1 Reis 22
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs ARIB
1 Och det fortsatte tre år utan krig mellan Aram och Israel.
1 Passaram-se três anos sem haver guerra entre a Síria e Israel.
2 Och det skedde i det tredje året [efter freden, se \+xt 1 Kung 20:34\+xt*] att Jehoshafat, Juda kung [Sydrikets 4:e regent], kom ner [från Jerusalem som ligger högt] till Israels kung [i norr; Ahab var Nordrikets 7:e kung].
2 No terceiro ano, porém, desceu Jeosafá, rei de Judá, a ter com o rei de Israel.
3 Och Israels kung sa till sina tjänare: ”Vet ni att Ramot-Gilead är vårt, och vi är passiva och tar det inte ur Arams kungs hand?”
3 E o rei de Israel disse aos seus servos: Não sabeis vós que Ramote-Gileade é nossa, e nós estamos quietos, sem a tomar da mão do rei da Síria?
4 Och han sa till Jehoshafat: ”Vill du gå med mig till Ramot-Gilead och strida?” Och Jehoshafat sa till Israels kung [Ahab]: ”Jag är som du, mitt folk som ditt folk, mina hästar som dina hästar.”
4 Então perguntou a Jeosafá: Irás tu comigo à peleja, a Ramote-Gileade? Respondeu Jeosafá ao rei de Israel: Como tu és sou eu, o meu povo como o teu povo, e os meus cavalos como os teus cavalos.
5 Och Jehoshafat sa till Israels kung [Ahab]: ”Fråga först (i dag), jag ber dig, om ett Herrens (Jahvehs) ord.”
5 Disse mais Jeosafá ao rei de Israel: Rogo-te, porém, que primeiro consultes a palavra do Senhor.
6 Och Israels kung [Ahab] samlade ihop profeterna, omkring 400 män och sa till dem: ”Ska jag gå mot Ramot-Gilead och strida eller ska jag avstå?”
6 Então o rei de Israel ajuntou os profetas, cerca de quatrocentos homens, e perguntou-lhes: Irei à peleja contra Ramote-Gileade, ou deixarei de ir? Responderam eles: Sobe, porque o Senhor a entregará nas mãos do rei.
7 Men Jehoshafat sa: ”Finns det inte någon Herrens (Jahvehs) profet här så att vi kan fråga honom?”
7 Disse, porém, Jeosafá: Não há aqui ainda algum profeta do Senhor, ao qual possamos consultar?
8 Och Israels kung [Ahab] sa till Jehoshafat: ”Det finns en man genom vilken vi kan fråga Herren (Jahveh), men jag hatar honom för han profeterar inte gott om mig utan ont, Mika (hebr. Michajho), Imlas son.”
8 Então disse o rei de Israel a Jeosafá: Ainda há um homem por quem podemos consultar ao Senhor-Micaías, filho de Inlá; porém eu o odeio, porque nunca profetiza o bem a meu respeito, mas somente o mal. Ao que disse Jeosafá: Não fale o rei assim.
9 Och Israels kung [Ahab] kallade på en kammarherre och sa: ”Hämta Mika, Imlas son, snabbt.”
9 Então o rei de Israel chamou um eunuco, e disse: Traze-me depressa Micaías, filho de Inlá.
10 Och Israels kung [Ahab] och Jehoshafat, Juda kung, satt var och en på sin tron smyckade i sina dräkter, på en tröskplats vid öppningen till Samariens port, och alla profeter profeterade för dem.
10 Ora, o rei de Israel e Jeosafá, rei de Judá, vestidos de seus trajes reais, estavam assentados cada um no seu trono, na praça à entrada da porta de Samária; e todos os profetas profetizavam diante deles.
11 Och Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Kenaans son, gjorde sig horn av järn och sa: ”Så säger Herren (Jahveh): Med dessa ska du stånga araméerna tills de blir förtärda.”
11 E Zedequias, filho de Quenaaná, fez para si uns chifres de ferro, e disse: Assim diz o Senhor: Com estes ferirás os sírios, até que sejam consumidos.
12 Och alla profeter profeterade och sa: ”Gå upp till Ramot-Gilead och segra, för Herren (Jahveh) ska ge det i kungens hand.”
12 Do mesmo modo também profetizavam todos os profetas, dizendo: Sobe a Ramote-Gileade, e serás bem sucedido; porque o Senhor a entregará nas mãos do rei.
