Gênesis 37
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NTLH
1 Jakob bodde i landet där hans fäder vandrat runt, i Kanaans land.
1 Jacó ficou morando na terra de Canaã, onde o seu pai tinha vivido.
2 Detta är Jakobs fortsatta historia (hans genealogi/släktträd – hebr. toledot).
2 Esta é a história da família de Jacó. Quando José era um jovem de dezessete anos, cuidava das ovelhas e das cabras, junto com os seus irmãos, os filhos de Bila e de Zilpa, que eram mulheres do seu pai. E José contava ao pai as coisas erradas que os seus irmãos faziam.
3 Israel älskade Josef mer än sina andra söner eftersom han var den son som han fått på sin ålderdom [91 år, med Rakel som han älskade mer än Leah, se \+xt 1 Mos 29:30\+xt*], och han lät göra en speciell mantel åt honom. [Ordet för ”speciell mantel” (hebr. ketonet passim) kan betyda långärmad eller mångfärgad. Troligvis hade den invävda trådar med andra färger eller mönster. Det var en vacker utsirad mantel som väckte uppmärksamhet.]
3 Jacó já era velho quando José nasceu e por isso ele o amava mais do que a todos os seus outros filhos. Jacó mandou fazer para José uma túnica longa, de mangas compridas.
4 När hans bröder såg att deras far älskade honom mer än alla hans bröder, hatade de honom och kunde inte tala vänligt med honom.
4 Os irmãos viam que o pai amava mais a José do que a eles e por isso tinham ódio dele e eram grosseiros quando falavam com ele.
5 Josef drömde en dröm, och han berättade den för sina bröder, och de hatade honom ännu mer.
5 Certa vez José teve um sonho e o contou aos seus irmãos. Aí é que ficaram com mais raiva dele
6 Han sa till dem: ”Lyssna, detta är en dröm som jag har drömt.
6 porque ele disse assim: — Escutem, que eu vou contar o sonho que tive.
7 Vi band kärvar på fältet och min kärve reste på sig och stod upprätt, och se, era kärvar kom och stod runt omkring och bugade sig för min kärve.”
7 Sonhei que estávamos no campo amarrando feixes de trigo. De repente, o meu feixe ficou de pé, e os feixes de vocês se colocaram em volta do meu e se curvavam diante dele.
8 Hans bröder sa till honom: ”Skulle du verkligen regera över oss? Eller ska du råda över oss?”
8 Então os irmãos perguntaram: — Quer dizer que você vai ser nosso rei e que vai mandar em nós? E ficaram com mais ódio dele ainda por causa dos seus sonhos e do jeito que ele os contava.
9 Han drömde en annan dröm och återberättade (räknade upp alla detaljer i den – hebr. safar) den för sina bröder och sa: ”Se, jag har haft ännu en dröm och solen och månen och 11 stjärnor böjde sig ner inför mig.”
9 Depois José sonhou outra vez e contou também esse sonho aos seus irmãos. Ele disse assim: — Eu tive outro sonho. Desta vez o sol, a lua e onze estrelas se curvaram diante de mim.
10 Han återberättade den för sin far och sina bröder, men hans far tillrättavisade honom och sa till honom: ”Vad är denna dröm som du drömmer? Ska jag och din mor och dina bröder verkligen komma och böja oss ner på marken inför dig?”
10 Quando José contou esse sonho ao pai e aos irmãos, o pai o repreendeu e disse: — O que quer dizer esse sonho que você teve? Por acaso a sua mãe, os seus irmãos e eu vamos nos ajoelhar diante de você e encostar o rosto no chão?
11 Hans bröder var avundsjuka på honom men hans far kom ihåg (lade på minnet) vad han hade sagt.
11 Os irmãos de José tinham inveja dele, mas o seu pai ficou pensando no caso.
12 Hans bröder gick iväg för att valla sin fars hjord i Shechem (Sikem).
12 Um dia os irmãos de José levaram as ovelhas e as cabras do seu pai até os pastos que ficavam perto da cidade de Siquém.
