1 Reis 22
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs BKJ
1 Och det fortsatte tre år utan krig mellan Aram och Israel.
1 E eles continuaram três anos sem guerra entre a Síria e Israel.
2 Och det skedde i det tredje året [efter freden, se \+xt 1 Kung 20:34\+xt*] att Jehoshafat, Juda kung [Sydrikets 4:e regent], kom ner [från Jerusalem som ligger högt] till Israels kung [i norr; Ahab var Nordrikets 7:e kung].
2 E sucedeu, no terceiro ano, que Josafá, o rei de Judá, desceu até ao rei de Israel.
3 Och Israels kung sa till sina tjänare: ”Vet ni att Ramot-Gilead är vårt, och vi är passiva och tar det inte ur Arams kungs hand?”
3 E o rei de Israel disse aos seus servos: Sabei que Ramote de Gileade é nossa, e estamos quietos, e não a tomamos da mão do rei da Síria?
4 Och han sa till Jehoshafat: ”Vill du gå med mig till Ramot-Gilead och strida?” Och Jehoshafat sa till Israels kung [Ahab]: ”Jag är som du, mitt folk som ditt folk, mina hästar som dina hästar.”
4 E ele disse a Josafá: Queres ir comigo à batalha em Ramote-Gileade. E Josafá disse ao rei de Israel: Eu sou como tu és, o meu povo como o teu povo, os meus cavalos como os teus cavalos.
5 Och Jehoshafat sa till Israels kung [Ahab]: ”Fråga först (i dag), jag ber dig, om ett Herrens (Jahvehs) ord.”
5 E Josafá disse ao rei de Israel: Rogo-te que consultes a palavra do SENHOR hoje.
6 Och Israels kung [Ahab] samlade ihop profeterna, omkring 400 män och sa till dem: ”Ska jag gå mot Ramot-Gilead och strida eller ska jag avstå?”
6 Então, o rei de Israel reuniu os profetas, cerca de quatrocentos homens, e disse-lhes: Devo ir em batalha contra Ramote-Gileade? Ou, devo me refrear? E eles disseram: Sobe; porque o Senhor a entregará na mão do rei.
7 Men Jehoshafat sa: ”Finns det inte någon Herrens (Jahvehs) profet här så att vi kan fråga honom?”
7 E Josafá disse: Não há aqui um profeta do SENHOR, além desses, para que possamos consultá-lo?
8 Och Israels kung [Ahab] sa till Jehoshafat: ”Det finns en man genom vilken vi kan fråga Herren (Jahveh), men jag hatar honom för han profeterar inte gott om mig utan ont, Mika (hebr. Michajho), Imlas son.”
8 E o rei de Israel disse a Josafá: Há ainda um homem, Micaías, o filho de Inlá, por quem podemos consultar ao SENHOR; no entanto, eu o odeio; porque não profetiza o bem a meu respeito, senão o mal. E Josafá disse: Não fale o rei assim.
9 Och Israels kung [Ahab] kallade på en kammarherre och sa: ”Hämta Mika, Imlas son, snabbt.”
9 Então, o rei de Israel chamou um oficial, e disse: Apressa-te para cá Micaías, filho de Inlá.
10 Och Israels kung [Ahab] och Jehoshafat, Juda kung, satt var och en på sin tron smyckade i sina dräkter, på en tröskplats vid öppningen till Samariens port, och alla profeter profeterade för dem.
10 E o rei de Israel e Josafá, o rei de Judá, se assentaram, cada qual em seu trono, tendo colocado as suas vestes em um local vazio, à entrada do portão de Samaria; e todos os profetas profetizaram diante deles.
11 Och Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Kenaans son, gjorde sig horn av järn och sa: ”Så säger Herren (Jahveh): Med dessa ska du stånga araméerna tills de blir förtärda.”
11 E Zedequias, o filho de Quenaaná, fez para si chifres de ferro; e disse: Assim diz o SENHOR: Com estes ferirás os sírios, até que os tenhas consumido.
12 Och alla profeter profeterade och sa: ”Gå upp till Ramot-Gilead och segra, för Herren (Jahveh) ska ge det i kungens hand.”
12 E todos os profetas profetizaram assim, dizendo: Sobe até Ramote-Gileade, e prospera; porque o SENHOR a entregará na mão do rei.
13 Och budbäraren som gick och kallade på Mika talade till honom och sa ”Se, profeternas ord förkunnar gott till kungen med en mun, låt ditt ord, jag ber dig, bli som orden från en av dem och tala gott.”
