1 Reis 13
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs VC
1 Och se, där kom en gudsman från Juda med Herrens (Jahvehs) ord till Betel, och Jerobeam stod vid altaret för att offra.
1 Ora, estando ele de pé diante do altar para queimar o incenso, eis que sobreveio um homem de Deus, vindo de Judá por ordem do Senhor;
2 Och han ropade Herrens (Jahvehs) ord mot altaret och sa: Altare, altare, så säger Herren (Jahveh): Se, en son ska födas till Davids hus, Josia (hebr. Joshijaho) [betyder: den som Herren helar] är hans namn, och på dig ska han offra de höga platsernas präster som offrar på dig och människors ben ska brännas på dig.
2 este se pôs a clamar contra o altar da parte do Senhor, nestes termos: Altar! Altar! Eis o que diz o Senhor: Na casa de Davi nascerá um filho que se chamará Josias; ele imolará sobre ti os sacerdotes dos lugares altos, que agora queimam ofertas sobre ti, e queimar-se-ão sobre ti ossos humanos.
3 Och han gav ett tecken samma dag och sa: Detta är tecknet som Herren (Jahveh) har talat: Se altaret ska rämna (brista, gå sönder) och askan på det ska spridas ut.
3 Ao mesmo tempo anunciou o homem de Deus um prodígio, dizendo: Eis a prova de que é o Senhor quem fala: o altar vai-se fender e a cinza que está por cima se derramará por terra.
4 Och det skedde när kungen hörde gudsmannens ord som han ropade mot altaret i Betel, att Jerobeam sträckte fram sin hand mot altaret och sa: ”Ta tag i honom” och hans hand som han hade sträckt fram mot honom torkade (stelnade) så att han inte kunde dra tillbaka den.
4 Ao ouvir a ameaça que o homem de Deus proferia contra o altar de Betel, o rei Jeroboão levantou a mão do altar, e disse: Prendei-o. Secou-se-lhe, porém, a mão que estendera contra o homem, de modo que não a pôde trazer a si.
5 Och altaret rämnade och askan rann ut från altaret i enlighet med tecknet som gudsmannen hade gett genom Herrens (Jahvehs) ord.
5 O altar fendeu-se e espalhou-se a cinza que estava sobre ele, assim como o dissera o homem de Deus da parte do Senhor.
6 Och kungen svarade och sa till gudsmannen: ”Bönfall, jag ber dig, vid Herren (Jahveh) din Guds (Elohims) ansikte och be för mig att min hand blir återställd.” Och gudsmannen bönföll Herren (Jahveh) och kungens hand blev återställd och blev som den var tidigare.
6 Então disse o rei ao homem de Deus: Aplaca o Senhor, teu Deus, e roga por mim para que me seja restituída a mão. O homem de Deus aplacou o Senhor, e o rei pôde trazer de novo a si a mão, que se tornou tal como era antes.
7 Och kungen talade till gudsmannen: ”Kom med mig till mitt hus och vederkvick dig och jag ska ge dig en gåva.”
7 O rei disse ao homem de Deus: Vem comigo a minha casa para restaurar as tuas forças, e dar-te-ei um presente.
8 Men gudsmannen sa till kungen: ”Om du vill ge mig halva ditt hus ska jag inte gå med dig, jag ska inte äta bröd och inte dricka vatten på denna plats.”
8 Mas o homem de Deus respondeu ao rei: Ainda que me desses a metade de tua casa, eu não iria contigo. Não comerei pão, nem beberei água nesse lugar,
9 För så är det bestämt för mig genom Herrens (Jahvehs) ord som sa: ”Du ska inte äta bröd, inte dricka vatten och inte återvända samma väg som du kom.”
9 porque o Senhor me ordenou que não comesse pão, nem bebesse água, e tampouco voltasse pelo mesmo caminho por onde vim.
10 Och han gick en annan väg och återvände inte den väg som han kommit till Betel.
10 Partiu, pois, de Betel por outro caminho e não tomou aquele por onde viera.
11 Och en gammal profet bodde i Betel, och hans söner kom och återberättade för honom allt det som gudsmannen hade gjort den dagen i Betel och de ord som han hade talat till kungen och de återberättade detta för sin far.
