1 Reis 18
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs BKJ
1 Och det hände efter många dagar att Herrens (Jahvehs) ord kom till Elia i det tredje året, han sa: ”Gå och visa dig för Ahab och jag ska sända regn över landet.”
1 E sucedeu, depois de muitos dias, que a palavra do SENHOR veio a Elias no terceiro ano, dizendo: Vai, mostra-te a Acabe; e eu enviarei chuva sobre a terra.
2 Och Elia gick för att visa sig för Ahab.
2 E foi Elias apresentar-se a Acabe. E houve uma fome extrema em Samaria.
3 och Ahab kallade på Obadja [hebr. Ovadjaho – betyder: ”Herrens tjänare”], som ansvarade för palatset (ordagrant: var över huset) [i staden Samaria]. Och Obadja vördade Herren (Jahveh) mycket,
3 E Acabe chamou Obadias, o qual era o governador da sua casa. (Ora, Obadias temia muitíssimo ao SENHOR;
4 för det var så att när [Ahabs hustru] Isebel (hebr. Izevel) högg av Herrens (Jahvehs) profeter hade Ovadjaho tagit 100 profeter och gömt dem 50 i varje grotta och gett dem bröd och vatten.
4 porque foi assim, quando Jezabel extirpou os profetas do SENHOR, que Obadias tomou uma centena de profetas, e ocultou-lhes em dois grupos de cinquenta em uma caverna, e os alimentou com pão e água.)
5 Och Ahab sa till Ovadjaho: ”Gå genom landet till alla vattenkällor och till alla bäckar, till äventyrs ska du finna gräs och rädda hästarnas och åsnornas liv, så att vi inte förlorar alla djur.”
5 E Acabe disse a Obadias: Adentra a terra, a todas as fontes de água, e a todos os ribeiros; porventura podemos achar erva para salvar a vida dos cavalos e das mulas, para que não percamos todos os animais.
6 Så de delade landet mellan sig och gick igenom det. Ahab gick en väg för sig själv och Ovadjaho gick en annan väg för sig själv.
6 Assim, eles dividiram a terra entre si, para atravessá-la. Acabe seguiu por um caminho sozinho, e Obadias seguiu por outro caminho sozinho.
7 Och medan han var på väg, se då mötte han Elia och han kände igen honom och föll på sitt ansikte och sa: ”Är det du, min herre Elia?”
7 E, enquanto Obadias estava no caminho, eis que Elias o encontrou; e ele o reconheceu, prostrou-se sobre a sua face, e disse: És tu aquele meu senhor, Elias?
8 Och han svarade honom: ”Det är jag. Gå och berätta för din herre, se, Elia är här.”
8 E ele respondeu: Sou eu; vai e conta ao teu senhor: Eis que Elias está aqui.
9 Och han sa: ”I vad har jag syndat eftersom du sänder din tjänare i Ahabs hand för att slakta mig?
9 E ele disse: No que tenho eu pecado para que tu queiras entregar o teu servo na mão de Acabe, para me matar?
10 Herren din Gud (Jahveh Elohim) lever, det finns inget folk (hednafolk) eller kungarike där min herre inte har sänt för att söka dig, och när de säger: ’han är inte här,’ tar han en ed av det kungariket och folket att de inte har funnit dig.
10 Como vive o SENHOR teu Deus, não há nação ou reino, para onde o meu senhor não tenha me enviado a te procurar; e dizendo eles: Aqui não está, então fazia jurar os reinos e nações, que não te haviam encontrado.
11 Och nu säger du: Gå och berätta för din herre: Se, Elia är här.
11 E, agora, tu dizes: Vai e conte ao teu senhor: Eis que Elias está aqui.
12 Och det ska ske så snart jag har gått ifrån dig att Herrens (Jahvehs) Ande för bort dig, vart vet jag inte, och när jag kommer och berättar för Ahab och han inte kan finna dig kommer han att slakta mig, men jag, din tjänare, har vördat Herren (Jahveh) från min ungdom.
12 E sucederá, tão logo eu parta de ti, que o Espírito do SENHOR te carregará para onde eu não sei; e, assim, quando eu vier e contar a Acabe, e ele não conseguir te encontrar, me matará; mas eu, o teu servo, temo o SENHOR desde a minha mocidade.
13 Har det inte berättats för min herre vad jag gjorde när Isebel slaktade Herrens (Jahvehs) profeter, hur jag gömde 100 män av Herrens (Jahvehs) profeter, 50 i varje grotta och gav dem bröd och vatten?
