Mateus 26

Sug Begu Ne Kalegenan (STB) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Sek peketubus ni Jesus sek pektendu' se dlaunan keni, miktalu' giin tu se ngak tinu'unaan,
1 — ausente —
2 “Misuunan na niyu ned duwa' endaw ra run su Kese'ulugan sek Paska mateng na, bu' se gendaw ketu sug Bata' ne Getaw piyal na tu se nga getaw arun lensangen tu se krus.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Mbuus, su nga geseg ne ngak pari' bu' su nga geseg ri se ngag Judeo miktipung tu sek palasyu ni Caipas, su Dlabaw Geseg ne ngak pari',
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 bu' ritu pinelanu nilan se gedlud suk peddaap ri ni Jesus bu' suk pekpatay ri seniin.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 “Ndi' ta reli' ini baalen sek panahun se kese'ulugan,” miktalu' ilan, “ay ali' bu' megubet mbuus su nga getaw.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Saanay ditu pa si Jesus seg Betania tu seg balay ni Simon neng midlaru ri seng mekeendekendek ne dleruun ri sek panit,
6 — ausente —
7 duunik sala ne dlibun neng mikpegaud ri ni Jesus neng mikpitang neng miika' ne gamang neng mipenu' neng melaga' nek pegemut. Saanay mikpekaan si Jesus, binunagen suk pegemut ri se gulu ni Jesus.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Bu' sek pekiita' run nini nu ngak tinu'unan, misepek ilan. “Tuma ma pekula'ula'an ma ma'arayik pegemut kiin?” miktalu' ilan.
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 “Pegemut kiin mbeledya' siya se gembagel ne dlaga' bu' su galinen pembegay tu se ngak pupus!”
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Misuunan ni Jesus bu' landunik tinalu' nilan, aas miktalu' giin tu senilan, “Tuma ma semuken ma niyui dlibun keni? Melengas sug binaalen ri senaan.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Su ngak pupus kanunay ra nek sementaun niyu, ma'ad gaku' gena'.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Sek pegbunagen runik pegemut keni riin se dlawas'u, binaalen nini sek pekpengandam sek pedlebeng ri senaan.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Sek pekemetuud, esuyan'u amu, isan ta' su Gempiya ne Gesuyen mewali ri sek tibuuk neg benwa, landunig binaalen me'asuy ri sek peddelendem ri seniin.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Rayun suk sala sek sepulu' bu' ruwa' ne ngak tinu'unan ne giningelanan si Judas Iscariote miritu se nga geseg ne ngak pari',
14 — ausente —
15 bu' miksaak, “Landun maig begay niyu ri senaan bu' piyal'u ri seniyu si Jesus?” Aas migisip ilan nek telu pulu' ne ngak selapi' nek pelata bu' binegay nilan tu seniin.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Bu' dluwat itu, minengaw rayun si Judas ne ginsaktu neg higayun ne mpiyalen si Jesus tu senilan.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Se guna ne gendaw se Kese'ulugan nek Pan ne Genda'ik Pempetulin run, su ngak tinu'unan mikpegaud tu ni Jesus bu' miksaak, “Ta' mai dlugar ne dliyagan mu arun ritu ami megandam sek penihapun para seni'a se Kese'ulugan sek Paska?”