11 Ora, habitava em Betel um profeta já idoso, a quem seus filhos contaram tudo o que o homem de Deus fizera naquele dia em Betel, e o que ele dissera ao rei. O pai disse-lhes: Por onde se foi ele?
12 Och deras far talade till dem: ”Vilken väg gick han?” För hans söner hade sett vilken väg gudsmannen gick, som kom från Juda.
12 Seus filhos mostraram-lhe o caminho que tomara o homem de Deus vindo de Judá, ao partir.
13 Och han sa till sina söner: ”Sadla åsnan åt mig.” Och de sadlade åsnan åt honom och han red på den.
13 Ele disse aos seus filhos: Selai o meu jumento. Tendo-o eles selado, montou nele o profeta,
14 Och han gick efter gudsmannen och fann honom sittande under en terebint, och han frågade honom: ”Är du gudsmannen som kom från Juda?”
14 e partiu em busca do homem de Deus. Encontrou-o sentado ao pé de um terebinto, e disse-lhe: És tu o homem de Deus que veio de Judá?
15 Då sa han till honom: ”Kom med mig till mitt hus och ät bröd.”
15 Sim, respondeu ele. O velho profeta continuou: Vem comigo para comeres em minha casa.
16 Men han svarade: ”Jag återvänder inte med dig och går inte in med dig, och jag ska inte äta bröd och inte dricka vatten med dig på denna plats,
16 Não posso voltar, respondeu ele, nem ir contigo à tua casa. Não comerei pão, nem beberei água contigo nesse lugar,
17 för det blev sagt till mig genom Herrens (Jahvehs) ord: ’Du ska inte äta bröd, inte dricka vatten och inte återvända samma väg som du kom.’ ”
17 porque recebi do Senhor a ordem de não comer pão, nem beber água, nem tampouco voltar pelo mesmo caminho por onde vim.
18 Och han sa till honom: ”Jag är också en profet som du och en ängel talade Herrens (Jahvehs) ord till mig och sa: För tillbaka honom till ditt hus så att han kan äta bröd och dricka vatten.” Men han ljög för honom.
18 Mas eu sou também profeta como tu, insistiu o outro. Ora, um anjo me falou da parte do Senhor: Leva-o contigo à tua casa e dá-lhe de comer. Era mentira.
19 Så han gick tillbaka med honom och åt bröd och drack vatten.
19 O homem de Deus voltou com ele e comeu em sua casa.
20 Och det skedde när de satt vid bordet att Herrens (Jahvehs) ord kom till profeten som hade fört tillbaka honom.
20 Enquanto estavam à mesa, o Senhor falou ao profeta que o tinha feito voltar,
21 Och han ropade till gudsmannen som kommit från Juda och sa: ”Så säger Herren (Jahveh): Lika mycket som du har gjort uppror mot Herrens (Jahvehs) mun och inte har lytt hans befallning (budord – hebr. mitsvah) som Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) befallde (hebr. tsavah) dig,
21 e este interpelou o homem de Deus, vindo de Judá, nestes termos: Eis o que diz o Senhor: Desobedeceste à palavra do Senhor e não cumpriste a ordem que o Senhor, teu Deus, te havia dado:
22 utan kom tillbaka och åt bröd och drack vatten på platsen om vilken [Herren] talat: Ät inget bröd och drick inget vatten, så ska din kropp inte komma till dina fäders grav.”
22 voltaste e comeste num lugar do qual Deus te dissera: Não comerás pão ali, nem beberás água. Por isso teu cadáver não será levado ao sepulcro de teus pais.
23 Och det skedde efter att han ätit bröd och efter att han druckit, att han sadlade åsnan för honom, till profeten som han hade återfört.