13 Israel sa till Josef: ”Vallar inte dina bröder flocken i Shechem (Sikem)? Kom, jag ska sända dig till dem”, och han svarade: ”Här är jag.” [Hebr. hineni, har betydelsen ”jag står till förfogande” eller ”jag är beredd att ta ansvar”, se \+xt 1 Mos 22:1\+xt*.]
13 Então Jacó disse a José: — Venha cá. Vou mandar você até Siquém, onde os seus irmãos estão cuidando das ovelhas e das cabras. — Estou pronto para ir — respondeu José.
14 Han sa till honom: ”Gå nu och se att allt står väl till med dina bröder och att allt är väl med småboskapen. Kom sedan tillbaka och berätta för mig.” Han sände iväg honom från Hebrons dal och han kom till Shechem (Sikem).
14 Jacó disse: — Vá lá e veja se os seus irmãos e os animais vão bem e me traga notícias. Então dali, do vale de Hebrom, Jacó mandou que José fosse até Siquém, e ele foi. Quando chegou lá,
15 En man fann honom där och såg hur han vandrade (irrade omkring) på fälten, och frågade honom: ”Vad letar du efter?”
15 ele foi andando pelo campo. Aí um homem o viu e perguntou: — O que você está procurando?
16 ”Mina bröder letar jag efter”, sa han, ”Jag ber er, berätta för mig var de vallar sin hjord.” [Den hebreiska ordföljden är ”mina bröder jag söker”. Att ”mina bröder” kommer först förstärker Josefs tillit och hur han ser dem som sin familj, något som gör brödernas svek ännu större.]
16 — Estou procurando os meus irmãos — respondeu José. — Eles estão por aí, em algum pasto, cuidando das ovelhas e das cabras. O senhor sabe aonde foram?
17 Mannen [i Shechem] sa: ”De har gått härifrån, jag hörde dem säga: Låt oss gå till Dotan.” Josef gick efter sina bröder och fann dem i Dotan.
17 O homem respondeu: — Eles já foram embora daqui. Eu ouvi quando disseram que iam para Dotã. Aí José foi procurar os seus irmãos e os achou em Dotã.
18 De [Josefs bröder] såg honom på långt håll [över de flacka gräsfälten – och även hans mantel måste ha utmärkt Josef] och innan han kom nära dem smidde de [onda] planer mot honom och bestämde sig för att döda honom.
18 Eles viram José de longe e, antes que chegasse perto, começaram a fazer planos para matá-lo.
19 De sa till varandra: ”Se, där kommer den där ’drömmästaren’.
19 Eles disseram: — Lá vem o sonhador!
20 Kom nu och låt oss döda honom och kasta honom i en av brunnarna, sedan säger vi att ett rovdjur slukade honom, så får vi se vad det blir av hans drömmar.”
20 Venham, vamos matá-lo agora. Depois jogaremos o corpo num poço seco e diremos que um animal selvagem o devorou. Assim, veremos no que vão dar os sonhos dele.
21 Men Ruben [den äldste bland bröderna] hörde det och räddade honom ur deras hand och sa: ”Låt oss inte ta hans liv.”
21 Quando Rúben ouviu isso, quis salvá-lo dos seus irmãos e disse: — Não vamos matá-lo.
22 Ruben fortsatte: ”Spill inget blod! Kasta honom i brunnen i ödemarken (öknen), men lägg inte er hand på honom (döda honom inte).” Han sa så för att han skulle kunna rädda Josef ur deras händer och föra tillbaka honom till hans far.
22 Não derramem sangue. Vocês podem jogá-lo neste poço, aqui no deserto, mas não o machuquem. Rúben disse isso porque planejava salvá-lo dos irmãos e mandá-lo de volta ao pai.
23 När Josef kom till sina bröder, ryckte de av honom manteln han hade på sig, den speciella manteln [den vackra mångfärgade eller långärmade manteln som Jakob gett honom, se vers 3].
