Lucas 10

swessb (SWESSB) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Och efter detta utpekade Herren sjuttio[två] andra och sände ut dem två och två framför sitt ansikte till varje stad och plats dit han själv skulle komma.
1 Iti ufunamaim Jesu orot afa’abo rubinih, nah etei 72. Naatu efan i na bainanawanamih notanot imaim rouru’ab wan iyafarih hin. Bar awan, awan hirun hitit hibinan hiremor.
2 Och han sade till dem: ”Skörden är stor men arbetarna få. Bönfall då skördens Herre att han driver ut arbetare till sin skörd.
2 Jesu iuwih eo, “Masaw i gagamin na’in iyamur, baise fourayah i matan ta’amo. Isan imih Regah fourayan matuwan isan kwanayoyoban saise bowayah moumurihika niyafarih hinan masaw hinafour.
3 Bege er! Se: jag sänder er som lamm mitt bland vargar.
3 Kwatit kwan! Sheep na’atube abiyafari haru kakafih wanawanahimaim kwananamih.
4 Bär inte börs, inte väska, inte sandaler, och hälsa inte på någon längs vägen.
4 Kwanatitit umamaim men Kaukut ta kwanab, hafoy, a baibiyow ta kwanab; naatu efamaim men kwanabat sabuw kwanibabatiyihimih.
5 Och i det hus där ni kommer in, säg först: Frid åt detta hus.
5 Bar menatan kwanarur wantoro’ot kwanao, “Tufuw kwa etei isa nama.’
6 Och om där finns en fridens man, ska er frid vila över honom. Och annars ska den återvända över er.
6 Naatu nati bar wanawanan tufuw ana orot nama’am na’at, kwa tufuw kwabitin boro nab, baise en na’at, a tufuw kwabitin boro namatabir maiye kwanab.
7 Och i samma hus ska ni bli kvar och äta och dricka det ni får från dem, för arbetaren är värd sin lön. Gå inte vidare från hus till hus.
7 Naatu bar nati kwarun kwabaib imaim kwanama, siwar abisa’awat tibit i kwanabow kwanaa kwanatom bairi kwanama, anayabin bowabow sabuw tebowabow i hai baiyan tebaib. Naatu men bar bar afe kwana yara’ara’ah kwanaremor.
8 Och i den stad där ni kommer in och man välkomnar er, ät det som sätts fram åt er.
8 Bar merar menatan kwanatitit a merar hinay hinabuwi, abisa hinabit kwanab kwana’aan,
9 Och bota de sjuka i den och säg till dem: Guds rike är nu nära inpå er.
9 nati bar meraramaim sawusawuwih kwaniyawasih, naatu hai tur kwana’owen ‘God ana aiwob i natit sawar.’
10 Men i den stad där ni kommer in och man inte välkomnar er, gå ut på dess gator och säg:
10 Baise bar merar menatan kwanarur sabuw men a merar hinayiy, kwanatit ef yan kwanabat kwanao,
11 Till och med dammet som anslutit sig till oss från er stad på fötterna torkar vi av till er. Men det ska ni veta: att Guds rike nu är nära.
11 ‘Aki ai fofob iti a bar a meraramaim arutatab bebeyan abimatnuwi kwa a baimakiy isan. Baise men nuhi nabur God ana Aiwob i na iyubin sawar.’
12 Jag säger er att för Sodom ska det på den dagen bli uthärdligare än för den staden.
12 Anababatun a tur ao’owen baibatebat ana veya nati bar merar sabuw i boro baimakiy gagamin na’in hinab, men Sodom sabuw hibaib na’atube’emih.
13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! För om det var i Tyrus och Sidon de hade skett, kraftgärningarna som skett i er, hade de sedan länge suttit i säck och aska och ändrat sinne.
13 Chorazin sabuw naatu Bethsaida sabuw, kwa i boro sawar kakafin maiyow isa namatar! Anayabin ina’inan iti kwa biyamaim asisinaf marasika Taiya, Sidon sabuw biyahimaim ata sinaf, mar ta’imon boro hai bowabow kakafih notawiyen isan yuhwah gao hitarab hai kakafih hitae’en!
14 Men för Tyrus och Sidon ska det bli uthärdligare vid domen än för er.
14 Baise baibatebat ana veya Taiya naatu Sidon sabuw God boro kaifai nakabibirih, naatu kwa i boro baimakiy gagamin na’in kwanab.
15 Och du Kapernaum, inte ska du bli upphöjd till himlen? Till Hades ska du gå ner.
15 Kwa Capernaum sabuw! Wab kwabora’ah a fair kwabibigan, God boro nagurusi morob ana efanamaim nitaiy kwanare!”
16 Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som avvisar er avvisar mig. Och den som avvisar mig, avvisar honom som har sänt mig.”