13 Não foi contado ao meu senhor o que eu fiz quando Jezabel matou os profetas do SENHOR, como eu ocultei uma centena de homens dos profetas do SENHOR em dois grupos de cinquenta em uma caverna, e os alimentei com pão e água?
14 Och nu säger du: Gå och berätta för din herre, se Elia är här, och han kommer att slakta mig.”
14 E, agora, dizes: Vai e conta ao teu senhor: Eis que Elias está aqui; e ele me matará.
15 Och Elia sa: ”Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) lever, inför vilken jag står, jag ska verkligen visa mig själv för honom (Ahab) idag.”
15 E Elias disse: Como vive o SENHOR dos Exércitos, diante de quem me ponho de pé, certamente me mostrarei a ele hoje.
16 Så Ovadjaho gick och mötte Ahab och berättade för honom, och Ahab gick och mötte Elia.
16 Assim, Obadias foi se encontrar com Acabe, e lhe contou; e Acabe foi se encontrar com Elias.
17 Och det hände när Ahab såg Elia att Ahab sa till honom: ”Är det du, Israels orosstiftare (som ställer till oreda, drar olycka över landet – hebr. achar)?
17 E sucedeu, quando viu Elias, que Acabe disse a ele: És tu aquele que perturba Israel?
18 Och han [Elia] svarade: ”Det är inte jag som drar olycka (skapar oreda) i Israel, men du och din fars hus, i det att ni har övergivit Herrens (Jahvehs) budord (tydliga befallningar – hebr. mitsvot) och du har följt baalerna.
18 E ele respondeu: Eu não tenho perturbado Israel; mas tu, e a casa do teu pai, ao abandonardes os mandamentos do SENHOR, e teres seguido a Baalim.
19 Och nu, sänd efter och samla åt mig hela Israel på berget Karmel, och Baals 450 profeter och aserans 400 profeter [\+xt 1 Kung 14:15\+xt*] som äter vid Isebels bord.”
19 Agora, portanto, mandai reunir a mim todo o Israel no monte Carmelo, e dos profetas de Baal, quatrocentos e cinquenta, e dos profetas dos bosques, quatrocentos, os quais comem à mesa de Jezabel.
20 Så Ahab [gjorde som Elia hade föreslagit och] sände bud till alla Israels söner och samlade alla profeterna på Karmel. [Den traditionella platsen för följande händelser är Muchraka på berget Karmel.]
20 Assim, Acabe enviou a todos os filhos de Israel e reuniu os profetas no Monte Carmelo.
21 Elia trädde fram inför hela folket och frågade: ”Hur länge ska ni hoppa (dansa, halta fram, vackla – hebr. pasach) på två kryckor (grenar; åsikter)? [Betydelsen kan vara ”hur länge ska ni halta runt på två kryckor?” eller en bild av en fågel som hoppar från gren till gren och inte kan bestämma sig var den ska sitta.] Om Herren (Jahveh) är Gud (Elohim), följ honom, men om det är Baal, följ honom!” Men folket svarade honom inte ett ord.
21 E Elias chegou diante de todo o povo, e disse: Por quanto tempo vos coxeareis entre duas opiniões? Se o SENHOR é Deus, segui-o; mas se o é Baal, então segui-o. E o povo não lhe respondeu com uma palavra sequer.
22 Då sa Elia till folket. ”Jag, jag ensam är kvar, en Herrens (Jahvehs) profet, men Baals profeter är 450 män.
22 Então, disse Elias ao povo: Eu, somente eu, permaneço um profeta do SENHOR; porém os profetas de Baal são quatrocentos e cinquenta homens.
23 Låt dem därför ge oss två tjurar och låt dem välja en tjur åt sig själva och dela den i bitar och lägga den på veden, men lägg ingen eld under, och jag ska göra i ordning den andra tjuren och lägga den på veden men inte lägga någon eld under.
23 Que nos deem, portanto, dois novilhos; e que escolham um novilho para si, e o cortem em pedaços, e o disponham sobre lenha, e não coloquem fogo por baixo; e eu prepararei o outro novilho, e o disporei sobre lenha, e não colocarei fogo por baixo;
24 Kalla på era gudar med namn och jag ska kalla på Herrens (Jahvehs) namn. Den Gud som svarar med eld, låt honom vara Gud.” [Baal var stormguden som kastade ner blixtar från skyn.]
