1 Reis 18
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs ARIB
1 Och det hände efter många dagar att Herrens (Jahvehs) ord kom till Elia i det tredje året, han sa: ”Gå och visa dig för Ahab och jag ska sända regn över landet.”
1 Depois de muitos dias veio a Elias a palavra do Senhor, no terceiro ano, dizendo: Vai, apresenta-te a Acabe; e eu mandarei chuva sobre a terra.
2 Och Elia gick för att visa sig för Ahab.
2 Então Elias foi apresentar-se a Acabe. E a fome era extrema em Samária.
3 och Ahab kallade på Obadja [hebr. Ovadjaho – betyder: ”Herrens tjänare”], som ansvarade för palatset (ordagrant: var över huset) [i staden Samaria]. Och Obadja vördade Herren (Jahveh) mycket,
3 Acabe chamou a Obadias, o mordomo {ora, Obadias temia muito ao Senhor;
4 för det var så att när [Ahabs hustru] Isebel (hebr. Izevel) högg av Herrens (Jahvehs) profeter hade Ovadjaho tagit 100 profeter och gömt dem 50 i varje grotta och gett dem bröd och vatten.
4 pois sucedeu que, destruindo Jezabel os profetas do Senhor, Obadias tomou cem profetas e os escondeu, cinqüenta numa cova e cinqüenta noutra, e os sustentou com pão e água};
5 Och Ahab sa till Ovadjaho: ”Gå genom landet till alla vattenkällor och till alla bäckar, till äventyrs ska du finna gräs och rädda hästarnas och åsnornas liv, så att vi inte förlorar alla djur.”
5 e disse Acabe a Obadias: Vai pela terra a todas as fontes de água, e a todos os rios. Pode ser que achemos erva para salvar a vida dos cavalos e mulas, de maneira que não percamos todos os animais.
6 Så de delade landet mellan sig och gick igenom det. Ahab gick en väg för sig själv och Ovadjaho gick en annan väg för sig själv.
6 E repartiram entre si a terra, para a percorrerem; e foram a sós, Acabe por um caminho, e Obadias por outro.
7 Och medan han var på väg, se då mötte han Elia och han kände igen honom och föll på sitt ansikte och sa: ”Är det du, min herre Elia?”
7 Quando, pois, Obadias já estava em caminho, eis que Elias se encontrou com ele; e Obadias, reconhecendo-o, prostrou-se com o rosto em terra e disse: És tu, meu senhor Elias?
8 Och han svarade honom: ”Det är jag. Gå och berätta för din herre, se, Elia är här.”
8 Respondeu-lhe ele: Sou eu. Vai, dize a teu senhor: Eis que Elias está aqui.
9 Och han sa: ”I vad har jag syndat eftersom du sänder din tjänare i Ahabs hand för att slakta mig?
9 Ele, porém, disse: Em que pequei, para que entregues teu servo na mão de Acabe, para ele me matar?
10 Herren din Gud (Jahveh Elohim) lever, det finns inget folk (hednafolk) eller kungarike där min herre inte har sänt för att söka dig, och när de säger: ’han är inte här,’ tar han en ed av det kungariket och folket att de inte har funnit dig.
10 Vive o Senhor teu Deus, que não há nação nem reino aonde o meu senhor não tenha mandado em busca de ti; e dizendo eles: Aqui não está; então fazia-os jurar que não te haviam achado.
11 Och nu säger du: Gå och berätta för din herre: Se, Elia är här.
11 Agora tu dizes: Vai, dize a teu senhor: Eis que Elias está aqui.
12 Och det ska ske så snart jag har gått ifrån dig att Herrens (Jahvehs) Ande för bort dig, vart vet jag inte, och när jag kommer och berättar för Ahab och han inte kan finna dig kommer han att slakta mig, men jag, din tjänare, har vördat Herren (Jahveh) från min ungdom.
12 E será que, apartando-me eu de ti, o Espírito do Senhor te levará não sei para onde; e, vindo eu dar as novas a Acabe, e não te achando ele, matar-me-á. Todavia eu, teu servo, temo ao Senhor desde a minha mocidade.
13 Har det inte berättats för min herre vad jag gjorde när Isebel slaktade Herrens (Jahvehs) profeter, hur jag gömde 100 män av Herrens (Jahvehs) profeter, 50 i varje grotta och gav dem bröd och vatten?