16 Naatu Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “Orot yait a tur enonowar, nati i ayu au tur enonowar, na’atube orot yait ekwakwahiri nati i ayu ekwakwahiru. Naatu orot yait ayu ekwakwahiru, nati i yait ayu iyafaru anan i ekwakwahir.”
17 Och de sjuttio[två] återvände med glädje och sade: ”Herre, till och med demonerna underordnar sig oss i ditt namn.”
17 Orot nah etei 72 yasisiramaim hina Jesu biyan hitit hio, “Regah, o wabimaim demon au’uwih i mar ta’imon fanai hibai hititit.”
18 Och han sade till dem: ”Jag skådade Satan som en blixt, fallande från himlen.
18 Jesu iyafutih eo, “Satan marane namanamar na’atube bokiyakiyat hea’obow re’er a’itin.
19 Se: jag har gett er auktoriteten att trampa ovanpå ormar och skorpioner och på all fiendens makt, och ingenting ska alls skada er.
19 Kwananowar fair etei kwa ait aonowahi sawar, imih kwa boro kok naatu sana’ar tafah kwanabat kwanaremor, na’atube rakit hai ahay hai waf etei boro kwanawasatan, boro men abis ta niyababanimih.
20 Men gläd er inte i detta att andarna underordnar sig er, utan gläd er att era namn är inskrivna i himlarna.”
20 Naatu demon kakafih kwa’uwih fana hibai hibibihir isan men kwaniyasisir. baise maramaim God wab kikirum isan i kwaniyasisir.”
21 I samma stund jublade han i den heliga Anden och sade: ”Jag erkänner dig Far, himlens och jordens Herre, att du har förborgat detta för visa och förståndiga och uppenbarat det för små barn. Ja Far, för så blev det välbehag inför dig.
21 Nati ana veya’amaim God Anunin Kakafiyin Jesu iwa’an yan wanawanan yasisir awan karatan eo, “Tamai o i mar tafaram ana aiwob! A merar ayiy anayabin sawar iti etei o sabuw so’obayah naatu sabuw notanotayah men i’obaiyih, baise ibun na’atube ma’am boro’obo natunat bereberefiy i i’obaiyih tesoso’ob isan, Tamai a merar ayiy, iti sawar etei i o a kokomaim isinaf temamatar.”
22 Allt har överlämnats till mig av min Far. Och ingen vet vem Sonen är utom Fadern, och vem Fadern är utom Sonen och den för vilken Sonen önskar uppenbara det.”
22 Naatu Jesu iuwih eo, “Sawar tutufin etei Tamai ayu itu, men yait ta so’ob ayu i God Natun, baise Tamai akisinamo so’ob, na’atube men yait ta Tamai so’ob, baise ayu i Natun akisu’umo aso’ob. Naatu sabuw iyabowat i Natun rurubinihiwat boro God isah nirerereb hinaso’ob.”
23 Och han vände sig till lärjungarna enskilt och sade: ”Saliga de ögon som ser det ni ser.
23 Imaibo Jesu tatabir ana bai’ufununayah akisihimo iuwih eo, “Kwa i kwabiyasisir anayabin God ana bowabow anababatun mata yan kwa’i’itin.
24 För jag säger er att många profeter och kungar ville se det ni ser och fick inte se, och höra det ni hör och fick inte höra.”
24 Anababatun a tur ao’owen, dinab oro’orot naatu aiwob sabuw hikok kwanekwan kwa abisa kwa’i’itin i hita’itin naatu abisa kwanonowar, i hitanowar, baise men hi’itin naatu men hinowar.”
25 Och se: en laglärd stod upp och testade ut honom och sade: ”Lärare, vad ska jag ha gjort så att jag ärver eoniskt liv?”
25 Ofafar bai’obaiyenayan orot so’obayan ta, Jesu baikubibiruwinamih misir ibatiy eo, “Bai’obaiyenayan, ayu i boro abisa anasinaf ma’ama wanatowan anab?”
26 Och han sade till honom: ”I lagen, vad är skrivet? Hur läser du?”
26 Jesu iya’afut eo, “Buk Atamaninamaim hikirum inu’in ibiyab hai yabih abisa’awat i’itan?”
27 Och han svarade och sade: ”Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, och med hela din själ, och med hela din styrka,och med hela ditt förstånd. Och din nästa som dig själv.”
27 Orot iya’afut eo, “Regah, a God isan, dogor tutufin etei, ayub tutufin etei, a fair tutufin etei, naatu a not tutufin etei a Regah isan iniyabow, naatu taituwa isah iniyabow, o taiyuw isa kubiyabow na’atube.”
28 Och han sade till honom: ”Du svarade riktigt. Gör detta och du ska leva.”
28 Jesu iya’afut eo, “Abisa i’o i tur anababatun i’o, isan imih kwen abisa i’o na’atube kusinaf saise ma’ama wanatowan boro inab.”