23 Depois de ter comido, o velho profeta mandou selar um jumento para o seu hóspede, e este partiu.
24 Och när han [profeten från Juda] gick mötte ett lejon honom på vägen och slog honom, och hans kropp kastades på vägen och åsnan stod vid den och lejonet stod också vid kroppen. [Lejon var inte så vanliga i Israel, samtidigt inte okänt, se \+xt Dom 14:5\+xt*.]
24 Enquanto caminhava, o homem de Deus encontrou no caminho um leão, que o matou. Seu cadáver ficou estendido no caminho, tendo ao seu lado o jumento e o leão.
25 Och se, män passerade förbi och såg kroppen kastad på marken och lejonet stående vid kroppen, och de talade om det i staden där den gamla profeten bodde.
25 Alguns que passavam por ali, vendo o cadáver estendido por terra e junto dele o leão, foram e divulgaram a notícia na cidade onde morava aquele velho profeta.
26 Och när profeten som förde honom tillbaka från vägen hörde om det sa han: ”Det är gudsmannen som gjorde uppror mot Herrens (Jahvehs) ord, därför har Herren (Jahveh) gett honom till lejonet, som rev honom och slog honom enligt Herrens (Jahvehs) ord som han talade till honom.”
26 Ouvindo isto, o velho profeta, que tinha levado à sua casa o homem de Deus, exclamou: É o homem de Deus que foi desobediente à ordem do Senhor; e o Senhor o entregou a um leão que o despedaçou e matou, como o Senhor lho predissera.
27 Och han talade till sina söner och sa: ”Sadla åsnan åt mig.” Och de sadlade den.
27 E disse em seguida aos seus filhos: Selai o meu jumento. Eles selaram-no,
28 Och han gick och fann hans kropp kastad på vägen och åsnan och lejonet som stod vid kroppen. Och lejonet hade inte ätit kroppen och inte rivit åsnan.
28 o profeta partiu, e encontrou o cadáver estendido no caminho, tendo ao seu lado o jumento e o leão. O leão não tinha devorado o cadáver, nem dilacerado o jumento.
29 Då tog profeten gudsmannens kropp och lade den på sin åsna och förde tillbaka den, och han kom till den gamla profetens stad, och han sörjde och begravde honom.
29 Tomou então o profeta o cadáver do homem de Deus, pô-lo em cima do seu jumento, e levou-o para a cidade a fim de pranteá-lo e dar-lhe sepultura.
30 Och han lade hans kropp i sin egen grav och höll klagan över honom: Ve, min broder.
30 Depositou-o em seu próprio túmulo, e pranteou-o, dizendo: Ai, meu irmão!
31 Och det skedde efter att han hade begravt honom att han talade med sina söner och sa: ”När jag är död, begrav mig i graven där gudsmannen är begravd, lägg mina ben bredvid hans ben.
31 Depois do enterro disse o ancião aos seus filhos: Quando eu morrer, sepultar-me-eis no túmulo onde repousa o homem de Deus; depositareis os meus ossos junto do seus.
32 För orden som han ropade genom Herrens (Jahvehs) ord mot altaret i Betel och mot de höga platsernas alla hus, som är i Samariens städer, ska med säkerhet ske (infrias).”
32 Porque se cumprirá a ameaça que ele fez da parte do Senhor contra o altar de Betel e contra todos os templos dos lugares altos das cidades da Samaria.
33 Efter dessa ting återvände inte Jerobeam från sina onda vägar, men gjorde igen från hela folket präster till de höga platserna, den som ville [bli präst] honom avskilde han så att han blev en av de höga platsernas präster.
33 Depois dessas coisas, Jeroboão não se converteu de sua péssima vida, mas continuou a tomar homens do meio do povo e constituí-los sacerdotes dos lugares altos: a todo o que desejasse, investia no cargo sacerdotal e o estabelecia nos lugares altos.
34 Och genom detta blev det en synd till Jerobeams hus (familj, släkt), så att det blev avhugget, och fördärvat så att det inte längre fanns på jordens ansikte.
34 Isto tornou-se para a casa de Jeroboão um ocasião de pecado, que causou a sua perda e o seu extermínio da face da terra.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.