Lucas 11
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och det hände sig, under det att han var på en plats och bad, att när han slutat sade en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att bedja, så som också Johannes lärde sina lärjungar.”
1 Veya ta Jesu efan ta’amaim ma yoyoban inan, ana yoyoban sasawar ufunamaim ana bai’ufununayah orot ta natit eo, “Regah, kwi’obaiyi ana yoyoban, John ana bai’ufununayah bi’obaiyih na’atube.”
2 Och han sade till dem: ”När ni beder ska ni säga:
2 Jesu iuwih eo, “Yoyobanamih iti na’atube kwanayoyoban.
3 Vårt tillkommande bröd
3 Mar etei ana fofonin ai bay initi.
4 Och förlåt oss våra synder,
4 Ai bowabow kakafih kunotawiyen,
5 Han sade till dem: ”Vem av er skulle ha en vän och gå till honom vid midnatt och säga till honom: Min vän, låna mig tre bröd,
5 Imaibo Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “O yait a of auman boro fainaiwan itan itafefeyan itao, “Au of akokok rafiy fafar tounu inibaisu,
6 då en vän till mig har kommit hit från vägen till mig och jag har inget att sätta fram åt honom –
6 anayabin ayu au of ta bai’esegamih inan na au bar tit naatu ayu auru bay en, imih o isa abifefeyan inibaisu.’
7 och denne skulle svara inifrån och säga: Skaffa mig inte besvär! Dörren är redan stängd och mina barn är med mig i sängen. Jag kan inte stå upp och ge dig.
7 Naatu a of bar wanawanan boro na’afatit nao, ‘Men akokok au in ini’afiy, etawan i atufatan, naatu ayu natunatu bairi i a’inu’in, imih men karam boro ana misir bay anit.’
8 Jag säger er: Även om han inte kommer att ge honom och stå upp för att det är hans vän, kommer han just för hans oförskämdhet att resa sig och ge honom vad han behöver.
8 Naatu kwanotanot nati orot boro namisir ana of bay nitin? Ai, boro namisir ana of bay nitin, baise a tur ao’owen orot namisir ana of bay nabitin i men i ana of imih bay ebitin, baise anayabin, nati orot i ana fefeyanamaim ana of ihahar imih misir bay itin.
9 Och jag säger er: Be och ni ska få. Sök och ni ska finna. Bulta och det ska öppnas för er.
9 Imih a tur ao’owen. Inafefeyan boro inab, inanuwet boro inatitau’ur, inarukikitar etawan boro nabotawiy.
10 För var och en som ber får, och den som söker finner. Och för den som bultar ska det öppnas.
10 Anayabin Orot yait efefeyan boro nab, orot yait enunuwet boro natita’ur; naatu orot yait erurukikitar etawan boro nabotawiy.
11 Men hos vem av er som är far kommer sonen att be om fisk, och istället för fisk kommer han att ge honom en orm?
11 Kwa kek tamahinah natunat siyamih hitarererey na’at boro siy efanin kok kwatitih hita’an?
12 Eller också kommer han att be om ägg, och han kommer att ge honom en skorpion?
12 O mamu foufunamih hitarererey na’at boro kafukafus kwatitih hita’an?
13 Om nu ni som är elaka vet att ge goda gåvor till era barn, hur mycket mer ska er Far från himlen ge helig Ande åt dem som ber honom?”
13 Kwa kek tamahinah, kwa i sawar kakafih moumurih maiyow kwasisinaf, baise natunat isah boro men nuhi naburumih, abisa isan hikokok tibiyababan boro kwanab kwanan kwanitih. Imih kwanaso’ob, Tamat maramaim baitinin isan i igewasin kwanekwan, imih sabuw iyab Anun Kakafiyin isan tefefefeyan boro nitih!”
14 Och han drev ut en demon [och den var] stum. Och det hände sig, när demonen hade kommit ut, att den stumme talade och skarorna var förundrade.
14 Jesu demon awan bey nun tit; naatu demon bihir tit orot bihamiy ana veya’amaim orot busuruf tur eo, sabuw hai tur sawar hifofofor men kafaita.
15 Men några av dem sade: ”Det är med Beelsebul, demonernas furste, han driver ut demonerna.”
15 Baise sabuw afa hio, “Nati i demon hai ukwarin wabin Beelzebul ana fair itin imih enununih.”
16 Och andra testade och sökte ett tecken från himlen från honom.
16 Naatu sabuw afa hikok i marane ina’inan ta tiwa’an hita’itin, imih hikubibiruw.
17 Men han visste om deras tankebanor och sade till dem: ”Varje rike uppdelat mot sig självt blir ödelagt, och hus faller över hus.