13 Porventura não disseram a meu senhor o que fiz, quando Jezabel matava os profetas do Senhor, como escondi cem dos profetas do Senhor, cinqüenta numa cova e cinqüenta noutra, e os sustentei com pão e água:
14 Och nu säger du: Gå och berätta för din herre, se Elia är här, och han kommer att slakta mig.”
14 E agora tu dizes: Vai, dize a teu senhor: Eis que Elias está aqui! Ele me matará.
15 Och Elia sa: ”Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) lever, inför vilken jag står, jag ska verkligen visa mig själv för honom (Ahab) idag.”
15 E disse Elias: Vive o Senhor dos exércitos, em cuja presença estou, que deveras hoje hei de apresentar-me a ele.
16 Så Ovadjaho gick och mötte Ahab och berättade för honom, och Ahab gick och mötte Elia.
16 Então foi Obadias encontrar-se com Acabe, e lho anunciou; e Acabe foi encontrar-se com Elias.
17 Och det hände när Ahab såg Elia att Ahab sa till honom: ”Är det du, Israels orosstiftare (som ställer till oreda, drar olycka över landet – hebr. achar)?
17 E sucedeu que, vendo Acabe a Elias, disse-lhe: És tu, perturbador de Israel?
18 Och han [Elia] svarade: ”Det är inte jag som drar olycka (skapar oreda) i Israel, men du och din fars hus, i det att ni har övergivit Herrens (Jahvehs) budord (tydliga befallningar – hebr. mitsvot) och du har följt baalerna.
18 Respondeu Elias: Não sou eu que tenho perturbado a Israel, mas és tu e a casa de teu pai, por terdes deixado os mandamentos do Senhor, e por teres tu seguido os baalins.
19 Och nu, sänd efter och samla åt mig hela Israel på berget Karmel, och Baals 450 profeter och aserans 400 profeter [\+xt 1 Kung 14:15\+xt*] som äter vid Isebels bord.”
19 Agora pois manda reunir-se a mim todo o Israel no monte Carmelo, como também os quatrocentos e cinqüenta profetas de Baal, e os quatrocentos profetas de Asera, que comem da mesa de Jezabel.
20 Så Ahab [gjorde som Elia hade föreslagit och] sände bud till alla Israels söner och samlade alla profeterna på Karmel. [Den traditionella platsen för följande händelser är Muchraka på berget Karmel.]
20 Então Acabe convocou todos os filhos de Israel, e reuniu os profetas no monte Carmelo.
21 Elia trädde fram inför hela folket och frågade: ”Hur länge ska ni hoppa (dansa, halta fram, vackla – hebr. pasach) på två kryckor (grenar; åsikter)? [Betydelsen kan vara ”hur länge ska ni halta runt på två kryckor?” eller en bild av en fågel som hoppar från gren till gren och inte kan bestämma sig var den ska sitta.] Om Herren (Jahveh) är Gud (Elohim), följ honom, men om det är Baal, följ honom!” Men folket svarade honom inte ett ord.
21 E Elias se chegou a todo o povo, e disse: Até quando coxeareis entre dois pensamentos? Se o Senhor é Deus, segui-o; mas se Baal, segui-o. O povo, porém, não lhe respondeu nada.
22 Då sa Elia till folket. ”Jag, jag ensam är kvar, en Herrens (Jahvehs) profet, men Baals profeter är 450 män.
22 Então disse Elias ao povo: Só eu fiquei dos profetas do Senhor; mas os profetas de Baal são quatrocentos e cinqüenta homens.
23 Låt dem därför ge oss två tjurar och låt dem välja en tjur åt sig själva och dela den i bitar och lägga den på veden, men lägg ingen eld under, och jag ska göra i ordning den andra tjuren och lägga den på veden men inte lägga någon eld under.
23 Dêem-se-nos, pois, dois novilhos; e eles escolham para si um dos novilhos, e o dividam em pedaços, e o ponham sobre a lenha, porém não lhe metam fogo; e eu prepararei o outro novilho, e o porei sobre a lenha, e não lhe meterei fogo.
24 Kalla på era gudar med namn och jag ska kalla på Herrens (Jahvehs) namn. Den Gud som svarar med eld, låt honom vara Gud.” [Baal var stormguden som kastade ner blixtar från skyn.]
24 Então invocai o nome do vosso deus, e eu invocarei o nome do Senhor; e há de ser que o deus que responder por meio de fogo, esse será Deus. E todo o povo respondeu, dizendo: É boa esta palavra.
