1 Reis 18
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs ACF
1 Och det hände efter många dagar att Herrens (Jahvehs) ord kom till Elia i det tredje året, han sa: ”Gå och visa dig för Ahab och jag ska sända regn över landet.”
1 E sucedeu que, depois de muitos dias, a palavra do SENHOR veio a Elias, no terceiro ano, dizendo: Vai, apresenta-te a Acabe; porque darei chuva sobre a terra.
2 Och Elia gick för att visa sig för Ahab.
2 E foi Elias apresentar-se a Acabe; e a fome era extrema em Samaria.
3 och Ahab kallade på Obadja [hebr. Ovadjaho – betyder: ”Herrens tjänare”], som ansvarade för palatset (ordagrant: var över huset) [i staden Samaria]. Och Obadja vördade Herren (Jahveh) mycket,
3 E Acabe chamou a Obadias, o mordomo; e Obadias temia muito ao Senhor,
4 för det var så att när [Ahabs hustru] Isebel (hebr. Izevel) högg av Herrens (Jahvehs) profeter hade Ovadjaho tagit 100 profeter och gömt dem 50 i varje grotta och gett dem bröd och vatten.
4 Porque sucedeu que, destruindo Jezabel os profetas do Senhor, Obadias tomou cem profetas, e de cinqüenta em cinqüenta os escondeu numa cova, e os sustentou com pão e água.
5 Och Ahab sa till Ovadjaho: ”Gå genom landet till alla vattenkällor och till alla bäckar, till äventyrs ska du finna gräs och rädda hästarnas och åsnornas liv, så att vi inte förlorar alla djur.”
5 E disse Acabe a Obadias: Vai pela terra a todas as fontes de água, e a todos os rios; pode ser que achemos erva, para que em vida conservemos os cavalos e mulas, e não percamos todos os animais.
6 Så de delade landet mellan sig och gick igenom det. Ahab gick en väg för sig själv och Ovadjaho gick en annan väg för sig själv.
6 E repartiram entre si a terra, para a percorrerem: Acabe foi à parte por um caminho, e Obadias também foi sozinho por outro caminho.
7 Och medan han var på väg, se då mötte han Elia och han kände igen honom och föll på sitt ansikte och sa: ”Är det du, min herre Elia?”
7 Estando, pois, Obadias já em caminho, eis que Elias o encontrou; e Obadias, reconhecendo-o, prostrou-se sobre o seu rosto, e disse: És tu o meu senhor Elias?
8 Och han svarade honom: ”Det är jag. Gå och berätta för din herre, se, Elia är här.”
8 E disse-lhe ele: Eu sou; vai, e dize a teu senhor: Eis que Elias está aqui.
9 Och han sa: ”I vad har jag syndat eftersom du sänder din tjänare i Ahabs hand för att slakta mig?
9 Porém ele disse: Em que pequei, para que entregues a teu servo na mão de Acabe, para que me mate?
10 Herren din Gud (Jahveh Elohim) lever, det finns inget folk (hednafolk) eller kungarike där min herre inte har sänt för att söka dig, och när de säger: ’han är inte här,’ tar han en ed av det kungariket och folket att de inte har funnit dig.
10 Vive o SENHOR teu Deus, que não houve nação nem reino aonde o meu senhor não mandasse em busca de ti; e dizendo eles: Aqui não está, então fazia jurar os reinos e nações, que não te haviam achado.
11 Och nu säger du: Gå och berätta för din herre: Se, Elia är här.
11 E agora dizes tu: Vai, dize a teu senhor: Eis que aqui está Elias.
12 Och det ska ske så snart jag har gått ifrån dig att Herrens (Jahvehs) Ande för bort dig, vart vet jag inte, och när jag kommer och berättar för Ahab och han inte kan finna dig kommer han att slakta mig, men jag, din tjänare, har vördat Herren (Jahveh) från min ungdom.
12 E poderia ser que, apartando-me eu de ti, o Espírito do Senhor te tomasse, não sei para onde, e, vindo eu a dar as novas a Acabe, e não te achando ele, me mataria; porém eu, teu servo, temo ao Senhor desde a minha mocidade.
13 Har det inte berättats för min herre vad jag gjorde när Isebel slaktade Herrens (Jahvehs) profeter, hur jag gömde 100 män av Herrens (Jahvehs) profeter, 50 i varje grotta och gav dem bröd och vatten?