13 E o mensageiro que foi chamar Micaías falou a ele, dizendo: Eis que, as palavras dos profetas declaram o bem ao rei em uníssono; rogo-te que a tua palavra seja como a palavra de um deles, e fale aquilo que é bom.
14 Och Mika sa: ”Herren (Jahveh) lever, vad Herren (Jahveh) säger till mig det ska jag tala.”
14 E Micaías disse: Como vive o SENHOR, o que o SENHOR disser a mim, isto falarei.
15 Och när han kom till kungen sa kungen till honom: ”Mika, ska vi gå till Ramat-Gilead och strida eller ska vi avstå?”
15 Assim, ele veio até ao rei. E o rei disse a ele: Micaías, devemos ir em Batalha contra Ramote-Gileade, ou devemos nos refrear? E ele lhe respondeu: Vai e prospera; porque o SENHOR a entregará na mão do rei.
16 Och kungen sa till honom: ”Hur många gånger ska jag be dig att tala till mig inget annat än sanningen i Herrens (Jahvehs) namn?”
16 E o rei lhe disse: Quantas vezes devo conjurar-te que não me contes nada além daquilo que é verdadeiro, em nome do SENHOR?
17 Och han sa: ”Jag såg hela Israel förskingrat på bergen, som får som inte har någon herde, och Herren (Jahveh) sa: Dessa har ingen herre, låt dem återvända var och en till sitt hus i frid (shalom).”
17 E ele disse: Vi todo o Israel espalhado sobre os montes, como ovelhas que não têm um pastor; e o SENHOR disse: Estas não têm senhor; que retorne cada homem à sua casa em paz.
18 Och Israels kung [Ahab] sa till Jehoshafat: ”Sa jag inte till dig att han inte skulle profetera gott om mig, utan ont?”
18 E disse o rei de Israel a Josafá: Não te contei eu que ele não profetizaria bem algum a meu respeito, senão o mal?
19 Och han sa: ”Därför, lyssna du till Herrens (Jahvehs) ord. Jag såg Herren (Jahveh) sitta på sin tron, och alla himlarnas härskaror stod hos honom på hans högra och på hans vänstra.
19 E ele disse: Ouve tu, portanto, a palavra do SENHOR: Eu vi o SENHOR assentado no seu trono, e todo o exército do céu de pé junto a ele à sua direita e à sua esquerda.
20 Och Herren (Jahveh) sa: ”Vem ska locka Ahab så att han går upp och faller vid Ramot-Gilead. Och en sa: På detta sätt, och en annan sa: På det här sättet.
20 E o SENHOR disse: Quem persuadirá Acabe para que ele possa subir e tombar em Ramote-Gileade? E um disse desse modo, e outro daquele modo.
21 Och det kom fram en ande och stod inför Herrens (Jahvehs) ansikte och sa: Jag ska locka honom.
21 E veio ali um espírito, e se pôs de pé diante do SENHOR, e disse: Eu o persuadirei.
22 Och Herren (Jahveh) sa till honom: Med vad? Och han sa: Jag ska gå fram och ska bli en lögnens ande i alla hans profeters mun.
22 E o SENHOR disse a ele: Com o quê? E ele disse: Eu sairei e serei um espírito mentiroso na boca de todos os seus profetas. E ele disse: Tu o persuadirás, e também prevalecerás; vai adiante, e faz assim.
23 Och se nu, Herren (Jahveh) har lagt en lögnens ande i munnen på alla dessa profeter och Herren (Jahveh) har talat ondska om dig.”
23 Agora, portanto, eis que o SENHOR colocou um espírito mentiroso na boca de todos estes teus profetas, e o SENHOR falou o mal a teu respeito.
24 Och Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Kenaans son, kom nära och slog Mika på kinden och sa: ”Vilken väg gick Herrens (Jahvehs) Ande från mig till att tala till dig?”
24 Todavia, Zedequias, o filho de Quenaaná se aproximou, e feriu Micaías no maxilar, e disse: Qual caminho passou o Espírito do SENHOR de mim para falar a ti?
25 Och Mika sa: ”Se, du ska se det den dag när du ska gå in i det inre rummet och gömma dig själv.”
25 E Micaías disse: Eis que verás naquele dia, quando adentrares uma câmara interna para te esconderes.
26 Och Israels kung [Ahab] sa: ”Ta Mika och bär tillbaka honom till Amon, stadens borgmästare och till Joash, kungens son,
26 E o rei de Israel disse: Tomai Micaías, e carregai-o de volta a Amom, o governador da cidade, e a Joás, o filho do rei.