17 Baise abisa hinotanot Jesu so’ob naatu iuwih, “Tafaram ta’imon hinakusib rou’ab namatar hinabiyow, hai fair boro hina gurus, na’atube orot aawan natunatun aawat bairi hinakusib hinabiyow boro hinama kakaf.
18 Men om också Satan var uppdelad mot sig själv, hur ska hans rike bestå? För ni säger att det är med Beelsebul jag driver ut demonerna.
18 Imih Satan an aiwob wanawananamaim hina kusisib hinabiyow, ana aiwob boro mi’itube fair nab nabat? Ayu iti tur ao anayabin i kwa a turamaim, ayu Beelzebul hai ukwarin fair baitu demon nunih kwarouw kwa’o.
19 Men om det är med Beelsebul jag driver ut demonerna, med vem driver era söner ut? Därför blir de era domare.
19 Baise ayu Beelzebul ana fairamaim demon ana nununih na’at, bo kwa a bai’ufununayah fair yait itih demon tinununih? Imih kwa taiyuw a bai’ufununayah iti kwa’o isan hinabi’obaiyi kwa a tur i men turobe!
20 Men om det är med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått till er.
20 Baise ayu God ana fairamaim demon ana nunih hinatitit na’at, nati ebi’obaiyi God ana aiwob i natitaka.
21 När den starke beväpnad vaktar sin fålla är det i fred som är hans.
21 Orot fairin aurin ahay waf karam ma ana bar ekakaif, ana sawar etei boro natafafar hina’in.
22 Men då en som är starkare än honom kommer över och besegrar honom, tar han hans vapenrustning på vilken han förtröstade och ger ut hans krigsbyte.
22 Baise orot fairin anababatun nati orot boro nawasfufur narun ana ahay ana waf tafahimaim ema’am boro niteten nan ana ofonah nafaramih bairi hinabow.
23 Den som inte är med mig, är mot mig. Och den som inte samlar med mig skingrar.
23 Orot yait ayu ananamaim men enan, i ayu isou ebiwosai, naatu orot yait men ibaisu airi sabuw abita’ay, i was geyayan.
24 När den orena anden kommer ut från människan, går den genom vattenlösa platser och söker ro och finner ingen. [Då] säger den: Jag ska återvända till mitt hus varifrån jag kom ut.
24 Demon kakafin orot biyanamaim titit ana veya i efan gewasin ta imaim ma baiyarir isan nuwet in, baise nuwet inan efan men ta tita’ur, naatu eo, “Ayu i boro ana matabir maiye au bar abihamiy ana’itin.”
25 Och den kommer och finner det sopat och tillsnyggat.
25 Basit matabir maiye na ana bar titit, hirereb hina yabuna inu’in itin.
26 Då går den och tar med sju andra andar elakare än sig själv, och de går in och bosätter sig där. Och då blir det sista för den människan värre än det första.”
26 Naatu tit in demon kakafih anababatun etei seven nawiyih bairi hina nati’imaim hisusuw hima. Yomaninamaim orot ana itinin botabir kakafin anababatun matar men marasika ma’am na’atube.”
27 Och det hände sig, under det att han sade detta, att en kvinna från skaran höjde sin röst och sade till honom: ”Saligt det moderliv som burit dig och de bröst som du diat!”
27 Jesu iti na’atube bat binan sabuw hai tur eo’owen auman, babin ta sabuw wanawanahimaim ma’am, Jesu isan eo, “Babin yait taub o ya’i bitoman i ebiyasisir.”
28 Men han sade: ”Snarare: saliga de som hör Guds ord och iakttar det.”
28 Baise Jesu eo, “Sabuw iyab God ana tur hinowar tibi’ufunun i turobe anababatun tibiyasisir.”
29 Men när skarorna tillhopades började han säga: ”Detta släkte är ett elakt släkte. Ett tecken söker det, och ett tecken ska inte ges det utom Jonas tecken.
29 Sabuw moumurih maiyow hiru’ay Jesu hi’ar bebera’uh, naatu Jesu iuwih eo, “Boun ana veya’amaim sabuw hai yawas etei i eaf, ina’inan matar itah isan tefefefeyan, baise ina’inan ta boro men anitih, ina’inan ta’imon i Jonah isan mamatar i hiso’obaka.
