1 Reis 13
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs BKJ
1 Och se, där kom en gudsman från Juda med Herrens (Jahvehs) ord till Betel, och Jerobeam stod vid altaret för att offra.
1 E, eis que veio ali um homem de Deus oriundo de Judá, pela palavra do SENHOR, até Betel; e Jeroboão estava de pé junto ao altar para queimar incenso.
2 Och han ropade Herrens (Jahvehs) ord mot altaret och sa: Altare, altare, så säger Herren (Jahveh): Se, en son ska födas till Davids hus, Josia (hebr. Joshijaho) [betyder: den som Herren helar] är hans namn, och på dig ska han offra de höga platsernas präster som offrar på dig och människors ben ska brännas på dig.
2 E ele gritou contra o altar na palavra do SENHOR, e disse: Ó altar, altar, assim diz o SENHOR: Eis que uma criança nascerá à casa de Davi, de nome Josias; e sobre ti ele oferecerá os sacerdotes dos lugares altos que queimam incenso sobre ti, e os ossos dos homens serão queimados sobre ti.
3 Och han gav ett tecken samma dag och sa: Detta är tecknet som Herren (Jahveh) har talat: Se altaret ska rämna (brista, gå sönder) och askan på det ska spridas ut.
3 E ele deu um sinal no mesmo dia, dizendo: Este é o sinal do qual o SENHOR falou: Eis que o altar será rasgado, e as cinzas que estiverem sobre ele serão derramadas.
4 Och det skedde när kungen hörde gudsmannens ord som han ropade mot altaret i Betel, att Jerobeam sträckte fram sin hand mot altaret och sa: ”Ta tag i honom” och hans hand som han hade sträckt fram mot honom torkade (stelnade) så att han inte kunde dra tillbaka den.
4 E sucedeu, quando o rei Jeroboão ouviu os dizeres do homem de Deus, o qual havia gritado contra o altar em Betel, que ele estendeu a sua mão de sobre o altar, dizendo: Apanhai-o. E a sua mão, a qual estendeu contra ele, secou-se, de modo que não conseguiu recolhê-la novamente a si.
5 Och altaret rämnade och askan rann ut från altaret i enlighet med tecknet som gudsmannen hade gett genom Herrens (Jahvehs) ord.
5 O altar também foi rasgado, e as cinzas derramadas do altar, segundo o sinal que o homem de Deus tinha dado pela palavra do SENHOR.
6 Och kungen svarade och sa till gudsmannen: ”Bönfall, jag ber dig, vid Herren (Jahveh) din Guds (Elohims) ansikte och be för mig att min hand blir återställd.” Och gudsmannen bönföll Herren (Jahveh) och kungens hand blev återställd och blev som den var tidigare.
6 E o rei respondeu e disse para o homem de Deus: Suplica agora a face do SENHOR teu Deus, e ora por mim, para que a minha mão possa ser restaurada novamente a mim. E o homem de Deus buscou o SENHOR, e a mão do rei lhe foi novamente restaurada, e se tornou como era antes.
7 Och kungen talade till gudsmannen: ”Kom med mig till mitt hus och vederkvick dig och jag ska ge dig en gåva.”
7 E o rei disse ao homem de Deus: Vem para casa comigo, e refresca-te, e eu te darei uma recompensa.
8 Men gudsmannen sa till kungen: ”Om du vill ge mig halva ditt hus ska jag inte gå med dig, jag ska inte äta bröd och inte dricka vatten på denna plats.”
8 E o homem de Deus disse ao rei: Se tu me deres metade da tua casa, nela não entrarei contigo, nem comerei pão, tampouco beberei água neste lugar;
9 För så är det bestämt för mig genom Herrens (Jahvehs) ord som sa: ”Du ska inte äta bröd, inte dricka vatten och inte återvända samma väg som du kom.”
9 porque assim me foi incumbido pela palavra do SENHOR, dizendo: Não comas pão, nem bebas água, tampouco retornes pelo mesmo caminho pelo qual vieste.
10 Och han gick en annan väg och återvände inte den väg som han kommit till Betel.
10 Assim, ele se foi por outro caminho, e não retornou pelo caminho que veio a Betel.
11 Och en gammal profet bodde i Betel, och hans söner kom och återberättade för honom allt det som gudsmannen hade gjort den dagen i Betel och de ord som han hade talat till kungen och de återberättade detta för sin far.