27 och säg: Så säger kungen: Sätt denne man i fängelse och ge honom förtryckets bröd och förtryckets vatten till dess jag kommer tillbaka i frid.”
27 E dizei: Assim diz o rei: Colocai este indivíduo na prisão, e alimentai-o com pão da aflição e com água da aflição, até que eu venha em paz.
28 Och Mika (hebr. Michajho) sa: ”Om du alls återvänder i frid har Herren (Jahveh) inte talat genom mig.” Och han sa: ”Hör ni folk, allesamman.”
28 E Micaías disse: Se, em verdade, tu retornares em paz, o SENHOR não falou por meu intermédio. E ele disse: Atentai, ó povos, cada um de vós.
29 Och Israels kung [Ahab] och Jehoshafat, Juda kung, gick upp till Ramat-Gilead.
29 Assim, o rei de Israel e Josafá, o rei de Judá, subiram a Ramote-Gileade.
30 Och Israels kung sa till Jehoshafat: ”Jag ska förklä mig själv och gå ut i striden, men sätt på dig din (kungliga) klädnad.” Och Israels kung förklädde sig själv och gick ut i striden.
30 E o rei de Israel disse a Josafá: Eu me disfarçarei, e entrarei na batalha; mas tu pões as tuas vestes. E o rei de Israel se disfarçou, e foi à batalha.
31 Och kung Aram hade befallt de 32 ledarna för hans vagnar och sagt: ”Strid (duellera) inte med liten eller stor förutom med Israels kung.”
31 O rei da Síria, no entanto, ordenou aos seus trinta e dois capitães que tinham o comando sobre as suas carruagens, dizendo: Não luteis com pequeno, nem grande, tão somente com o rei de Israel.
32 Och det skedde när vagnsledarna såg Jehoshafat att de sa: ”Säkert är det Israels kung” och de vände och stred med honom och Jehoshafat skrek.
32 E sucedeu que, quando os capitães das carruagens viram Josafá, que eles disseram: Certamente é o rei de Israel. E eles viraram para o lado, para lutarem contra ele; e Josafá gritou.
33 Och det skedde när vagnsledarna såg att det inte var Israels kung, att de vände tillbaka från att jaga honom.
33 E sucedeu que, quando os capitães das carruagens perceberam que ele não era o rei de Israel, voltaram da perseguição a ele.
34 Och en man drog sin båge på måfå och träffade Israels kung mellan de hängande nedre plåtarna [i en skarv] och bröstpansaret. Därför sa han till föraren av sin vagn: ”Vänd din hand och bär mig ut från hären för jag är svårt skadad.”
34 E, um certo homem, entesou um arco a esmo, e feriu o rei de Israel entre as juntas da couraça; pelo que ele disse ao condutor da sua carruagem: Vira a tua mão, e carrega-me para fora do exército; porque estou ferido.
35 Och striden ökade den dagen och kungen stod i sin vagn mot araméerna och dog på kvällen, och blodet rann ut från hans sår i botten på vagnen.
35 E a batalha se intensificou naquele dia; e o rei ficou de pé na sua carruagem na frente dos sírios, e morreu ao anoitecer; e o sangue escorreu do ferimento para o meio da carruagem.
36 Och det gick ett rop genom armén när solen gick ner och sa: ”Var man till sin stad och var man till sitt land.”
36 E seguiu ali uma proclamação por todo o exército por volta do pôr do sol, dizendo: Cada homem à sua cidade, e cada homem à sua própria terra.
37 Så dog kungen och fördes till Samarien och de begravde honom i Samarien.
37 Assim, o rei morreu, e foi trazido a Samaria; e eles sepultaram o rei em Samaria.
38 Och de tvättade vagnen vid Samariens vattencistern och hundarna slickade upp hans blod, och skökorna tvättade sig där, enligt Herrens (Jahvehs) ord som han talat.
38 E um lavou a carruagem no tanque de Samaria; e os cães lamberam o seu sangue; e lavaram a sua armadura; segundo a palavra do SENHOR, a qual ele falou.
39 Och vad mer Ahab sa och allt som han gjorde och elfenbenshuset som han byggde och alla städer som han byggde är nedskrivet i Israels kungars krönika.
39 Ora, o restante dos atos de Acabe, e tudo o que ele fez, e a casa de marfim que ele fez, e todas as cidades que edificou, não estão escritos no livro das Crônicas dos reis de Israel?