23 Quando José chegou ao lugar onde os seus irmãos estavam, eles arrancaram dele a túnica longa, de mangas compridas, que ele estava vestindo.
24 Och de grep honom och kastade honom i en brunn, brunnen var tom, det var inget vatten i den.
24 Depois o pegaram e o jogaram no poço, que estava vazio e seco.
25 Sedan satte de sig ner och åt.
25 E sentaram-se para comer. De repente, viram que ia passando uma caravana de ismaelitas que vinha de Gileade e ia para o Egito. Os seus camelos estavam carregados de perfumes e de especiarias .
26 Juda sa till sina bröder: ”Vilken vinning har vi av att döda vår bror och dölja hans blod?
26 Aí Judá disse aos irmãos: — O que vamos ganhar se matarmos o nosso irmão e depois escondermos a sua morte?
27 Kom, så säljer vi honom till ismaeliterna och låter inte vår hand komma vid honom, han är ju trots allt vår bror, vårt kött.” Hans bröder lyssnade på honom.
27 Em vez de o matarmos, vamos vendê-lo a esses ismaelitas. Afinal de contas ele é nosso irmão, é do nosso sangue. Os irmãos concordaram.
28 När de midjanitiska köpmännen [vers 25] gick förbi, drog de [bröderna] upp Josef från brunnen och sålde Josef till ismaeliterna för 20 shekel silver. [Priset för en ung manlig slav var 20 silver shekel, se \+xt 3 Mos 27:5\+xt*. Priset finns även dokumenterat i Hammurabis lagar, se §116, §214 och §252.] Och de tog Josef till Egypten.
28 Quando alguns negociantes midianitas passaram por ali, os irmãos de José o tiraram do poço e o venderam aos ismaelitas por vinte barras de prata. E os ismaelitas levaram José para o Egito.
29 Ruben återvände till brunnen men Josef var inte i brunnen och han rev sönder sina kläder [för att visa sin sorg och upprördhet].
29 Quando Rúben voltou ao poço e viu que José não estava lá dentro, rasgou as suas roupas em sinal de tristeza.
30 Han återvände till sina bröder och sa: ”Barnet finns inte mer... och jag... vart ska jag ta vägen?”
30 Ele voltou para o lugar onde os seus irmãos estavam e disse: — O rapaz não está mais lá! E agora o que é que eu vou fazer?
31 De tog Josefs mantel och dödade en bock och doppade manteln i blodet.
31 Então os irmãos mataram um cabrito e com o sangue mancharam a túnica de José.
32 De skickade iväg den speciella manteln och tog den till deras far och sa: ”Vi har funnit denna. Vet du om det är din sons mantel eller inte?”
32 Depois levaram a túnica ao pai e disseram: — Achamos isso aí. Será que é a túnica do seu filho?
33 Han kände igen den och sa: ”Det är min sons mantel, ett vilddjur har slukat honom. Josef är utan tvekan sliten i stycken.”
33 Jacó a reconheceu e disse: — Sim, é a túnica do meu filho! Certamente algum animal selvagem o despedaçou e devorou.
34 Jakob rev sönder sina kläder och satte säcktyg på sina höfter och sörjde Josef i många dagar.
34 Então, em sinal de tristeza, Jacó rasgou as suas roupas e vestiu roupa de luto. E durante muito tempo ficou de luto pelo seu filho.
35 Alla hans söner och hans döttrar steg upp för att trösta honom, men han lät sig inte tröstas och han sa: ”Jag ska gå ner till Sheol (graven, underjorden – de dödas plats), till min son och sörja.” Och hans far grät över honom.
35 Todos os seus filhos e filhas tentaram consolá-lo, mas ele não quis ser consolado e disse: — Vou ficar de luto por meu filho até que vá me encontrar com ele no E continuou de luto por seu filho José.
36 [Samtidigt var Josef vid liv.] Midjaniterna sålde honom i Egypten till Potifar, en av faraos generaler, chefen över livvakten.
36 Enquanto isso, os midianitas venderam José a Potifar, oficial e capitão da guarda do rei do Egito.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 37, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.