11 Ora, um velho profeta habitava ali em Betel; e os seus filhos vieram e lhe contaram todas as obras que o homem de Deus havia feito naquele dia em Betel; as palavras que ele havia falado ao rei, eles também as contaram ao seu pai.
12 Och deras far talade till dem: ”Vilken väg gick han?” För hans söner hade sett vilken väg gudsmannen gick, som kom från Juda.
12 E disse-lhes seu pai: Por qual caminho ele se foi? Porquanto os seus filhos haviam visto por qual caminho o homem de Deus, o qual veio de Judá, havia-se ido.
13 Och han sa till sina söner: ”Sadla åsnan åt mig.” Och de sadlade åsnan åt honom och han red på den.
13 E ele disse aos seus filhos: Selai-me o jumento. Assim, eles lhe selaram o jumento; e seguiu montado sobre ele.
14 Och han gick efter gudsmannen och fann honom sittande under en terebint, och han frågade honom: ”Är du gudsmannen som kom från Juda?”
14 E foi atrás do homem de Deus, e o encontrou assentado debaixo de um carvalho; e disse-lhe: És tu o homem de Deus que veio de Judá? E ele disse: Sou eu.
15 Då sa han till honom: ”Kom med mig till mitt hus och ät bröd.”
15 Então, lhe disse: Vem para casa comigo, e come pão.
16 Men han svarade: ”Jag återvänder inte med dig och går inte in med dig, och jag ska inte äta bröd och inte dricka vatten med dig på denna plats,
16 E ele disse: Não posso retornar contigo, nem entrar contigo; tampouco comerei pão, ou beberei água contigo neste lugar;
17 för det blev sagt till mig genom Herrens (Jahvehs) ord: ’Du ska inte äta bröd, inte dricka vatten och inte återvända samma väg som du kom.’ ”
17 porque foi-me dito pela palavra do SENHOR: Tu não comerás pão, nem beberás água ali, tampouco retornarás pelo caminho que vieste.
18 Och han sa till honom: ”Jag är också en profet som du och en ängel talade Herrens (Jahvehs) ord till mig och sa: För tillbaka honom till ditt hus så att han kan äta bröd och dricka vatten.” Men han ljög för honom.
18 Ele lhe disse: Eu também sou um profeta como tu o és; e um anjo falou comigo pela palavra do SENHOR, dizendo: Traze-o de volta contigo para dentro da tua casa, para que ele possa comer pão e beber água. Ele, porém, mentiu-lhe.
19 Så han gick tillbaka med honom och åt bröd och drack vatten.
19 Assim voltou com ele, e comeu pão na sua casa, e bebeu água.
20 Och det skedde när de satt vid bordet att Herrens (Jahvehs) ord kom till profeten som hade fört tillbaka honom.
20 E sucedeu, enquanto eles estavam assentados à mesa, que a palavra do SENHOR veio ao profeta que o trouxe de volta;
21 Och han ropade till gudsmannen som kommit från Juda och sa: ”Så säger Herren (Jahveh): Lika mycket som du har gjort uppror mot Herrens (Jahvehs) mun och inte har lytt hans befallning (budord – hebr. mitsvah) som Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) befallde (hebr. tsavah) dig,
21 e ele gritou ao homem de Deus que vinha de Judá, dizendo: Assim diz o SENHOR: Porquanto tens desobedecido à palavra do SENHOR, e não tens guardado o mandamento que o SENHOR teu Deus te ordenou,
22 utan kom tillbaka och åt bröd och drack vatten på platsen om vilken [Herren] talat: Ät inget bröd och drick inget vatten, så ska din kropp inte komma till dina fäders grav.”
22 mas retornaste, e comeste pão e bebeste água no lugar do qual o SENHOR te disse: Não comas pão, nem bebas água; a tua carcaça não virá ao sepulcro dos teus pais.
23 Och det skedde efter att han ätit bröd och efter att han druckit, att han sadlade åsnan för honom, till profeten som han hade återfört.
23 E sucedeu, depois que ele havia comido pão, e depois que havia bebido, que ele selou para si o jumento, a saber, para o profeta que fizera voltar.