40 Och Ahab sov med sina fäder och Achasja (hebr. Achazijaho), hans son, regerade i hans ställe.
40 Assim, Acabe dormiu com os seus pais; e Acazias, o seu filho, reinou no seu lugar.
41 Och Jehoshafat, Asas son, började regera över Juda i Israels kung Ahabs 4:e år.
41 E Josafá, o filho de Asa, começou a reinar sobre Judá no quarto ano de Acabe, rei de Israel.
42 Jehoshafat var 35 år när han började regera och han regerade 25 år i Jerusalem. Och hans mors [drottningmoders] namn var Azova, Shilchis dotter.
42 Josafá tinha trinta e cinco anos de idade quando começou a reinar; e reinou vinte e cinco anos em Jerusalém. E o nome da sua mãe era Azuba, a filha de Sili.
43 Och han vandrade på alla sin far Asas vägar, han vände inte bort från dem och gjorde det som var rätt i Herrens (Jahvehs) ögon.
43 E ele andou em todos os caminhos de Asa, o seu pai; não se desviou disto, fazendo aquilo que era reto aos olhos do SENHOR; todavia, os lugares altos não foram removidos; porquanto o povo ainda oferecia e queimava incenso nos lugares altos.
44 Dock blev inte de höga platserna borttagna, folket offrade fortfarande offer på de höga platserna.
44 E Josafá fez paz com o rei de Israel.
45 Och Jehoshafat hade fred (shalom) med Israels kung.
45 Ora, o restante dos atos de Josafá, e o poder que ele mostrou, e como guerreou, não estão escritos no livro das Crônicas dos reis de Judá?
46 Och vad mer Jehoshafat gjorde och hans makt som han visade och hur han krigade, det är nedskrivet i Juda kungars krönika.
46 E o remanescente dos sodomitas, que restavam nos dias do seu pai Asa, ele removeu da terra.
47 Och kvarlevan av de manliga tempelprostituerade (hebr. qadesh) som fanns kvar under hans far Asas dagar, körde han ut ur landet.
47 Não havia, então, rei em Edom; porém um vice-rei.
48 Och det fanns ingen kung i Edom, en ställföreträdare var kung.
48 Josafá fez navios de Társis para ir até Ofir por causa de ouro; mas eles não foram; porque os navios foram quebrados em Eziom-Geber.
49 Jehoshafat gjorde Tarshishskepp för att gå till Ofir [söderut från Aqabaviken – östra Afrika eller kanske Indien] efter guld, men de for inte, för skeppen gick sönder i Etsjon-Gever [hamnstad kring Eilat/Aqaba, kanske Korallön 13 km söder om Eilat].
49 Então, disse Acazias, o filho de Acabe, a Josafá: Permite que os meus servos sigam com os teus servos nos navios. Josafá, no entanto, não o quis.
50 Vid den tiden sa Achasja (hebr. Achazijaho), Ahabs son, till Jehoshafat: ”Låt mina tjänare gå med dina tjänare på skeppen.” Men Jehoshafat ville inte.
50 E Josafá dormiu com os seus pais, e foi sepultado com os seus pais na cidade de Davi, o seu pai; e Jorão, o seu filho, reinou no seu lugar.
51 Och Jehoshafat sov med sina fäder och blev begravd med sina fäder i sin far Davids stad, och Jehoram hans son regerade i hans ställe.
51 Acazias, o filho de Acabe, começou a reinar sobre Israel em Samaria no décimo sétimo ano de Josafá, rei de Judá, e reinou dois anos sobre Israel.
52 Achasja, Ahabs son, började regera över Israel i Samarien i Juda kung Jehoshafats 70:e år och han regerade två år över Israel.
52 E ele fez o mal à vista do SENHOR, e andou no caminho do seu pai, e no caminho da sua mãe, e no caminho de Jeroboão, o filho de Nebate, que fez Israel pecar;
53 Och han gjorde det som var ont i Herrens (Jahvehs) ögon och vandrade på sin fars vägar och på sin mors vägar och på Jerovan, Nevats sons vägar. Därigenom fick han Israel att synda.
53 porquanto serviu a Baal, e o adorou, e provocou à ira o SENHOR Deus de Israel, segundo tudo o que o seu pai havia feito.
54 Och han tjänade Baal och tillbad honom och provocerade Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), i likhet med allt som hans far [Ahab] hade gjort.
54 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.