1 Reis 22
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs VC
1 Och det fortsatte tre år utan krig mellan Aram och Israel.
1 Três anos se passaram sem lutas entre a Síria e Israel.
2 Och det skedde i det tredje året [efter freden, se \+xt 1 Kung 20:34\+xt*] att Jehoshafat, Juda kung [Sydrikets 4:e regent], kom ner [från Jerusalem som ligger högt] till Israels kung [i norr; Ahab var Nordrikets 7:e kung].
2 No terceiro ano, Josafá, rei de Judá, veio ter com o rei de Israel.
3 Och Israels kung sa till sina tjänare: ”Vet ni att Ramot-Gilead är vårt, och vi är passiva och tar det inte ur Arams kungs hand?”
3 Este tinha dito aos seus servos: Sabeis porventura que Ramot de Galaad é nossa, e que nós temos descuidado de retomá-la do rei da Síria?
4 Och han sa till Jehoshafat: ”Vill du gå med mig till Ramot-Gilead och strida?” Och Jehoshafat sa till Israels kung [Ahab]: ”Jag är som du, mitt folk som ditt folk, mina hästar som dina hästar.”
4 E disse a Josafá; Queres vir comigo à guerra contra Ramot de Galaad? Josafá respondeu: Farei o que fizeres: meu povo fará o que fizer o teu, e minha cavalaria fará o que fizer a tua.
5 Och Jehoshafat sa till Israels kung [Ahab]: ”Fråga först (i dag), jag ber dig, om ett Herrens (Jahvehs) ord.”
5 E continuando a falar ao rei de Israel, Josafá ajuntou: Consulta antes de tudo, eu te peço, o oráculo do Senhor.
6 Och Israels kung [Ahab] samlade ihop profeterna, omkring 400 män och sa till dem: ”Ska jag gå mot Ramot-Gilead och strida eller ska jag avstå?”
6 O rei de Israel, tendo reunido os profetas, que eram em número de quatrocentos, perguntou-lhes: Devo eu ir atacar Ramot de Galaad, eu devo-me abster? Eles responderam: Vai; o Senhor a entregará nas mãos do rei.
7 Men Jehoshafat sa: ”Finns det inte någon Herrens (Jahvehs) profet här så att vi kan fråga honom?”
7 Mas Josafá replicou: Haverá porventura algum outro profeta do Senhor por aqui, a quem possamos consultar?
8 Och Israels kung [Ahab] sa till Jehoshafat: ”Det finns en man genom vilken vi kan fråga Herren (Jahveh), men jag hatar honom för han profeterar inte gott om mig utan ont, Mika (hebr. Michajho), Imlas son.”
8 Sim, respondeu o rei de Israel, há ainda outro por quem poderíamos consultar o Senhor; mas eu o detesto, porque ele não profetiza jamais o bem, e sim sempre o mal: é Miquéias, filho de Jemla. Josafá disse: Não fale o rei assim.
9 Och Israels kung [Ahab] kallade på en kammarherre och sa: ”Hämta Mika, Imlas son, snabbt.”
9 Chamou então o rei de Israel um eunuco e deu-lhe esta ordem: Traze-me aqui depressa Miquéias, filho de Jemla.
10 Och Israels kung [Ahab] och Jehoshafat, Juda kung, satt var och en på sin tron smyckade i sina dräkter, på en tröskplats vid öppningen till Samariens port, och alla profeter profeterade för dem.
10 O rei de Israel e Josafá, rei de Judá, sentaram cada um no seu trono, revestidos de suas insígnias reais, na praça que está à entrada da porta de Samaria, e todos os profetas profetizavam diante deles.
11 Och Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Kenaans son, gjorde sig horn av järn och sa: ”Så säger Herren (Jahveh): Med dessa ska du stånga araméerna tills de blir förtärda.”
11 Sedecias, filho de Canaana, fez para si uns chifres de ferro, e disse: Eis o que diz o Senhor: com estes chifres ferirás os sírios até que sejam exterminados.
12 Och alla profeter profeterade och sa: ”Gå upp till Ramot-Gilead och segra, för Herren (Jahveh) ska ge det i kungens hand.”
12 E todos os profetas profetizavam da mesma maneira, dizendo: Sobe a Ramot de Galaad: serás vencedor, porque o Senhor entregará a cidade nas mãos do rei.