13 Och budbäraren som gick och kallade på Mika talade till honom och sa ”Se, profeternas ord förkunnar gott till kungen med en mun, låt ditt ord, jag ber dig, bli som orden från en av dem och tala gott.”
13 O mensageiro que fora chamar Micaías falou-lhe, dizendo: Eis que as palavras dos profetas, a uma voz, são favoráveis ao rei; seja, pois, a tua palavra como a de um deles, e fala o que é bom.
14 Och Mika sa: ”Herren (Jahveh) lever, vad Herren (Jahveh) säger till mig det ska jag tala.”
14 Micaías, porém, disse: Vive o Senhor, que o que o Senhor me disser, isso falarei.
15 Och när han kom till kungen sa kungen till honom: ”Mika, ska vi gå till Ramat-Gilead och strida eller ska vi avstå?”
15 Quando ele chegou à presença do rei, este lhe disse: Micaías, iremos a Ramote-Gileade à peleja, ou deixaremos de ir? Respondeu-lhe ele: Sobe, e serás bem sucedido, porque o Senhor a entregará nas mãos do rei.
16 Och kungen sa till honom: ”Hur många gånger ska jag be dig att tala till mig inget annat än sanningen i Herrens (Jahvehs) namn?”
16 E o rei lhe disse: Quantas vezes hei de conjurar-te que não me fales senão a verdade em nome do Senhor?
17 Och han sa: ”Jag såg hela Israel förskingrat på bergen, som får som inte har någon herde, och Herren (Jahveh) sa: Dessa har ingen herre, låt dem återvända var och en till sitt hus i frid (shalom).”
17 Então disse ele: Vi todo o Israel disperso pelos montes, como ovelhas que não têm pastor; e disse o Senhor: Estes não têm senhor; torne cada um em paz para sua casa.
18 Och Israels kung [Ahab] sa till Jehoshafat: ”Sa jag inte till dig att han inte skulle profetera gott om mig, utan ont?”
18 Disse o rei de Israel a Jeosafá: Não te disse eu que ele não profetizaria o bem a meu respeito, mas somente o mal?
19 Och han sa: ”Därför, lyssna du till Herrens (Jahvehs) ord. Jag såg Herren (Jahveh) sitta på sin tron, och alla himlarnas härskaror stod hos honom på hans högra och på hans vänstra.
19 Micaías prosseguiu: Ouve, pois, a palavra do Senhor! Vi o Senhor assentado no seu trono, e todo o exército celestial em pé junto a ele, à sua direita e à sua esquerda.
20 Och Herren (Jahveh) sa: ”Vem ska locka Ahab så att han går upp och faller vid Ramot-Gilead. Och en sa: På detta sätt, och en annan sa: På det här sättet.
20 E o Senhor perguntou: Quem induzirá Acabe a subir, para que caia em Ramote-Gileade? E um respondia de um modo, e outro de outro.
21 Och det kom fram en ande och stod inför Herrens (Jahvehs) ansikte och sa: Jag ska locka honom.
21 Então saiu um espírito, apresentou-se diante do Senhor, e disse: Eu o induzirei. E o Senhor lhe perguntou: De que modo?
22 Och Herren (Jahveh) sa till honom: Med vad? Och han sa: Jag ska gå fram och ska bli en lögnens ande i alla hans profeters mun.
22 Respondeu ele: Eu sairei, e serei um espírito mentiroso na boca de todos os seus profetas. Ao que disse o Senhor: Tu o induzirás, e prevalecerás; sai, e faze assim.
23 Och se nu, Herren (Jahveh) har lagt en lögnens ande i munnen på alla dessa profeter och Herren (Jahveh) har talat ondska om dig.”
23 Agora, pois, eis que o Senhor pôs um espírito mentiroso na boca dentes da casa dele; sim, tornarei a tua casa como a casa de respeito de ti.
24 Och Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Kenaans son, kom nära och slog Mika på kinden och sa: ”Vilken väg gick Herrens (Jahvehs) Ande från mig till att tala till dig?”
24 Então Zedequias, filho de Quenaaná, chegando-se, feriu a Micaías na face e disse: Por onde passou de mim o Espírito do Senhor para falar a ti?