13 Porventura não disseram a meu senhor o que fiz, quando Jezabel matava os profetas do SENHOR? Como escondi a cem homens dos profetas do SENHOR, de cinqüenta em cinqüenta, numa cova, e os sustentei com pão e água?
14 Och nu säger du: Gå och berätta för din herre, se Elia är här, och han kommer att slakta mig.”
14 E agora dizes tu: Vai, dize a teu senhor: Eis que Elias está aqui; ele me mataria.
15 Och Elia sa: ”Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) lever, inför vilken jag står, jag ska verkligen visa mig själv för honom (Ahab) idag.”
15 E disse Elias: Vive o Senhor dos Exércitos, perante cuja face estou, que deveras hoje me apresentarei a ele.
16 Så Ovadjaho gick och mötte Ahab och berättade för honom, och Ahab gick och mötte Elia.
16 Então foi Obadias encontrar-se com Acabe, e lho anunciou; e foi Acabe encontrar-se com Elias.
17 Och det hände när Ahab såg Elia att Ahab sa till honom: ”Är det du, Israels orosstiftare (som ställer till oreda, drar olycka över landet – hebr. achar)?
17 E sucedeu que, vendo Acabe a Elias, disse-lhe: És tu o perturbador de Israel?
18 Och han [Elia] svarade: ”Det är inte jag som drar olycka (skapar oreda) i Israel, men du och din fars hus, i det att ni har övergivit Herrens (Jahvehs) budord (tydliga befallningar – hebr. mitsvot) och du har följt baalerna.
18 Então disse ele: Eu não tenho perturbado a Israel, mas tu e a casa de teu pai, porque deixastes os mandamentos do Senhor, e seguistes a Baalim.
19 Och nu, sänd efter och samla åt mig hela Israel på berget Karmel, och Baals 450 profeter och aserans 400 profeter [\+xt 1 Kung 14:15\+xt*] som äter vid Isebels bord.”
19 Agora, pois, manda reunir-se a mim todo o Israel no monte Carmelo; como também os quatrocentos e cinqüenta profetas de Baal, e os quatrocentos profetas de Aserá, que comem da mesa de Jezabel.
20 Så Ahab [gjorde som Elia hade föreslagit och] sände bud till alla Israels söner och samlade alla profeterna på Karmel. [Den traditionella platsen för följande händelser är Muchraka på berget Karmel.]
20 Então Acabe convocou todos os filhos de Israel; e reuniu os profetas no monte Carmelo.
21 Elia trädde fram inför hela folket och frågade: ”Hur länge ska ni hoppa (dansa, halta fram, vackla – hebr. pasach) på två kryckor (grenar; åsikter)? [Betydelsen kan vara ”hur länge ska ni halta runt på två kryckor?” eller en bild av en fågel som hoppar från gren till gren och inte kan bestämma sig var den ska sitta.] Om Herren (Jahveh) är Gud (Elohim), följ honom, men om det är Baal, följ honom!” Men folket svarade honom inte ett ord.
21 Então Elias se chegou a todo o povo, e disse: Até quando coxeareis entre dois pensamentos? Se o Senhor é Deus, segui-o, e se Baal, segui-o. Porém o povo nada lhe respondeu.
22 Då sa Elia till folket. ”Jag, jag ensam är kvar, en Herrens (Jahvehs) profet, men Baals profeter är 450 män.
22 Então disse Elias ao povo: Só eu fiquei por profeta do Senhor, e os profetas de Baal são quatrocentos e cinqüenta homens.
23 Låt dem därför ge oss två tjurar och låt dem välja en tjur åt sig själva och dela den i bitar och lägga den på veden, men lägg ingen eld under, och jag ska göra i ordning den andra tjuren och lägga den på veden men inte lägga någon eld under.
23 Dêem-se-nos, pois, dois bezerros, e eles escolham para si um dos bezerros, e o dividam em pedaços, e o ponham sobre a lenha, porém não lhe coloquem fogo, e eu prepararei o outro bezerro, e o porei sobre a lenha, e não lhe colocarei fogo.
24 Kalla på era gudar med namn och jag ska kalla på Herrens (Jahvehs) namn. Den Gud som svarar med eld, låt honom vara Gud.” [Baal var stormguden som kastade ner blixtar från skyn.]
24 Então invocai o nome do vosso deus, e eu invocarei o nome do Senhor; e há de ser que o deus que responder por meio de fogo esse será Deus. E todo o povo respondeu, dizendo: É boa esta palavra.