13 Och budbäraren som gick och kallade på Mika talade till honom och sa ”Se, profeternas ord förkunnar gott till kungen med en mun, låt ditt ord, jag ber dig, bli som orden från en av dem och tala gott.”
13 Entretanto, o mensageiro que fora buscar Miquéias dizia-lhe: Os profetas são unânimes em predizer a vitória do rei. Que o teu oráculo seja conforme o deles. Predize bom êxito.
14 Och Mika sa: ”Herren (Jahveh) lever, vad Herren (Jahveh) säger till mig det ska jag tala.”
14 Miquéias, porém, respondeu: Por Deus que eu só direi o que o Senhor me disser.
15 Och när han kom till kungen sa kungen till honom: ”Mika, ska vi gå till Ramat-Gilead och strida eller ska vi avstå?”
15 Quando ele se apresentou ao rei, este disse-lhe: Miquéias, devemos nós ir atacar Ramot de Galaad, ou não? Vai, respondeu Miquéias, serás vencedor; o Senhor a entregará nas mãos do rei.
16 Och kungen sa till honom: ”Hur många gånger ska jag be dig att tala till mig inget annat än sanningen i Herrens (Jahvehs) namn?”
16 O rei disse-lhe: Quantas vezes será preciso conjurar-te a que só digas a verdade em nome do Senhor?
17 Och han sa: ”Jag såg hela Israel förskingrat på bergen, som får som inte har någon herde, och Herren (Jahveh) sa: Dessa har ingen herre, låt dem återvända var och en till sitt hus i frid (shalom).”
17 Ao que Miquéias respondeu: Vejo todo o Israel espalhado pelas montanhas como um rebanho sem pastor. O Senhor disse: Essa gente não tem um guia; volte cada um em paz para a sua casa!
18 Och Israels kung [Ahab] sa till Jehoshafat: ”Sa jag inte till dig att han inte skulle profetera gott om mig, utan ont?”
18 O rei de Israel disse a Josafá: Não te disse eu que ele nunca profetiza o bem, mas sempre o mal?
19 Och han sa: ”Därför, lyssna du till Herrens (Jahvehs) ord. Jag såg Herren (Jahveh) sitta på sin tron, och alla himlarnas härskaror stod hos honom på hans högra och på hans vänstra.
19 Miquéias replicou: Ouve o oráculo do Senhor: Eu, vi o Senhor sentado no seu trono e todo o exército dos céus ao redor dele, à direita e à esquerda.
20 Och Herren (Jahveh) sa: ”Vem ska locka Ahab så att han går upp och faller vid Ramot-Gilead. Och en sa: På detta sätt, och en annan sa: På det här sättet.
20 O Senhor disse: Quem seduzirá Acab, para que ele suba e pereça em Ramot de Galaad? Um disse uma coisa e outro, outra.
21 Och det kom fram en ande och stod inför Herrens (Jahvehs) ansikte och sa: Jag ska locka honom.
21 Então um espírito adiantou-se e apresentou-se diante do Senhor, dizendo: Eu irei seduzi-lo. O Senhor perguntou: De que modo?
22 Och Herren (Jahveh) sa till honom: Med vad? Och han sa: Jag ska gå fram och ska bli en lögnens ande i alla hans profeters mun.
22 Ele respondeu: Irei e serei um espírito de mentira na boca de seus profetas. - É isto, replicou o Senhor. Conseguirás seduzi-lo. Vai e faze como disseste.
23 Och se nu, Herren (Jahveh) har lagt en lögnens ande i munnen på alla dessa profeter och Herren (Jahveh) har talat ondska om dig.”
23 O Senhor pôs um espírito de mentira na boca de todos os profetas aqui presentes, mas é a tua perda que o Senhor decretou.
24 Och Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Kenaans son, kom nära och slog Mika på kinden och sa: ”Vilken väg gick Herrens (Jahvehs) Ande från mig till att tala till dig?”
24 Nesse momento, Sedecias, filho de Canaana, aproximou-se de Miquéias e deu-lhe uma bofetada, dizendo: Por onde saiu de mim o espírito do Senhor para falar a ti?