25 Och Mika sa: ”Se, du ska se det den dag när du ska gå in i det inre rummet och gömma dig själv.”
25 Respondeu Micaías: Eis que tu o verás naquele dia, quando entrares numa câmara interior, para te esconderes.
26 Och Israels kung [Ahab] sa: ”Ta Mika och bär tillbaka honom till Amon, stadens borgmästare och till Joash, kungens son,
26 Então disse o rei de Israel: Tomai Micaías, e tornai a levá-lo a Amom, o governador da cidade, e a Joás, filho do rei,
27 och säg: Så säger kungen: Sätt denne man i fängelse och ge honom förtryckets bröd och förtryckets vatten till dess jag kommer tillbaka i frid.”
27 dizendo-lhes: Assim diz o rei: Metei este homem no cárcere, e sustentai-o a pão e água, até que eu volte em paz.
28 Och Mika (hebr. Michajho) sa: ”Om du alls återvänder i frid har Herren (Jahveh) inte talat genom mig.” Och han sa: ”Hör ni folk, allesamman.”
28 Replicou Micaías: Se tu voltares em paz, o senhor não tem falado por mim. Disse mais: Ouvi, povos todos!
29 Och Israels kung [Ahab] och Jehoshafat, Juda kung, gick upp till Ramat-Gilead.
29 Assim o rei de Israel e Jeosafá, rei de Judá, subiram a Ramote-Gileade.
30 Och Israels kung sa till Jehoshafat: ”Jag ska förklä mig själv och gå ut i striden, men sätt på dig din (kungliga) klädnad.” Och Israels kung förklädde sig själv och gick ut i striden.
30 E disse o rei de Israel a Jeosafá: Eu me disfarçarei, e entrarei na peleja; tu, porém, veste os teus trajes reais. Disfarçou-se, pois, o rei de Israel, e entrou na peleja.
31 Och kung Aram hade befallt de 32 ledarna för hans vagnar och sagt: ”Strid (duellera) inte med liten eller stor förutom med Israels kung.”
31 Ora, o rei da Síria tinha ordenado aos capitães dos carros, que eram trinta e dois, dizendo: Não pelejeis nem contra pequeno nem contra grande, senão só contra o rei de Israel.
32 Och det skedde när vagnsledarna såg Jehoshafat att de sa: ”Säkert är det Israels kung” och de vände och stred med honom och Jehoshafat skrek.
32 E sucedeu que, vendo os capitães dos carros a Jeosafá, disseram: Certamente este é o rei de Israel. Viraram-se, pois, para pelejar com ele, e Jeosafá gritou.
33 Och det skedde när vagnsledarna såg att det inte var Israels kung, att de vände tillbaka från att jaga honom.
33 Vendo os capitães dos carros que não era o rei de Israel, deixaram de segui-lo.
34 Och en man drog sin båge på måfå och träffade Israels kung mellan de hängande nedre plåtarna [i en skarv] och bröstpansaret. Därför sa han till föraren av sin vagn: ”Vänd din hand och bär mig ut från hären för jag är svårt skadad.”
34 Então um homem entesou o seu arco, e atirando a esmo, feriu o rei de Israel por entre a couraça e a armadura abdominal. Pelo que ele disse ao seu carreteiro: Dá volta, e tira-me do exército, porque estou gravemente ferido.
35 Och striden ökade den dagen och kungen stod i sin vagn mot araméerna och dog på kvällen, och blodet rann ut från hans sår i botten på vagnen.
35 E a peleja tornou-se renhida naquele dia; contudo o rei foi sustentado no carro contra os sírios; porém à tarde ele morreu; e o sangue da ferida corria para o fundo do carro.
36 Och det gick ett rop genom armén när solen gick ner och sa: ”Var man till sin stad och var man till sitt land.”
36 Ao pôr do sol passou pelo exército a palavra: Cada um para a sua cidade, e cada um para a sua terra!
37 Så dog kungen och fördes till Samarien och de begravde honom i Samarien.
37 Morreu, pois, o rei, e o levaram para Samária, e ali o sepultaram.
38 Och de tvättade vagnen vid Samariens vattencistern och hundarna slickade upp hans blod, och skökorna tvättade sig där, enligt Herrens (Jahvehs) ord som han talat.
38 E lavaram o seu carro junto ao tanque de Samária, e os cães lamberam-lhe o sangue, conforme a palavra que o Senhor tinha dito; ora, as prostitutas se banhavam ali.
39 Och vad mer Ahab sa och allt som han gjorde och elfenbenshuset som han byggde och alla städer som han byggde är nedskrivet i Israels kungars krönika.