30 För så som Jona blev för nineviterna ett tecken, så ska också Människosonen vara för detta släkte.
30 Anayabin Jonah biyanamaim ina’inan mamatar i Nineveh sabuw isah. Imih Orot Natun i sabuw iti boun tema’am hai i’inanen.
31 Söderns drottning ska resa sig vid domen med männen av detta släkte och fördöma dem. För hon kom från jordens ändar för att höra Salomos vishet, och se: något större än Salomo är här.
31 Baibatebat ana veya tafaram Sheba hai aiwob babin boro namisir. Sabuw iti boun tema’ama boro tur fokarin maiyow na’uwih, anayabin ef yok na’in tafaram yomaninaka aiwob orot Solomon ana binan gewasin nowaramih natit, baise a tur ao’owen, sawar ta iti boun kwa’i’itin i Solomon natabir.
32 Ninevitiska män ska uppstå vid domen med detta släkte och fördöma det. För de ändrade sinne vid Jonas förkunnelse, och se: något större än Jona är här.
32 Naatu a tur ao’owen maiye, Baibatebat ana veya Nineveh sabuw boro hinamisir kwa iti kwama’am boro tur fokarin maiyow hina’uwi, anayabin Jonah binan hinonowar ufunamaim hai bowabow kakafih etei hihamiyen dogor baikitabir hibai, naatu boun i a tur ao’owen, orot ta Jonah tafanamaim i natit iti wanawanamaim ema’am.
33 Ingen tänder en lampa och sätter i en källare [eller under skäppan], utan på lampstället så att de som kommer in ser ljuset.
33 Orot men ta ramef ito’ab naatu bai run ibunimih, o noukwat wanawanan tarafutimih. Baise ana sisikofamaim sikof, saise sabuw hinanan ana marakawin hina’itin boro hinarun.
34 Kroppens lampa är ditt öga. När ditt öga är oreserverat är också hela din kropp upplyst. Men då det är elakt är också din kropp mörklagd.
34 Mata i biya ana hinow, mata gewasin biya etei boro marakawin. Baise mata kakafin biya etei boro nagugum.
35 Observera då att inte ljuset i dig är mörker.
35 Isan imih kwanakaifi gewas a marakaw biyamaim men kwaniwa’an nagugum.
36 Om nu hela din kropp är upplyst och inte har någon del som är mörklagd, blir hela upplyst som när lampan upplyser dig med blixtskenet.”
36 Biya tutufin etei namamarakaw na’at, biya turin boro men nagugum. Baise na biya wanawanan tutufin etei namarakaw, ramef ana marakaw tafamaim in ekukusisiyar na’atube.”
37 Och vid det att han hade talat, frågar honom en farisé om att luncha hos honom. Och han gick in och lade sig till bords.
37 Jesu iti tur eo in sasawar ufunamaim, Pharisee orot ta kok i boro Jesu hairi hitan ana baremaim bay hitaa. Imih Jesu ifefeyan hairi hina ana bar hitit naatu bay aa ana efanamaim mare.
38 Men farisén såg och var förundrad att han inte först doppade sig före lunchen.
38 Baise Pharisee orot Jesu i’itin i men ofafar i’ufunun an souwibo na bay aa ana efanamaim mare, imih Pharisee orot ana kasiy ra’at.
39 Men Herren sade till honom: ”Nu, ni fariseer: det yttre av bägaren och fatet renar ni, men ert inre är fullt av rofferi och elakhet.
39 Naatu Jesu iu, “Kwa Pharisee i a kerowas naatu a tew ufuhine kwa sasouwen, baise kwa dogor wanawanan i baribar kakafin naatu rougoy rabirabin.
40 Tanklösa, har inte han som gjort det yttre också gjort det inre?
40 Kwabikoko’aw! God biya ufunane wowowab na’atube biya wanawanan auman wowowab men kwaso’ob?
41 Men ge det som finns där inne som allmosa, och se: allt är rent för er.
41 Imih a kerowas naatu a tew wanawanah abisa’awat tema’am yababan wairafih kwanitih hinaa, saise kwa a sawar etei boro hinigewasin.
42 Men ve er fariseer! För ni ger tionde av myntan och vinrutan och varje köksväxt, och förbigår rätten och kärleken till Gud. Men detta borde ni göra och inte samtidigt försumma det andra.