25 Och Mika sa: ”Se, du ska se det den dag när du ska gå in i det inre rummet och gömma dig själv.”
25 Tu o verás, respondeu Miquéias, no dia em que fores de quarto em quarto para te esconder.
26 Och Israels kung [Ahab] sa: ”Ta Mika och bär tillbaka honom till Amon, stadens borgmästare och till Joash, kungens son,
26 Então o rei de Israel ordenou: Prende Miquéias; leva-o à casa de Amon, governador da cidade, e de Joás, filho do rei.
27 och säg: Så säger kungen: Sätt denne man i fängelse och ge honom förtryckets bröd och förtryckets vatten till dess jag kommer tillbaka i frid.”
27 Dize-lhes: Esta é a ordem do rei: Metei este homem na prisão e alimentai-o com um pão de miséria, até que eu volte são e salvo.
28 Och Mika (hebr. Michajho) sa: ”Om du alls återvänder i frid har Herren (Jahveh) inte talat genom mig.” Och han sa: ”Hör ni folk, allesamman.”
28 Ao que respondeu Miquéias: Se voltares são e salvo, será um sinal de que o Senhor não falou por mim. E ajuntou: Ouvi, povo, tudo isso!
29 Och Israels kung [Ahab] och Jehoshafat, Juda kung, gick upp till Ramat-Gilead.
29 O rei de Israel subiu com Josafá, rei de Judá, a Ramot de Galaad.
30 Och Israels kung sa till Jehoshafat: ”Jag ska förklä mig själv och gå ut i striden, men sätt på dig din (kungliga) klädnad.” Och Israels kung förklädde sig själv och gick ut i striden.
30 Disse-lhe: Vou disfarçar-me para ir ao combate; tu, porém, conserva as tuas vestes. E o rei de Israel disfarçou-se antes de entrar em combate.
31 Och kung Aram hade befallt de 32 ledarna för hans vagnar och sagt: ”Strid (duellera) inte med liten eller stor förutom med Israels kung.”
31 Ora, o rei da Síria tinha dado aos seus trinta e dois chefes de carros a seguinte ordem: Não atacareis ninguém, pequeno ou grande, mas unicamente o rei de Israel.
32 Och det skedde när vagnsledarna såg Jehoshafat att de sa: ”Säkert är det Israels kung” och de vände och stred med honom och Jehoshafat skrek.
32 Os chefes de carros, tendo visto Josafá, disseram entre si: Aquele é seguramente o rei de Israel. E o atacaram. Josafá soltou o seu grito {de guerra},
33 Och det skedde när vagnsledarna såg att det inte var Israels kung, att de vände tillbaka från att jaga honom.
33 e os chefes de carros, vendo que não era o rei de Israel, afastaram-se dele.
34 Och en man drog sin båge på måfå och träffade Israels kung mellan de hängande nedre plåtarna [i en skarv] och bröstpansaret. Därför sa han till föraren av sin vagn: ”Vänd din hand och bär mig ut från hären för jag är svårt skadad.”
34 Nesse momento, estirando um homem o seu arco ao acaso, feriu o rei de Israel entre as junturas da couraça. O rei disse ao condutor de seu carro: Volta a rédea, leva-me para fora do campo de batalha, porque estou ferido.
35 Och striden ökade den dagen och kungen stod i sin vagn mot araméerna och dog på kvällen, och blodet rann ut från hans sår i botten på vagnen.
35 Mas o combate foi naquele dia tão violento, que o rei teve que ficar de pé em seu carro diante dos sírios. Morreu ao cair da tarde. O sangue corria de sua ferida e inundava o seu carro.
36 Och det gick ett rop genom armén när solen gick ner och sa: ”Var man till sin stad och var man till sitt land.”
36 Ao pôr-do-sol, ouviu-se um clamor que corria por todo o exército: Volte cada um para a sua cidade e para a sua casa!
37 Så dog kungen och fördes till Samarien och de begravde honom i Samarien.
37 Morreu o rei! Levaram-no para Samaria e enterraram-no ali.
38 Och de tvättade vagnen vid Samariens vattencistern och hundarna slickade upp hans blod, och skökorna tvättade sig där, enligt Herrens (Jahvehs) ord som han talat.
38 Quando lavaram o carro na piscina de Samaria, os cães lamberam o sangue do rei, e as prostitutas banhavam-se ali, conforme o oráculo do Senhor.
39 Och vad mer Ahab sa och allt som han gjorde och elfenbenshuset som han byggde och alla städer som han byggde är nedskrivet i Israels kungars krönika.