25 Och Elia sa till Baals profeter: ”Välj en tjur åt er och gör i ordning den först för ni är många, och kalla på era gudars namn, men lägg ingen eld under.”
25 E disse Elias aos profetas de Baal: Escolhei para vós um dos bezerros, e preparai-o primeiro, porque sois muitos, e invocai o nome do vosso deus, e não lhe ponhais fogo.
26 Och de tog tjuren som gavs dem och gjorde i ordning den, och kallade på Baals namn från morgonen ända till mitt på dagen och sa: ”Baal, svara oss.” Men där var ingen röst, inte någon som svarade. Och de hoppade (dansade, haltade – hebr. pasach) kring (framför, runt) altaret som var gjort. [Här används samma ord som användes om folkets ambivalens i vers 21.]
26 E tomaram o bezerro que lhes dera, e o prepararam; e invocaram o nome de Baal, desde a manhã até ao meio-dia, dizendo: Ah! Baal, responde-nos! Porém nem havia voz, nem quem respondesse; e saltavam sobre o altar que tinham feito.
27 Mitt på dagen (kring tolv då solen stod som högst) började Elia retas med dem och sa: ”Ropa (be) högre! Visserligen är han en gud, men kanske är han försjunken i grubblerier eller så har han gått på toaletten, eller så är han på resa eller till äventyrs sover han och måste väckas.”
27 E sucedeu que ao meio-dia Elias zombava deles e dizia: Clamai em altas vozes, porque ele é um deus; pode ser que esteja falando, ou que tenha alguma coisa que fazer, ou que intente alguma viagem; talvez esteja dormindo, e despertará.
28 Då ropade de högre och skar sig själva som de brukade med svärd och lansar tills blodet sprutade fram över dem.
28 E eles clamavam em altas vozes, e se retalhavam com facas e com lancetas, conforme ao seu costume, até derramarem sangue sobre si.
29 Hela eftermiddagen fortsatte de att profetera [ropa och skrika] ända till tiden för offret [matoffret på kvällen – hebr. mincha; som offrades vid solnedgången, se \+xt 2 Mos 29:38-41\+xt*]. Men där var ingen röst, ingen som svarade dem, ingen som tog notis om dem.
29 E sucedeu que, passado o meio-dia, profetizaram eles, até a hora de se oferecer o sacrifício da tarde; porém não houve voz, nem resposta, nem atenção alguma.
30 Och Elia sa till allt folket: ”Kom nära mig.” Och allt folket kom nära honom. Och han återställde Herrens (Jahvehs) altare som var nedrivet.
30 Então Elias disse a todo o povo: Chegai-vos a mim. E todo o povo se chegou a ele; e restaurou o altar do Senhor, que estava quebrado.
31 Och Elia tog tolv stenar efter antalet av Jakobs söners stammar [som symboliserade det tidigare enade Israel, se \+xt Jos 4:2-20\+xt*], till vilken Herrens (Jahvehs) ord kommit och sagt: ”Israel ska vara ditt namn.” [\+xt 1 Mos 32:22-32\+xt*]
31 E Elias tomou doze pedras, conforme ao número das tribos dos filhos de Jacó, ao qual veio a palavra do Senhor, dizendo: Israel será o teu nome.
32 Och med stenarna byggde han ett altare i Herrens (Jahvehs) namn och han gjorde ett dike runt altaret, så stort att det kunde rymma två sea-mått [totalt 15-20 liter] säd.
32 E com aquelas pedras edificou o altar em nome do Senhor; depois fez um rego em redor do altar, segundo a largura de duas medidas de semente.
33 Och han lade ved i ordning och delade tjuren i delar och lade den ovanpå veden.
33 Então armou a lenha, e dividiu o bezerro em pedaços, e o pôs sobre a lenha.
34 Och han sa: ”Fyll fyra krukor med vatten och häll ut det ovanpå brännoffret och på veden.” [\+xt 3 Mos 1:1-17\+xt*] Och han sa: ”Gör det en andra gång.” Och de gjorde det en andra gång. Och han sa: ”Gör det en tredje gång.” Och de gjorde det en tredje gång.