25 Och Elia sa till Baals profeter: ”Välj en tjur åt er och gör i ordning den först för ni är många, och kalla på era gudars namn, men lägg ingen eld under.”
25 Disse, pois, Elias aos profetas de Baal: Escolhei para vós: um dos novilhos, e preparai-o primeiro, porque sois muitos, e invocai o nome do Senhor, vosso deus, mas não metais fogo ao sacrifício.
26 Och de tog tjuren som gavs dem och gjorde i ordning den, och kallade på Baals namn från morgonen ända till mitt på dagen och sa: ”Baal, svara oss.” Men där var ingen röst, inte någon som svarade. Och de hoppade (dansade, haltade – hebr. pasach) kring (framför, runt) altaret som var gjort. [Här används samma ord som användes om folkets ambivalens i vers 21.]
26 E, tomando o novilho que se lhes dera, prepararam-no, e invocaram o nome de Baal, desde a manhã até o meio-dia, dizendo: Ah Baal, responde-nos! Porém não houve voz; ninguém respondeu. E saltavam em volta do altar que tinham feito.
27 Mitt på dagen (kring tolv då solen stod som högst) började Elia retas med dem och sa: ”Ropa (be) högre! Visserligen är han en gud, men kanske är han försjunken i grubblerier eller så har han gått på toaletten, eller så är han på resa eller till äventyrs sover han och måste väckas.”
27 Sucedeu que, ao meio-dia, Elias zombava deles, dizendo: Clamai em altas vozes, porque ele é um deus; pode ser que esteja falando, ou que tenha alguma coisa que fazer, ou que intente alguma viagem; talvez esteja dormindo, e necessite de que o acordem.
28 Då ropade de högre och skar sig själva som de brukade med svärd och lansar tills blodet sprutade fram över dem.
28 E eles clamavam em altas vozes e, conforme o seu costume, se retalhavam com facas e com lancetas, até correr o sangue sobre eles.
29 Hela eftermiddagen fortsatte de att profetera [ropa och skrika] ända till tiden för offret [matoffret på kvällen – hebr. mincha; som offrades vid solnedgången, se \+xt 2 Mos 29:38-41\+xt*]. Men där var ingen röst, ingen som svarade dem, ingen som tog notis om dem.
29 Também sucedeu que, passado o meio dia, profetizaram eles até a hora de se oferecer o sacrifício da tarde. Porém não houve voz; ninguém respondeu, nem atendeu.
30 Och Elia sa till allt folket: ”Kom nära mig.” Och allt folket kom nära honom. Och han återställde Herrens (Jahvehs) altare som var nedrivet.
30 Então Elias disse a todo o povo: chegai-vos a mim. E todo o povo se chegou a ele. E Elias reparou o altar do Senhor, que havia sido derrubado.
31 Och Elia tog tolv stenar efter antalet av Jakobs söners stammar [som symboliserade det tidigare enade Israel, se \+xt Jos 4:2-20\+xt*], till vilken Herrens (Jahvehs) ord kommit och sagt: ”Israel ska vara ditt namn.” [\+xt 1 Mos 32:22-32\+xt*]
31 Tomou doze pedras, conforme o número das tribos dos filhos de Jacó, ao qual viera a palavra do Senhor, dizendo: Israel será o teu nome;
32 Och med stenarna byggde han ett altare i Herrens (Jahvehs) namn och han gjorde ett dike runt altaret, så stort att det kunde rymma två sea-mått [totalt 15-20 liter] säd.
32 e com as pedras edificou o altar em nome do Senhor; depois fez em redor do altar um rego, em que podiam caber duas medidas de semente.
33 Och han lade ved i ordning och delade tjuren i delar och lade den ovanpå veden.
33 Então armou a lenha, e dividiu o novilho em pedaços, e o pôs sobre a lenha, e disse: Enchei de água quatro cântaros, e derramai-a sobre o holocausto e sobre a lenha.
34 Och han sa: ”Fyll fyra krukor med vatten och häll ut det ovanpå brännoffret och på veden.” [\+xt 3 Mos 1:1-17\+xt*] Och han sa: ”Gör det en andra gång.” Och de gjorde det en andra gång. Och han sa: ”Gör det en tredje gång.” Och de gjorde det en tredje gång.