42 Yababan boro gagamin maiyow kwanab, kwa Pharisee sabuw! Anayabin kwa iti mint, rue, naatu adanafur afa God baitinin isan i men nuhi eburubur, mar etei ana mumusin God kwabitin, baise ma gewas naatu God ana yabow isan i nuhi eburubur, gewasin nati sawar i kwati’a’ait sawar afa auman kwatasinaf.
43 Ve er fariseer! För ni älskar förstapositionen i synagogorna och hälsningarna på torgen.
43 Yababan boro kwanab, kwa Pharisee sabuw! Anayabin kwa a kok gagamin i Kou’ay Bar wanawanah efan gewasih kwanabow kwanamare kwanama, naatu ahar hai efanamaim a kok gagamin i sabuw a merar hinay naatu hinakakaf.
44 Ve er! För ni är som de omärkta gravarna, och människorna som vandrar ovanpå vet inte om det.”
44 Yababan boro kwanab! Anayabin kwa i rah atamanih hai i’inanen en sabuw so’oba’e tafah hibat tereremor na’atube.”
45 Men då svarar en av de laglärda och säger till honom: ”Lärare, när du säger detta skymfar du även oss.”
45 Ofafar so’obayan orot ta Jesu ibatiy, “Bai’obaiyenayan iti tur i’o i aki auman irabi.”
46 Men han sade: ”Även er laglärda, ve! För ni belastar människorna med svårburna bördor, och själva rör ni inte bördorna med ett av era fingrar.
46 Jesu iya’afut eo, “Kwa Ofafar Bai’obaiyenayah so’ob wairafi auman boro yababan kwanab. Anayabin bit gagamin na’in sabuw tuwabuh kwayara’ah hi’abar tun erarabih, naatu kwa i men kafa’imo uma ta baibais isan kwabitihimih.
47 Ve er! För ni bygger profeternas gravmonument, och era fäder dödade dem.
47 Yababan boro kwanab! Anayabin dinab oro’orot kwa a’agir hirouw himomorob i hai rah kwama kwawowowab gaigiwas.
48 Alltså är ni vittnen och samtycker till era fäders gärningar, för de dödade dem och ni bygger.
48 Imih kwa i taiyuw kwakukubuna, abisa a’agir hisisinaf a baibasit kwabitin, dinab oro’orot a’agir hirouw himorob naatu kwa i hai rah kwawowowab.
49 Därför har också Guds vishet sagt: Jag ska sända till dem profeter och apostlar, och en del av dem ska de döda och förfölja,
49 Anayabin iti isan, God ana so’obamaim eo ‘Ayu boro dinab oro’orot naatu kob abarayah aniyafarih, afa boro hina rouw hina morob, afa boro bai’akir kakafin hinab.’
50 för att blodet av alla profeterna utgjutet från världens grundläggning ska sökas från detta släkte,
50 Isan imih kwa sabuw iti boun kwama’am, God ana dinab oro’orot tafaram aneika hirouw himomorob ana baimakiy i boro kwa kwanab.
51 från blodet av Abel till blodet av Sakarja som förgjordes mellan altaret och huset. Ja, jag säger er: Det ska sökas från detta släkte.
51 Abel ana rara’ika busuruf na Zechariah ana rara’amaim tit. Zechariah i Tafaror Baremaim iti sibor ana gem naatu Regah ana Bar Kakafiyin hairi hai founamaim hi’asabun morob. Imih anababatun a tur ao’owen kwa iti boun kwama’am iti sabuw hai baimakiy boro kwa kwanab.
52 Ve er laglärda! För ni har tagit nyckeln till kunskapen. Själva har ni inte gått in, och dem som går in har ni hindrat.”
52 Kwa Ofafar Bai’obaiyenayah so’ob wairafi. Yababan boro kwanab. Anayabin etawan botawiyin run so’ob bain ana tufatan i kwa kwabobotan, naatu kwa iti bar i men kwakokok boro kwarun so’ob kwanab, baise sabuw afa run so’ob bainamih tisisinaftobon kwa i hai ef kwahirihir.”
53 Och när han gick ut därifrån, började de skriftlärda och fariseerna fruktansvärt ansätta och utfråga honom om mycket,
53 Jesu efan nati bihamiy ana veya’amaim Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee yah so’ar hiu kwanikwaniy naatu baibatebat moumurih na’in hibow hitit hibabatiy,
54 och de låg på lur för honom för att få fast något ur hans mun.
54 naatu hikubibiruw na’atube abisa tao kakaf na’at saise ubar hititin hitafatum isan.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.