17 — ausente —
18 “Laway niyu suk sala ne getaw ritu sek siyudad,” miktalu' giin tu senilan, “bu' telu'ay niyu giin: ‘Sung mentetendu' miktalu', minateng na suk panahun'u ne gaku' bu' su ngak tinu'unan'u mekse'ulug sek Paska ritu seg balay mu.’”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Bu' tinuman nu ngak tinu'unan suk sinugu' ni Jesus tu senilan bu' inandam nilan suk penihapun para sek Paska.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Sek pekegebii na, migingkud si Jesus duma sek sepulu' bu' ruwa' ne ngak tinu'unan arun maan.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Bu' saanay nilan mekpekaan, miktalu' si Jesus, “Esuyan'u amu seng metuud, sala seniyu megbudhi' ri senaan.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Sek pekerengeg run nini nu ngak tinu'unan migu'ul ilan gupiya bu' salasala senilan miksaak tu seniin, “Ginu'u, gena' siya gaku' suk pisebutan mu run niin, ndi' ba?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Miksembag si Jesus, “Suk sala neng medlebul nek pan ri se dya'ung duma senaan megbudhi' ri senaan.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Ri se dlain neg bahin, sug Bata' ne Getaw matay gaid sumala' seng misulat ri se Kesulatan metendeng ri seniin, ma'ad mekelelaatlelaat su getaw neng megbudhi' ri seg Bata' ne Getaw. Maneg pa ma'ad siya para se getaw ketu ne nda' na giin me'etaw.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Rayun si Judas, ne giin sung megbudhi' ri ni Jesus, miktalu', “Sir, siguru gaid ne gena' tumu' gaku' suk pisabut mu?”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Saanay nilan mekaan, si Jesus minuwan nek pan, mikpesalamat tu sed Diwata, pinetapetaan nini, bu' binegain tu se ngak tinu'unaan. “Tabuk niyu ini bu' aan niyu,” miktalu' giin. “Giin nini su dlawas'u.”
26 — ausente —
27 Dluwat itu, minuwan rema si Jesus ne kupa, bu' mikpesalamat tu sed Diwata, binegain nini tu senilan bu' miktalu', “Dlaun niyu, minum run nini,
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 giin nini sud dugu'u nek peniyagal se keligenan ned Diwata, sud dugu'u nek pikigis para seng melaun ne nga getaw, para se kepasayluwan se ngak sala' nilan.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Esuyan'u amu, gatad nandaw ndi'u na minum geseb se ginumen keni tampan se gendaw neng minumu seg begu ne ginumen duma seniyu tu sek Pedlegeri'an ne Gama'u.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Rayun midlekanta ilan sek peksaya' sed Diwata, bu' miritu ilan seg bentud ne ngag Olibo.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Mbuus miktalu' si Jesus tu senilan, “Se gebii keni dlaun niyu menggebek bu' meleng ri senaan, ay misulat ini ri se kesulatan neng miktalu', ‘Petain'u sung menggegingat ri se nga karniru, bu' suk panen ne nga karniru metipelak.’
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Ma'ad dluwatu metubu' puli', megunau seniyu tu se Galilea.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Miksembag si Pedro tu ni Jesus, “Isan pa su dlaun nilan meleng ri seni'a, ma'ad gaku' ndi' gaid tumu'.”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Miktalu' si Jesus tu ni Pedro, “Sek pekemetuud esuyan'u dya'a, se gebii keni se ndi' pa meguni su dlimensad, limeren mau seng metelu.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Miksembag si Pedro, “Isan pa petainu duma seni'a, ndi'u dya'a gaid tumu' limeren.”
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Mbuus si Jesus duma se ngak tinu'unaan miritu se dlugar ne giningelanan ne Getsemane, bu' miktalu' giin tu senilan, “Penggingkud amu rini saanay merituu se gunaan sek pegampu'.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Inuwit ni Jesus si Pedro bu' sud duwa' ne nga gembata' ni Zebedeo, bu' migatad giin megu'ul gupiya.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Bu' miktalu' giin tu senilan, “Migu'ulu gupiya bu' binatik'u neng manla'u matay run. Dini amu ra run bu' ndi' amu pentulug duma ri senaan.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Bu' miritu giin seng melayu'layu', middempug ri se dlupa' bu' migampu', “Gama'u, bu' mehimu siya, awa' mu buwat ri senaan suk pegantus keni. Tumu', gena' su keliyag'u sung metuman bu' ndi' su keliyag mu.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Rayun mipuli' giin tu sek telu ne ngak tinu'unan bu' mi'ita'en ilan neng mintulug; bu' miktalu' giin tu ni Pedro, “Tuma ma ne gamu telu ndi' ma mekehimu ne ndi' mektulug duma senaan isan sala uras na run?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Ndi' amu pentulug bu' pegampu' amu arun ndi' amu daagen nek pektintal. Su gispiritu meliya', ma'ad su dlawas meluya.”