34 Disse ainda: fazei-o segunda vez; e o fizeram segunda vez. De novo disse: Fazei-o terceira vez; e o fizeram terceira vez.
35 Och vattnet rann runt omkring altaret och han fyllde även diket med vatten.
35 De maneira que a água corria ao redor do altar; e ele encheu de água também o rego.
36 Och det skedde när det var tid för offret [kvällsoffret] att profeten Elia kom nära och sa: ”Herre (Jahveh) Abrahams Gud och Isaks Gud och Israels Gud, låt det bli känt idag att du är Gud (Elohim) i Israel, och att jag är din tjänare, och att jag har gjort allt detta på ditt ord (därför att du har sagt det).
36 Sucedeu pois que, sendo já hora de se oferecer o sacrifício da tarde, o profeta Elias se chegou, e disse: Ó Senhor, Deus de Abraão, de Isaque, e de Israel, seja manifestado hoje que tu és Deus em Israel, e que eu sou teu servo, e que conforme a tua palavra tenho feito todas estas coisas.
37 Hör mig Herre (Jahveh), hör mig, så att detta folk vet att du Herre är Gud (Jahveh Elohim), för du vänder deras hjärtan tillbaka (vänder deras hjärtan rätt igen).
37 Responde-me, ó Senhor, responde-me para que este povo conheça que tu, ó Senhor, és Deus, e que tu fizeste voltar o seu coração.
38 Sedan föll Herrens (Jahvehs) eld och den slukade brännoffret och veden och stenarna och stoftet [marken runt altaret] och slickade upp vattnet som var i diket.
38 Então caiu fogo do Senhor, e consumiu o holocausto, a lenha, as pedras, e o pó, e ainda lambeu a água que estava no rego.
39 Och när allt folket såg det föll de på sina ansikten och de sa: ”Herren (Jahveh) han är Gud (Elohim), Herren (Jahveh) han är Gud (Elohim).”
39 Quando o povo viu isto, prostraram-se todos com o rosto em terra e disseram: O senhor é Deus! O Senhor é Deus!
40 Och Elia sa till dem: ”Ta Baals profeter, låt inte någon av dem fly.” Och de tog dem och Elia förde ner dem till Kishons bäck och dräpte dem där.
40 Disse-lhes Elias: Agarrai os profetas de Baal! que nenhum deles escape: Agarraram-nos; e Elias os fez descer ao ribeiro de Quisom, onde os matou.
41 Och Elia sa till Ahab: ”Stig upp, ät och drick för där är ett ljud av mycket regn.”
41 Então disse Elias a Acabe: Sobe, come e bebe, porque há ruído de abundante chuva.
42 Så Ahab steg upp och åt och drack. Men Elia gick upp till toppen av Karmel och han böjde sig ner över marken med sitt huvud mellan sina knän.
42 Acabe, pois, subiu para comer e beber; mas Elias subiu ao cume do Carmelo e, inclinando-se por terra, meteu o rosto entre os joelhos.
43 Och han [Elia] sa till sin tjänare: ”Gå upp, jag ber dig, och titta mot havsvägen (i riktning mot havet) [västerut].” Och han gick upp och tittade och sa: ”Där är ingenting.” Och han sa: ”Gå igen”, sju gånger.
43 E disse ao seu moço: Sobe agora, e olha para a banda do mar. E ele subiu, olhou, e disse: Não há nada. Então disse Elias: Volta lá sete vezes.
44 Och det hände den sjunde gången att han [Elias icke namngivna tjänare] sa: ”Se, ett moln reser sig ur havet, litet som en mans hand.”
44 Sucedeu que, à sétima vez, disse: Eis que se levanta do mar uma nuvem, do tamanho da mão dum homem: Então disse Elias: Sobe, e dize a Acabe: Aparelha o teu carro, e desce, para que a chuva não te impeça.
45 Och det skedde efter en liten stund att himlarna blev svarta av moln och vind och det kom ett stort regn. Och Ahab red och kom till [hans hemstad] Jizreel.
45 E sucedeu que em pouco tempo o céu se enegreceu de nuvens e vento, e caiu uma grande chuva. Acabe, subindo ao carro, foi para Jizreel:
46 Och Herrens (Jahvehs) hand var över Elia och han band upp sina kläder och sprang före Ahab till Jizreels ingång.
46 E a mão do Senhor estava sobre Elias, o qual cingiu os lombos, e veio correndo perante Acabe, até a entrada de Jizreel.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.