Josué 9
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NVI
1 Och det hände sig att när alla kungar som var bortom Jordan i bergsbygden [centrala höglandet som senare blev Juda och Efraims område], i Låglandet [hebr. Shefelah – låglandet mellan Medelhavskusten och Juda bergsbygd] och utefter hela Stora havets [Medelhavets] kust framför (hela vägen upp mot) Libanon,
1 E souberam disso todos os reis que viviam a oeste do Jordão, nas montanhas, na Sefelá e em todo o litoral do mar Grande até o Líbano. Eram os reis dos hititas, dos amorreus, dos cananeus, dos ferezeus, dos heveus e dos jebuseus.
2 samlades de tillsammans för att strida med Josua och med Israel, som en man (bokstavligt en mun).
2 Eles se ajuntaram para guerrear contra Josué, contra Israel.
3 Men när invånarna i Givon [8 km sydväst om Ai] hörde vad Josua hade gjort med Jeriko och Ai,
3 Contudo, quando os habitantes de Gibeom souberam o que Josué tinha feito com Jericó e Ai,
4 gick de listigt tillväga och vandrade iväg och gjorde sig som om de var sändebud, och lade gamla säckar på sina åsnor, och vinskinn (som var) slitna, använda och lappade,
4 recorreram a um ardil. Enviaram uma delegação, com jumentos carregados de sacos gastos e vasilhas de couro velhas, rachadas e remendadas.
5 och slitna och lagade skor på sina fötter, och slitna mantlar över sig. Och allt bröd i deras matsäck vart torrt och smuligt.
5 Os homens calçavam sandálias gastas e remendadas e vestiam roupas velhas. Todos os pães do suprimento deles estavam secos e esmigalhados.
6 Så gick de till Josua i lägret i Gilgal och sa till honom och Israels män: ”Vi har kommit från ett land långt borta, ingå (skär) därför ett förbund med oss.”
6 Foram a Josué, ao acampamento de Gilgal, e disseram a ele e aos homens de Israel: "Viemos de uma terra distante. Queremos que façam um acordo conosco".
7 Och Israels män sa till hivéerna: ”Tänk om ni bor ibland oss, hur ska vi då ingå (skära) ett förbund med er?”
7 Os israelitas disseram aos heveus: "Talvez vocês vivam perto de nós. Como poderemos fazer um acordo com vocês? "
8 Men de svarade Josua: ”Vi är dina tjänare (hebr. eved).”
8 "Somos seus servos", disseram a Josué. Josué, porém, perguntou: "Quem são vocês? De onde vocês vêm? "
9 Då svarade de honom: ”Från ett väldigt avlägset land har dina tjänare kommit, för Herren (Jahveh) din Guds (Elohims) namns skull, för vi har hört hans rykten och om allt han gjorde i Egypten,
9 Ele responderam: "Seus servos vieram de uma terra muito distante por causa da fama do Senhor, do seu Deus. Pois ouvimos falar dele, de tudo o que fez no Egito,
10 och vad han gjorde mot de två ammonitiska kungarna som bodde bortom Jordan, mot Sichon, kung i Cheshbon och mot Og, kung i [området] Bashan i [staden] Ashtarot. [Dessa två städer låg längs med kungsvägen, se \+xt 4 Mos 20:17; 21:22\+xt*, den viktiga nordsydliga handelsvägen och militärrutten öster om Jordan som förband Damaskus i norr och Etsjon-Gever (nuvarande Eilat) i söder.]
10 e de tudo o que fez aos dois reis dos amorreus a leste do Jordão: Seom, rei de Hesbom, e Ogue, rei de Basã, que reinava em Asterote.
11 Och våra äldste och invånarna i vårt land talade till oss och sa: ’Ta proviant i er hand för resan och gå och möt dem och säg till dem: Vi är era tjänare och nu vill vi sluta ett förbund (skära och ingå ett blodsförbund) med er.’
11 E os nossos líderes e todos os habitantes de nossa terra nos disseram: ‘Juntem provisões para a viagem, vão encontrar-se com eles e digam-lhes: Somos seus servos, façam um acordo conosco’.
12 Detta är brödet som vi tog med oss som proviant från våra hem den dagen då vi gick för att möta er, men nu, se, det är torrt och smuligt.
12 Este nosso pão estava quente quando o embrulhamos em casa no dia em que saímos de viagem para cá. Mas vejam como agora está seco e esmigalhado.
13 Och dessa vinskinn som vi fyllde var nya, och se [titta på dem]: De är helt spruckna! Och våra mantlar och våra skor är helt utslitna på grund av den långa resan.”
13 Estas vasilhas de couro que enchemos de vinho eram novas, mas agora estão rachadas. E as nossas roupas e sandálias estão gastas por causa da longa viagem".