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Se keruwa', mipuli' si Jesus tu seng melayu'layu' sek pegampu', “Gama'u, bu' ndi' ma ngani' mehimu ne uwa'en mu ri senaan suk pegantus keni gawas ne entusen'u ini, su keliyag mu giining metuman.”
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Mipuli' na pelun si Jesus tu se ngak tinu'unaan bu' miretengaan ilan gusay neng mintulug ay tulugen ilan gupiya.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Bu' pinenawan ilan ni Jesus puli', bu' se ketelu neg higayun migampu' giin seng maa'entu ra gusay ne ngak talu'.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Rayun mipuli' na pelun giin tu se ngak tinu'unaan bu' miktalu', “Mintulug amu pa ba gusay bu' mingulali? Enlengay niyu! Guras na ne sug Bata' ne Getaw piyal na tu se ngang mekesesala'.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Pegbuwat amu, menlaang ita. Enlengay niyu, kiin na sung megbudhi' ri senaan!”
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Bu' saanay pa mektuntul ni Jesus, enlengay niyu, minateng si Judas nek sala sek sepulu' bu ruwa' ne ngak tinu'unan. Duma seniin su gembagel nek panen ne nga getaw neng mingguwit ne nga kalis bu' ngag bentul. Sinugu' ilan nu nga geseg ne ngak pari' bu' nu nga geseg ne nga getaw Judeo.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Sung migbudhi' migbegay na daan ne gilelaan tu se ngang mendeddaap: “Su getaw ne gelekan'u, giin su getaw nek pinengaw niyu. Daap niyu giin!”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Aas tinumentel medlaang si Judas pagaw tu ni Jesus bu' miktalu', “Sir, su kelinaw mperiin seni'a,” bu' inelekaan giin.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Miksembag si Jesus seniin, “Sambat, baal mu rayun su dliyagan mu neg baalen.”
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Sala sek sementaun ni Jesus minakut ne kalis, bu' tinigbasen suk sesugu'en nu Dlabaw Geseg nek Pari', bu' mipetel suk sala se ngak telingaan.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 “Sulek mu puli' ri se guma'aani kalis mu kiin,” miktalu' si Jesus tu seniin. “Su dlaun neng medlegamit ne kalis matay pebiyan ri se kalis.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Nda' mu ba mesuunay neng meketawagu tu se Gama'u arun menengi ne gabang, bu' sek tikmal, sugu'enen rayun suk sepulu' bu' ruwa' ne ngag batalyun ne ngag anghel?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Ma'ad bu' baalen'u ini, pekendunen ma rayun sek peketuman se Kesulatan neng miktalu' ne kina'enlan gaid mehitabu' ini?”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Miktalu' rayun si Jesus tu se nga getaw, “Tulisanu ba neng mirini amu ma neng mingguwit ne nga kalis bu' ngag bentul sek peddaap ri senaan? Kada gendaw dituu ra mikpegingkud sek Templo sek pekpenendu' bu' nda' niyau ma daapay?
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Ma'ad dlaunan keni mehitabu' arun metuman suk sinulat nu ngak propeta riin se Kesulatan.”