24 e clamai vós o nome dos vossos deuses, e eu clamarei o nome do SENHOR; e o Deus que responder com fogo, que seja ele Deus. E todo o povo respondeu e disse: Está bem falado.
25 Och Elia sa till Baals profeter: ”Välj en tjur åt er och gör i ordning den först för ni är många, och kalla på era gudars namn, men lägg ingen eld under.”
25 E Elias disse aos profetas de Baal: Escolhei um novilho para vós, e preparai-o primeiro; porquanto vós sois muitos; e clamai o nome dos vossos deuses, porém não coloquem fogo por baixo.
26 Och de tog tjuren som gavs dem och gjorde i ordning den, och kallade på Baals namn från morgonen ända till mitt på dagen och sa: ”Baal, svara oss.” Men där var ingen röst, inte någon som svarade. Och de hoppade (dansade, haltade – hebr. pasach) kring (framför, runt) altaret som var gjort. [Här används samma ord som användes om folkets ambivalens i vers 21.]
26 E eles tomaram o novilho que lhes fora dado, e o prepararam, e clamaram o nome de Baal desde a manhã até o meio-dia, dizendo: Ó Baal, ouve-nos. Todavia, não houve voz, nem ninguém que respondesse. E saltavam sobre o altar que fora feito.
27 Mitt på dagen (kring tolv då solen stod som högst) började Elia retas med dem och sa: ”Ropa (be) högre! Visserligen är han en gud, men kanske är han försjunken i grubblerier eller så har han gått på toaletten, eller så är han på resa eller till äventyrs sover han och måste väckas.”
27 E sucedeu, ao meio-dia, que Elias zombou deles, e disse: Gritai alto; porque ele é um deus; ou está conversando, ou ele está meditando, ou está em uma viagem, ou porventura dorme, e deve ser despertado.
28 Då ropade de högre och skar sig själva som de brukade med svärd och lansar tills blodet sprutade fram över dem.
28 E eles gritaram alto, e se cortaram, segundo o seu costume, com facas e lancetas, até que o sangue se derramou sobre eles.
29 Hela eftermiddagen fortsatte de att profetera [ropa och skrika] ända till tiden för offret [matoffret på kvällen – hebr. mincha; som offrades vid solnedgången, se \+xt 2 Mos 29:38-41\+xt*]. Men där var ingen röst, ingen som svarade dem, ingen som tog notis om dem.
29 E sucedeu, quando era passado o meio-dia, eles profetizaram até a hora da oferta do sacrifício do anoitecer, que não houve nem voz, nem ninguém para responder, tampouco alguém que se importasse.
30 Och Elia sa till allt folket: ”Kom nära mig.” Och allt folket kom nära honom. Och han återställde Herrens (Jahvehs) altare som var nedrivet.
30 E Elias disse a todo o povo: Cheguem perto de mim. E todo o povo chegou perto dele. E ele consertou o altar do SENHOR que estava quebrado.
31 Och Elia tog tolv stenar efter antalet av Jakobs söners stammar [som symboliserade det tidigare enade Israel, se \+xt Jos 4:2-20\+xt*], till vilken Herrens (Jahvehs) ord kommit och sagt: ”Israel ska vara ditt namn.” [\+xt 1 Mos 32:22-32\+xt*]
31 E Elias pegou doze pedras, segundo o número das tribos dos filhos de Jacó, a quem a palavra do SENHOR veio, dizendo: Israel será o teu nome;
32 Och med stenarna byggde han ett altare i Herrens (Jahvehs) namn och han gjorde ett dike runt altaret, så stort att det kunde rymma två sea-mått [totalt 15-20 liter] säd.
32 e com as pedras ele edificou um altar no nome do SENHOR; e fez uma trincheira ao redor do altar, grande o suficiente para conter duas medidas de semente.
33 Och han lade ved i ordning och delade tjuren i delar och lade den ovanpå veden.
33 E ele colocou a lenha em ordem, e cortou o novilho em pedaços, e o colocou sobre a lenha, e disse: Enchei quatro barricas de água, e derramai-a em cima do sacrifício queimado, e sobre a lenha.
34 Och han sa: ”Fyll fyra krukor med vatten och häll ut det ovanpå brännoffret och på veden.” [\+xt 3 Mos 1:1-17\+xt*] Och han sa: ”Gör det en andra gång.” Och de gjorde det en andra gång. Och han sa: ”Gör det en tredje gång.” Och de gjorde det en tredje gång.