29 Men han ville förklara sig rättfärdig och sade till Jesus: ”Och vem är min nästa?”
29 Baise ofafar bai’obaiyenayan taiyuwin bora’ah na’atube, imih Jesu ibatiy maiye, “Ayu taituwau i iyab?”
30 Jesus tog sig an det och sade: ”En man gick ner från Jerusalem till Jeriko och råkade ut för rövare, som både klädde av honom och lade på slag och sedan gick iväg och lämnade honom halvdöd.
30 Jesu iya’afut eo, “Ana veya ta Jerusalemane orot ta au Jericho re inan basit, sabuw kakafih wanawanah run, hitit ana faifuw hi’oromen hibai hirab hitaiy re imamayay in, ana sawar hibow hibihir hin. Bainowah orot binanawan hirab imamayay inu’in|alt="thieves attacking traveller" src="CN01745B.TIF" size="col" loc="Luk 10.30" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="10.30"
31 Men av ett sammanträffande gick en präst ner på den vägen. Och när han såg honom, gick han förbi mittemot.
31 Nati veya ta’imon firis ibo Jerusalemane au Jericho re inan basit, orot ef awan inu’in itin, baise ef sisibin raunane yagebageb bihir in.
32 Och likaså [kom] också en levit som kom ner till platsen. Och när han såg, gick han förbi mittemot.
32 Levi orot ibo auman nati ef ta’imon re nan orot inu’in itin, naatu ef au waraunane yagebageb in.
33 Men en resande samarier kom ner till honom, och när han såg kände han innerligt.
33 Baise Samaria orot nati ef ta’imon remor re nan orot inu’in koun yen, naatu nuware i’itin ana veya’amaim ana yababan ra’at.
34 Och han gick fram och förband hans sår och hällde på olja och vin. Och han satte upp honom på sitt eget riddjur och förde honom till ett värdshus och hade omsorg om honom.
34 Basit na orot inu’inumaim tit, biyan feher matahimaim raiy isusuwa’en naatu biyan fiyow sawar, basit bai ana donkey afe’en yara’ah naatu bai hin nanawan bar ta imaim yai ma’uh ma.
35 Och på morgonen kastade han fram och gav två denarer till värdshusvärden och sade: Ha omsorg om honom. Och det som du spenderar mer ska jag, vid det att jag kommer tillbaka, betala dig.
35 Hi’in marto ana kaukut eofere kabay rou’ab bai orot bar kaifenayan itin eo, ‘Iti orot inakaif airi kwanama, naatu abisa’awat isan inasisinaf ana matabir anan au tur ina’owen boro anibaiyani.’”
36 Vem av dessa tre tycks för dig ha varit en nästa för honom som råkade ut för rövarna?”
36 Iti na’at eo sawar basit, Jesu orot ibatiy, “Orot tounu wanawanahimaim orot menatan i taituwan kakafih hirab inu’in isan ana yabow i’inuw?”
37 Och han sade: ”Den som gjorde barmhärtigheten med honom.” Och Jesus sade till honom: ”Gå och gör du likadant.”
37 Ofafar bai’obaiyenayan Jesu iya’afut eo, “Orot taituwan itin yan baban bibais.” Imaibo Jesu orot iu, “Kwenan nati na’atube kusinaf.”
38 Och under det att de vandrade kom han in i en by, och en kvinna vid namn Marta välkomnade honom hos sig.
38 Jesu ana bai’ufununayah bairi efamaim hiremor hinan basit hina babin wabin Martha ana bar ana meraramaim hitit; hai merar yi buwih ana baremaim hirun.
39 Och denna hade en syster som kallades Maria, [som] också satte sig vid Herrens fötter och hörde hans ord.
39 Naatu i tain Mary na Jesu nanamaim mare ma, Jesu abisa eo i ma nonowar, Martha bay ebitab, Mary Jesus a namaim ma tur enonowar|alt="Martha cooking Mary sitting at Jesus’ feet" src="CN01750B.TIF" size="col" loc="Luk 10.39" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="10.39-42"
40 Men Marta var distraherad kring mycket betjäning, och hon stod framför och sade: ”Herre, bryr du dig inte att min syster har lämnat mig ensam att betjäna? Säg nu till henne att hon tar tag med mig.”
40 baise Martha bowabow etei akisin bowabow isan yan so’ar na eo, “Regah Mary sawar etei ihamiyen akisu abowabow ku’i’itin i mi’itube kunotanot? Karam boro itau tan tibaisu airi ata bow ai en?”
41 Men Herren svarade och sade till henne: ”Marta, Marta, du bekymrar dig och väsnas över mycket,
41 Regah iya’afut eo, “Martha, Martha, o i sawar moumurih na’in isah inot a yababan ra’at ya esoso’ar,
42 men av ett enda finns det behov. För Maria har utvalt den goda delen, som inte ska tas ifrån henne.”
42 baise sawar ta’imon i takokok gagamin. Mary i sawar gewasih rubin, naatu boro men yait biyanamaim nabosairimih.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.