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Inuwit si Jesus nu ngang middaap ri seniin tu se Dlabaw Geseg ne ngak Pari' ne si Caipas, ditu miktigum su ngang mentetendu' se nga kesugu'an bu' su nga geseg se nga getaw Judeo.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Bu' midlendug si Pedro ma'ad seng melayu'layu' ra ri ni Jesus tampan tu se dlenu'an nug balay ne Dlabaw ne Geseg nek Pari'. Sinumeled giin bu' migingkud duma se nga guwardiya arun me'ita'en su dlaun neng mehitabu'.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Bu' su nga geseg nu ngak pari' bu' su dlaun ne ngak sakup se Dlabaw Gukuman ne nga getaw Judeo minengaw ne nga mpengaleg kuntra riin ni Jesus arun mpepatay nilan giin.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Ma'ad isan melaun sung mimpegaud arun sek pegasuy neg balus nek pengaleg ri seniin, nda'irun gairing mi'ita' nilan ne keterengan arun mpepatay nilan giin. Sek tambinai', duunid duwa' tawan neng mikpegaud,
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 bu' miktalu' ilan, “Miktalu'i getaw keni, ‘Geba'en'u suk Templo ned Diwata, bu' bekuren'u ini puli' seled sek telu endaw.’”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Rayun migindeg su Dlabaw ne Geseg nek Pari' bu' miktalu' tu ni Jesus, “Nda'irun baing mesembag mu run sek pingaleg ne nga getaw keni kuntra seni'a?”
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Ma'ad nda' gaid peksembag si Jesus. Bu' su Dlabaw ne Geseg nek Pari' miktalu' geseb tu seniin, “Se ngalan neng miktetubu' ned Diwata, pepenumpa'en'u dya'a: esuyay mu ami, dya'a ba sung Misiyas, sug Bata' ned Diwata?”
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Miksembag si Jesus tu seniin, “Tinalu' mu na. Ma'ad asuy'u ri se dlaun niyu: gatad sek panahun keni sug Bata' ne Getaw me'ita' niyu neng megingkud sed dapit dlintu neng Mekegega'em se dlaunan bu' mateng riin se nga ginanud ri se dlangit!”
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Sek pekerengeg run nini nu Dlabaw ne Geseg nek Pari', bineriten suk suuben bu' miktalu', “Gembagel ini nek pekpesipala! Ndi' ita na medlekina'enlan ned dugang ne ngak sintigus! Rini nandaw mirengeg niyu suk pekpesipalaan!
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Lama run mai gena'ena' niyu run nini?”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Bu' rayun dinula'an nilan sung mulu'en bu' binentul giin bu' suk tinumampaling ri seniin ketu,
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 miktalu', “Bu' dya'a sung Misiyas, atuk mu raw, bu' ta' sung miktampaling ri seni'a?”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Na, mikpegingkud si Pedro tu se gawas ne dlenu'an. Duuni dlibun nek sesugu'en nu Dlabaw ne Geseg nek Pari' mikpegaud ri seniin bu' miktalu', “Dya'a, rema, sementaun ni Jesus nek taga Galilea.”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Ma'ad linimed ni Pedro ini ri seng mitungenga'an se dlaunan nilan. “Nda'u mesuunay bu' landunik tinalu' mu kiin,” miksembag giin,
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 rayun ginumawas si Pedro tu se genga'an ne dlenu'an. Bu' duuni dlain nek sesugu'en ne dlibun neng mikiita' ri seniin bu' miktalu' tu se nga getaw ritu, “Getaw keni sementaun gaid ni Jesus nek taga Nazaret.”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Bu' linimed puli' ni Pedro ini, bu' miksembag, “Penumpa'u, nda'u gaid tumu' mekilala se getaw iin!”
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Nda' santa', sud duma ne ngang migindeg ritu mikpegaud tu ni Pedro, “Sementaun'a gaid tumu' ni Jesus,” miktalu' ilan, “ay me'ilala gupiya ri sek tinuntulan mu.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Mbuus miktalu' si Pedro, “Penumpa'u neng metuud suk tinalu'u! Silutanu siya ned Diwata bu' gena' ini neng metuud! Nda'u mekilala ri se getaw iin!”
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 bu' mi'ena'ena' rayun ni Pedro suk tinalu' ni Jesus ri seniin: “Se ndi' pa meguni su dlimensad, limeren mau se ketelu.” Bu' ginumawas giin bu' miksegaw giin seng melebiyan ne kegu'ul.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.