayu au cow baubuh etei ten atobon, imih baimanamen isan anan, a tur ao’owen men karam boro anan.’
20 Och en annan sade: Jag har gift mig med en kvinna och därför kan jag inte komma.
20 Naatu orot ta eo, ‘Ayu i boubun atabin, imih men karam boro aawau anihamiy nama airit tanan.’
21 Och fasttjänaren kom fram och berättade för sin herre om detta. Då vredgades hushärskaren och sade till sin fasttjänare: Gå fort ut till stadens gator och gränder och för in de fattiga och invalidiserade och blinda och lama hit.
21 Akir wairafin matabir maiye na orot gagamin ana tur eowen. Bar matuwan yan so’ar ana akir wairafin iu, ‘Saife kutit kwen ef gagamih yahimaim naatu bar merar hai ef yahimaim sabuw kakafih, yababan wairafih, ah umah kurut, ah umah murubih, matan fim initeten inan hiyuw tanaa.’
22 Och fasttjänaren sade: Herre, det har skett som du beordrade, och ännu finns det plats.
22 Naatu akir wairafin eo, Regah, io na’atube i asinaf, baise bar awan i men karatan.’
23 Och herren sade till fasttjänaren: Gå ut till vägarna och stängslen och nödga folk att komma in, så att mitt hus blir fullt.
23 Imaibo orot ana akir wairafin iu, ‘Kutit kwen bar merar hai ef gagamih yahimaim, naatu ef gidigidih rewahimaim, sabuw iyab nati’imaim ina’i’itih inabuwih kwanan, saise au bar awan nakaratan.’
24 För jag säger er att ingen av de männen som var bjudna ska smaka av min måltid.”
24 A tur ao’owen sabuw iyab wan hai kob anan i men hikok imih boro men yait ta au hiyuw nakatubunimih!”
25 Och med honom vandrade stora skaror, och han vände sig och sade till dem:
25 Ana veya ta sabuw rau’ay gagamin na’in Jesu hi’ufunun bairi hinan tatabir iuwih eo,
26 ”Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och mor och hustru och barnen och bröderna och systrarna och dessutom även sin egen själ, kan han inte vara min lärjunge.
26 “Orot yait ayu ebi’ufnunu, baise hinah, tamah, aawan natunatun, taitin, ruburubun isah ebiyabow naatu i taiyuwin auman ana yawas isan ebiyabow, nati orot i men karam boro ayu ni’ufnunu.
27 Den som inte bär sitt kors och kommer efter mig kan inte vara min lärjunge.
27 Orot yait ana onaf na’abar ayu ananamaim ni’ufnunu airi ananan i ayu au bai’ufununayan.
28 För vem av er som vill bygga ett torn sätter sig inte först och räknar ut kostnaden, om han har till färdigställandet?
28 Orot ta ana bar wowabinamih boro men asir nawowab kwaniyimih, baise wan i boro namare ana bar ayubin nayakitifuw, ana baiyan boro bai’ab naatu ana kabay karam boro iti bar nawowab nisawar ai en.
29 Så att inte, när han har lagt en grund och inte mäktar att fullborda, alla som skådar börjar förlöjliga honom
29 Anayabin ana kabay men nakakaram na’at boro tafah nararauwen ufunamaim wowabina’e nabat, naatu sabuw afa tafawat hinabatabat hina’itin boro hini’iyab hinamarib,
30 och säga att: Den där människan började bygga och mäktade inte fullborda.
30 hinao, ‘Iti orot bar wowabinamihibe busuruf tafawat rauwen naatu ihamiy ebatabat.’
31 Eller vilken kung som går för att möta en annan kung i krig sätter sig inte först och ska planera om han är mäktig att med tiotusen möta den som med tjugotusen kommer emot honom?
31 Itinin tabo iti, aiwob orot ta ana baiyowayah etei 10,000 tabow, aiwob orot ta hairi baiyowamih tan, baise aiwob orot ta ana baiyowayah etei i 20,000 imih nati aiwob ta i boro tamare tama tanot, ‘Ayu karam boro nati aiwob orot airi aniyow?’
32 Och annars, medan han ännu är fjärran, sänder han en delegation och frågar om det som leder till fred.
32 Naatu tanotanot men takakaram na’at, i boro ef yok tama tur tiyafar aiwob turan hairi hitao tufuw hita’afuw.
33 Så kan alltså ingen av er som inte tar farväl av allt som är hans vara min lärjunge.
33 Ef i nati ta’imon, orot yait nakok ayu bai’ufnunu’umih mat i ana sawar etei nakwahir nayaraiyen.
34 Saltet är alltså bra. Men om även saltet blir smaklöst, med vad ska det saltas?
34 Riy i gewasin, baise naniyan nabi’en boro hinisaroun, anayabin men karam boro hiniwa’an riy namatar maiye.
35 Varken för jord eller för gödsel är det välägnat. Ut kastar man det. Den som har öron att höra med ska höra.”
35 Naatu me yan ub yen gewas isan hinayayare boro men ana gewasin ta namatar, imih boro hinisaroun. Imih o yait tain ema’am inarub tur iti inanowar gewas!”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.