34 E ele disse: Fazei-o pela segunda vez. E eles o fizeram pela segunda vez. E ele disse: Fazei-o pela terceira vez. E eles o fizeram pela terceira vez.
35 Och vattnet rann runt omkring altaret och han fyllde även diket med vatten.
35 E a água escorreu ao redor do altar; e ele também encheu a trincheira de água.
36 Och det skedde när det var tid för offret [kvällsoffret] att profeten Elia kom nära och sa: ”Herre (Jahveh) Abrahams Gud och Isaks Gud och Israels Gud, låt det bli känt idag att du är Gud (Elohim) i Israel, och att jag är din tjänare, och att jag har gjort allt detta på ditt ord (därför att du har sagt det).
36 E sucedeu, na hora da oferta do sacrifício da tarde, que Elias, o profeta, aproximou-se e disse: SENHOR Deus de Abraão, Isaque e de Israel, que seja conhecido neste dia que tu és Deus em Israel, e que eu sou teu servo, e que tenho feito todas estas coisas mediante a tua palavra.
37 Hör mig Herre (Jahveh), hör mig, så att detta folk vet att du Herre är Gud (Jahveh Elohim), för du vänder deras hjärtan tillbaka (vänder deras hjärtan rätt igen).
37 Ouve-me, ó SENHOR, ouve-me, para que este povo possa saber que tu és o SENHOR Deus, e que tu tens feito se volver novamente o seu coração.
38 Sedan föll Herrens (Jahvehs) eld och den slukade brännoffret och veden och stenarna och stoftet [marken runt altaret] och slickade upp vattnet som var i diket.
38 Então, o fogo do SENHOR caiu, e consumiu o sacrifício queimado, e a lenha, e as pedras, e o pó, e ainda lambeu a água que estava na trincheira.
39 Och när allt folket såg det föll de på sina ansikten och de sa: ”Herren (Jahveh) han är Gud (Elohim), Herren (Jahveh) han är Gud (Elohim).”
39 E, quando todo o povo viu isto, eles caíram sobre as suas faces, e disseram: O SENHOR, ele é o Deus; o SENHOR, ele é o Deus.
40 Och Elia sa till dem: ”Ta Baals profeter, låt inte någon av dem fly.” Och de tog dem och Elia förde ner dem till Kishons bäck och dräpte dem där.
40 E Elias lhes disse: Tomai os profetas de Baal; não deixem escapar nenhum deles. E eles os pegaram; e Elias os fez descer até o ribeiro de Quisom, e ali os matou.
41 Och Elia sa till Ahab: ”Stig upp, ät och drick för där är ett ljud av mycket regn.”
41 E Elias disse a Acabe: Levanta-te, come e bebe; porque há som de abundante chuva.
42 Så Ahab steg upp och åt och drack. Men Elia gick upp till toppen av Karmel och han böjde sig ner över marken med sitt huvud mellan sina knän.
42 Assim, Acabe subiu para comer e beber. E Elias subiu até o cume do Carmelo; e se lançou sobre a terra, e pôs a face entre os joelhos,
43 Och han [Elia] sa till sin tjänare: ”Gå upp, jag ber dig, och titta mot havsvägen (i riktning mot havet) [västerut].” Och han gick upp och tittade och sa: ”Där är ingenting.” Och han sa: ”Gå igen”, sju gånger.
43 e disse ao seu servo: Sobe agora, olha em direção ao mar. E ele subiu, e olhou, e disse: Não há nada. E ele disse: Vai novamente, sete vezes.
44 Och det hände den sjunde gången att han [Elias icke namngivna tjänare] sa: ”Se, ett moln reser sig ur havet, litet som en mans hand.”
44 E sucedeu, na sétima vez, que ele disse: Eis que lá se levante uma pequena nuvem do mar, semelhante a mão de homem. E ele disse: Sobe, e dize a Acabe: Prepara a tua carruagem, e desce, para que a chuva não te pare.
45 Och det skedde efter en liten stund att himlarna blev svarta av moln och vind och det kom ett stort regn. Och Ahab red och kom till [hans hemstad] Jizreel.
45 E sucedeu, entretanto, que o céu ficou negro com nuvens e vento, e houve uma grande chuva. E Acabe montou, e foi até Jezreel.
46 Och Herrens (Jahvehs) hand var över Elia och han band upp sina kläder och sprang före Ahab till Jizreels ingång.
46 E a mão do SENHOR esteve sobre Elias; e ele cingiu os seus lombos, e correu adiante de Acabe até a entrada de Jezreel.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.