39 O resto da história de Acab, suas ações, o palácio de marfim que construiu, as cidades que edificou, tudo isso se acha consignado no livro das Crônicas dos reis de Israel.
40 Och Ahab sov med sina fäder och Achasja (hebr. Achazijaho), hans son, regerade i hans ställe.
40 Acab adormeceu com os seus pais, e seu filho Ocozias sucedeu-lhe no trono.
41 Och Jehoshafat, Asas son, började regera över Juda i Israels kung Ahabs 4:e år.
41 No quarto ano de Acab, rei de Israel, Josafá, filho de Asa, tornou-se rei de Judá.
42 Jehoshafat var 35 år när han började regera och han regerade 25 år i Jerusalem. Och hans mors [drottningmoders] namn var Azova, Shilchis dotter.
42 Tinha trinta e cinco anos quando começou a reinar, e reinou vinte e cinco anos em Jerusalém. Sua mãe chamava-se Azuba, filha de Salai.
43 Och han vandrade på alla sin far Asas vägar, han vände inte bort från dem och gjorde det som var rätt i Herrens (Jahvehs) ögon.
43 Andou em todos os caminhos de Asa, seu pai, e não se desviou deles. Fez o que é bom aos olhos do Senhor.
44 Dock blev inte de höga platserna borttagna, folket offrade fortfarande offer på de höga platserna.
44 Todavia, não desapareceram os lugares altos, onde o povo continuava sacrificando e queimando incenso.
45 Och Jehoshafat hade fred (shalom) med Israels kung.
45 Josafá viveu em paz com o rei de Israel.
46 Och vad mer Jehoshafat gjorde och hans makt som han visade och hur han krigade, det är nedskrivet i Juda kungars krönika.
46 O resto da história de Josafá, seus grandes feitos e suas campanhas, tudo se acha consignado no livro das Crônicas dos reis de Judá.
47 Och kvarlevan av de manliga tempelprostituerade (hebr. qadesh) som fanns kvar under hans far Asas dagar, körde han ut ur landet.
47 Expulsou da terra as prostitutas {sagradas} que ainda restavam do tempo de seu pai.
48 Och det fanns ingen kung i Edom, en ställföreträdare var kung.
48 Não havia então rei em Edom, mas um governador que exercia as funções de rei.
49 Jehoshafat gjorde Tarshishskepp för att gå till Ofir [söderut från Aqabaviken – östra Afrika eller kanske Indien] efter guld, men de for inte, för skeppen gick sönder i Etsjon-Gever [hamnstad kring Eilat/Aqaba, kanske Korallön 13 km söder om Eilat].
49 Josafá construiu um navio de Társis para ir buscar ouro em Ofir. Mas não pôde ir, porque o seu navio naufragou em Asiongaber.
50 Vid den tiden sa Achasja (hebr. Achazijaho), Ahabs son, till Jehoshafat: ”Låt mina tjänare gå med dina tjänare på skeppen.” Men Jehoshafat ville inte.
50 Ocozias, filho de Acab, disse a Josafá: Deixa os meus servos embarcar com os teus. Mas Josafá não quis.
51 Och Jehoshafat sov med sina fäder och blev begravd med sina fäder i sin far Davids stad, och Jehoram hans son regerade i hans ställe.
51 Josafá adormeceu com os seus pais, e foi sepultado com eles na cidade de Davi. Seu filho Jorão sucedeu-lhe no trono.
52 Achasja, Ahabs son, började regera över Israel i Samarien i Juda kung Jehoshafats 70:e år och han regerade två år över Israel.
52 No décimo sétimo ano de Josafá, rei de Judá, Ocozias, filho de Acab, tornou-se rei de Israel em Samaria, e reinou dois anos sobre Israel.
53 Och han gjorde det som var ont i Herrens (Jahvehs) ögon och vandrade på sin fars vägar och på sin mors vägar och på Jerovan, Nevats sons vägar. Därigenom fick han Israel att synda.
53 Fez o mal aos olhos do Senhor: seguiu os caminhos de seu pai e de sua mãe, e de Jeroboão, filho de Nabat, que tinha arrastado Israel ao pecado.
54 Och han tjänade Baal och tillbad honom och provocerade Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), i likhet med allt som hans far [Ahab] hade gjort.
54 Prestou culto a Baal e prostrou-se diante dele, provocando desse modo a cólera do Senhor, Deus de Israel, como o fizera seu pai.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.