39 Quanto ao restante dos atos de Acabe, e a tudo quanto fez, e à casa de marfim que construiu, e a todas as cidades que edificou, porventura não estão escritos no livro das crônicas dos reis de Israel?
40 Och Ahab sov med sina fäder och Achasja (hebr. Achazijaho), hans son, regerade i hans ställe.
40 Assim dormiu Acabe com seus pais. E Acazias, seu filho, reinou em seu lugar.
41 Och Jehoshafat, Asas son, började regera över Juda i Israels kung Ahabs 4:e år.
41 Ora, Jeosafá, filho de Asa, começou a reinar sobre Judá no quarto ano de Acabe, rei de Israel.
42 Jehoshafat var 35 år när han började regera och han regerade 25 år i Jerusalem. Och hans mors [drottningmoders] namn var Azova, Shilchis dotter.
42 Era Jeosafá da idade de trinta e cinco anos quando começou a reinar, e reinou vinte e cinco anos em Jerusalém. Era o nome de sua mãe Azuba, filha de Sili.
43 Och han vandrade på alla sin far Asas vägar, han vände inte bort från dem och gjorde det som var rätt i Herrens (Jahvehs) ögon.
43 E andou em todos os caminhos de seu pai Asa; não se desviou deles, mas fez o que era reto aos olhos do Senhor.
44 Dock blev inte de höga platserna borttagna, folket offrade fortfarande offer på de höga platserna.
44 Todavia os altos não foram tirados e o povo ainda sacrificava e queimava incenso nos altos.
45 Och Jehoshafat hade fred (shalom) med Israels kung.
45 E Jeosafá teve paz com o rei de Israel.
46 Och vad mer Jehoshafat gjorde och hans makt som han visade och hur han krigade, det är nedskrivet i Juda kungars krönika.
46 Quanto ao restante dos atos de Jeosafá, e ao poder que mostrou, e como guerreou, porventura não estão escritos no livro das crônicas dos reis de Judá?
47 Och kvarlevan av de manliga tempelprostituerade (hebr. qadesh) som fanns kvar under hans far Asas dagar, körde han ut ur landet.
47 Também expulsou da terra o restante dos sodomitas, que ficaram nos dias de seu pai Asa
48 Och det fanns ingen kung i Edom, en ställföreträdare var kung.
48 Nesse tempo não havia rei em Edom; um vice-rei governava.
49 Jehoshafat gjorde Tarshishskepp för att gå till Ofir [söderut från Aqabaviken – östra Afrika eller kanske Indien] efter guld, men de for inte, för skeppen gick sönder i Etsjon-Gever [hamnstad kring Eilat/Aqaba, kanske Korallön 13 km söder om Eilat].
49 E Jeosafá construiu navios de Társis para irem a Ofir em busca de ouro; porém não foram, porque os navios se quebraram em Eziom-Geber.
50 Vid den tiden sa Achasja (hebr. Achazijaho), Ahabs son, till Jehoshafat: ”Låt mina tjänare gå med dina tjänare på skeppen.” Men Jehoshafat ville inte.
50 Então Acazias, filho de Acabe, disse a Jeosafá: Vão os meus servos com os teus servos nos navios. Jeosafá, porém, não quis.
51 Och Jehoshafat sov med sina fäder och blev begravd med sina fäder i sin far Davids stad, och Jehoram hans son regerade i hans ställe.
51 Depois Jeosafá dormiu com seus pais, e foi sepultado junto a eles na cidade de Davi, seu pai. E em seu lugar reinou seu filho Jeorão.
52 Achasja, Ahabs son, började regera över Israel i Samarien i Juda kung Jehoshafats 70:e år och han regerade två år över Israel.
52 Ora, Acazias, filho de Acabe, começou a reinar em Samaria no ano dezessete de Jeosafá, rei de Judá, e reinou dois anos sobre Israel.
53 Och han gjorde det som var ont i Herrens (Jahvehs) ögon och vandrade på sin fars vägar och på sin mors vägar och på Jerovan, Nevats sons vägar. Därigenom fick han Israel att synda.
53 E fez o que era mau aos olhos do Senhor; porque andou no caminho de seu pai, como também no caminho de sua mãe, e no caminho de Jeroboão, filho de Nebate, que fez Israel pecar.
54 Och han tjänade Baal och tillbad honom och provocerade Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), i likhet med allt som hans far [Ahab] hade gjort.
54 Serviu a Baal, e o adorou, provocando à ira o Senhor Deus de Israel, conforme tudo quanto seu pai fizera.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.