24 Och när han [profeten från Juda] gick mötte ett lejon honom på vägen och slog honom, och hans kropp kastades på vägen och åsnan stod vid den och lejonet stod också vid kroppen. [Lejon var inte så vanliga i Israel, samtidigt inte okänt, se \+xt Dom 14:5\+xt*.]
24 E quando ele se foi, um leão o encontrou junto ao caminho, e o matou; e a sua carcaça foi lançada no caminho, e o jumento permaneceu de pé junto a ela, o leão também ficou de pé junto à carcaça.
25 Och se, män passerade förbi och såg kroppen kastad på marken och lejonet stående vid kroppen, och de talade om det i staden där den gamla profeten bodde.
25 E, eis que homens passavam, e viram a carcaça jogada no caminho, e o leão de pé junto à carcaça; e eles vieram e contaram isto na cidade onde habitava o velho profeta.
26 Och när profeten som förde honom tillbaka från vägen hörde om det sa han: ”Det är gudsmannen som gjorde uppror mot Herrens (Jahvehs) ord, därför har Herren (Jahveh) gett honom till lejonet, som rev honom och slog honom enligt Herrens (Jahvehs) ord som han talade till honom.”
26 E quando o profeta que o trouxe de volta do caminho ouviu acerca disto, ele disse: É o homem de Deus, que foi desobediente à palavra do SENHOR; por isso, o SENHOR o entregou ao leão, o qual o rasgou, e o matou, segundo a palavra do SENHOR, a qual ele lhe falou.
27 Och han talade till sina söner och sa: ”Sadla åsnan åt mig.” Och de sadlade den.
27 E ele falou aos seus filhos, dizendo: Selai-me um jumento. E eles selaram para ele.
28 Och han gick och fann hans kropp kastad på vägen och åsnan och lejonet som stod vid kroppen. Och lejonet hade inte ätit kroppen och inte rivit åsnan.
28 E ele foi e encontrou a sua carcaça jogada no caminho, e o jumento e o leão de pé junto à carcaça; o leão não havia comido a carcaça, nem despedaçado o jumento.
29 Då tog profeten gudsmannens kropp och lade den på sin åsna och förde tillbaka den, och han kom till den gamla profetens stad, och han sörjde och begravde honom.
29 E o profeta tomou a carcaça do homem de Deus, e a colocou sobre o jumento, e a trouxe de volta; e o velho profeta veio até a cidade, para prantear e sepultá-lo.
30 Och han lade hans kropp i sin egen grav och höll klagan över honom: Ve, min broder.
30 E ele colocou a sua carcaça no seu próprio sepulcro; e prantearam sobre ele, dizendo: Ai, meu irmão!
31 Och det skedde efter att han hade begravt honom att han talade med sina söner och sa: ”När jag är död, begrav mig i graven där gudsmannen är begravd, lägg mina ben bredvid hans ben.
31 E sucedeu, depois dele o ter sepultado, que ele falou aos seus filhos, dizendo: Quando eu estiver morto, sepultai-me no sepulcro no qual o homem de Deus está sepultado; colocai os meus ossos ao lado dos seus ossos.
32 För orden som han ropade genom Herrens (Jahvehs) ord mot altaret i Betel och mot de höga platsernas alla hus, som är i Samariens städer, ska med säkerhet ske (infrias).”
32 Porquanto, se cumprirá o que pela palavra do SENHOR clamou contra o altar em Betel, e contra todas as casas dos lugares altos que estão nas cidades de Samaria.
33 Efter dessa ting återvände inte Jerobeam från sina onda vägar, men gjorde igen från hela folket präster till de höga platserna, den som ville [bli präst] honom avskilde han så att han blev en av de höga platsernas präster.
33 Depois destas coisas, Jeroboão não deixou o seu mau caminho, no entanto, mais uma vez, fez dos menores do povo sacerdotes dos lugares altos; qualquer um que quisesse, ele o consagrava, e este se tornava um dos sacerdotes dos lugares altos.
34 Och genom detta blev det en synd till Jerobeams hus (familj, släkt), så att det blev avhugget, och fördärvat så att det inte längre fanns på jordens ansikte.
34 E esta coisa se tornou pecado para a casa de Jeroboão, para cortá-la, e destruí-la da face da terra.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.