14 Då tog [de israeliska] männen av deras mat [i sin mun], men frågade inte om råd från Herrens (Jahvehs) mun. [Problemet var inte att de blev förledda, utan att de inte frågade Herren om råd, se \+xt 5 Mos 27:21\+xt*. Se även \+xt 1 Krön 28:9; 2 Krön 15:2; 18:4; 20:4\+xt*.]
14 Os israelitas examinaram as provisões dos heveus, mas não consultaram o Senhor.
15 Och Josua gav en försäkran om fred (”gjorde frid” – hebr. shalom) med dem och slöt ett förbund (skar ett blodsförbund) med dem för att låta dem leva, och ledarna i menigheten (församlingen) gav dem sin ed.
15 Então Josué fez um acordo de paz com eles, garantindo poupar-lhes a vida, e os líderes da comunidade o ratificaram com juramento.
16 Men tre dagar efter att de slutit ett förbund (skurit ett blodsförbund) med dem, fick de höra att de var deras grannar och att de bodde ibland dem.
16 Três dias depois de fazerem o acordo com os gibeonitas, os israelitas souberam que eram vizinhos e que viviam perto deles.
17 Och Israels söner vandrade och kom till deras städer på den tredje dagen. Deras städer var
17 Por isso partiram de viagem, e três dias depois chegaram às cidades dos heveus, que eram Gibeom, Quefira, Beerote e Quiriate-Jearim.
18 Och Israels söner slog dem inte eftersom menighetens (församlingens) ledare hade avlagt ed inför Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim).
18 Mas não os atacaram, porque os líderes da comunidade lhes haviam feito um juramento em nome do Senhor, o Deus de Israel. Toda a comunidade, porém, queixou-se contra os líderes,
19 Men alla ledare sa till hela menigheten [Israels folk samlade där]: ”Vi har svurit en ed inför Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), därför kan vi inte röra dem nu.
19 que lhes responderam: "Fizemos a eles o nosso juramento em nome do Senhor, o Deus de Israel; por isso não podemos tocar neles.
20 Så här ska vi göra med dem och låta dem leva. Låt vreden komma över oss på grund av den ed vi gav till dem.”
20 Todavia, nós os trataremos assim: Vamos deixá-los viver, para que não caia sobre nós a ira divina por quebrarmos o juramento que lhes fizemos".
21 Och ledarna sa till dem: ”Låt dem leva.” Så blev de vedhuggare och drog upp vatten till hela menigheten, som ledarna hade talat till dem.
21 E acrescentaram: "Eles ficarão vivos, mas serão lenhadores e carregadores de água para toda a comunidade". E assim se manteve a promessa dos líderes.
22 Och Josua kallade på dem och han talade till dem och sa: ”Varför har ni bedragit oss och sagt: ’Vi är långt bort ifrån’ när ni bor ibland oss?
22 Então Josué convocou os gibeonitas e disse: "Por que vocês nos enganaram dizendo que viviam muito longe de nós, quando na verdade vivem perto?
23 Därför är ni nu förbannade (utrotade, helt förgjorda – hebr. arar). Ni ska aldrig upphöra att vara våra slavar, både vedhuggare och vattenhämtare till min Guds (Elohims) hus.”
23 Agora vocês estão debaixo de maldição: Nunca deixarão de ser escravos, rachando lenha e carregando água para a casa do meu Deus".
24 Och de svarade Josua och sa: ”Eftersom det med säkerhet blev berättat (hebr. nagad nagad) för dina tjänare hur Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) befallde sin tjänare Mose att ge dig hela landet och utrota alla landets invånare framför er, därför var vi helt förskräckta (livrädda, panikslagna) för våra liv på grund av er och har gjort detta.
24 Eles responderam a Josué: "Os seus servos ficaram sabendo como o Senhor, o seu Deus, ordenou que o seu servo Moisés lhes desse toda esta terra e que destruísse todos os seus habitantes da presença de vocês. Tivemos medo do que poderia acontecer conosco por causa de vocês. Por isso agimos assim.
25 Se nu, vi är i din hand. Så som det är gott och rätt för dig att göra mot oss, gör det.”
25 Estamos agora nas suas mãos. Faça conosco o que lhe parecer bom e justo".
26 Och så gjorde han mot dem och räddade dem ur Israels söners hand, så att de inte dödade dem.
26 Josué então os protegeu e não permitiu que os matassem.
27 Och Josua gjorde dem till vedhuggare och vattenbärare åt menigheten [Israels folk] och till Herrens (Jahvehs) altare, till denna dag [för all framtid], till den plats som han ska utvälja.
27 Mas naquele dia fez dos gibeonitas lenhadores e carregadores de água para a comunidade e para o altar do Senhor, no local que o Senhor escolhesse. É o que eles são até hoje.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Josué 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.