34 E disse: Enchei de água quatro cântaros, e derramai-a sobre o holocausto e sobre a lenha. E disse: Fazei-o segunda vez; e o fizeram segunda vez. Disse ainda: Fazei-o terceira vez; e o fizeram terceira vez;
35 Och vattnet rann runt omkring altaret och han fyllde även diket med vatten.
35 De maneira que a água corria ao redor do altar; e até o rego ele encheu de água.
36 Och det skedde när det var tid för offret [kvällsoffret] att profeten Elia kom nära och sa: ”Herre (Jahveh) Abrahams Gud och Isaks Gud och Israels Gud, låt det bli känt idag att du är Gud (Elohim) i Israel, och att jag är din tjänare, och att jag har gjort allt detta på ditt ord (därför att du har sagt det).
36 Sucedeu que, no momento de ser oferecido o sacrifício da tarde, o profeta Elias se aproximou, e disse: Ó Senhor Deus de Abraão, de Isaque e de Israel, manifeste-se hoje que tu és Deus em Israel, e que eu sou teu servo, e que conforme à tua palavra fiz todas estas coisas.
37 Hör mig Herre (Jahveh), hör mig, så att detta folk vet att du Herre är Gud (Jahveh Elohim), för du vänder deras hjärtan tillbaka (vänder deras hjärtan rätt igen).
37 Responde-me, Senhor, responde-me, para que este povo conheça que tu és o Senhor Deus, e que tu fizeste voltar o seu coração.
38 Sedan föll Herrens (Jahvehs) eld och den slukade brännoffret och veden och stenarna och stoftet [marken runt altaret] och slickade upp vattnet som var i diket.
38 Então caiu fogo do Senhor, e consumiu o holocausto, e a lenha, e as pedras, e o pó, e ainda lambeu a água que estava no rego.
39 Och när allt folket såg det föll de på sina ansikten och de sa: ”Herren (Jahveh) han är Gud (Elohim), Herren (Jahveh) han är Gud (Elohim).”
39 O que vendo todo o povo, caíram sobre os seus rostos, e disseram: Só o Senhor é Deus! Só o Senhor é Deus!
40 Och Elia sa till dem: ”Ta Baals profeter, låt inte någon av dem fly.” Och de tog dem och Elia förde ner dem till Kishons bäck och dräpte dem där.
40 E Elias lhes disse: Lançai mão dos profetas de Baal, que nenhum deles escape. E lançaram mão deles; e Elias os fez descer ao ribeiro de Quisom, e ali os matou.
41 Och Elia sa till Ahab: ”Stig upp, ät och drick för där är ett ljud av mycket regn.”
41 Então disse Elias a Acabe: Sobe, come e bebe, porque há ruído de uma abundante chuva.
42 Så Ahab steg upp och åt och drack. Men Elia gick upp till toppen av Karmel och han böjde sig ner över marken med sitt huvud mellan sina knän.
42 E Acabe subiu a comer e a beber; mas Elias subiu ao cume do Carmelo, e se inclinou por terra, e pôs o seu rosto entre os seus joelhos.
43 Och han [Elia] sa till sin tjänare: ”Gå upp, jag ber dig, och titta mot havsvägen (i riktning mot havet) [västerut].” Och han gick upp och tittade och sa: ”Där är ingenting.” Och han sa: ”Gå igen”, sju gånger.
43 E disse ao seu servo: Sobe agora, e olha para o lado do mar. E subiu, e olhou, e disse: Não há nada. Então disse ele: Volta lá sete vezes.
44 Och det hände den sjunde gången att han [Elias icke namngivna tjänare] sa: ”Se, ett moln reser sig ur havet, litet som en mans hand.”
44 E sucedeu que, à sétima vez, disse: Eis aqui uma pequena nuvem, como a mão de um homem, subindo do mar. Então disse ele: Sobe, e dize a Acabe: Aparelha o teu carro, e desce, para que a chuva não te impeça.
45 Och det skedde efter en liten stund att himlarna blev svarta av moln och vind och det kom ett stort regn. Och Ahab red och kom till [hans hemstad] Jizreel.
45 E sucedeu que, entretanto, os céus se enegreceram com nuvens e vento, e veio uma grande chuva; e Acabe subiu ao carro, e foi para Jizreel.
46 Och Herrens (Jahvehs) hand var över Elia och han band upp sina kläder och sprang före Ahab till Jizreels ingång.
46 E a mão do Senhor estava sobre Elias, o qual cingiu os lombos, e veio correndo perante Acabe, até à entrada de Jizreel.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.