Lucas 9

Sug Begu Ne Kalegenan (STB) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Tinawag ni Jesus suk sepulu' bu' ruwa' ne ngak tinu'unan bu' binegayaan ne ga'em bu' ketenged sek pekpe'awa' se dlaun ne ngak penulay bu' pegbulung se nga dleruun.
1 Jesus chamou os doze discípulos e lhes deu poder e autoridade para expulsar todos os demônios e curar doenças.
2 Bu' sinugu'en ilan rayun sek pegwali metendeng sek pedlegari' nud Diwata bu' sek pekpetelen se ngang minlaru.
2 Então os enviou para anunciarem o Reino de Deus e curarem os doentes.
3 Bu' se genda' ilan pa pedlaang, giin nini suk tinalu' ni Jesus neg baalen nilan, “Sek pedlaang niyu, ndi' amu mengguwit isan landun. Ndi' amu mengguwit ne gages, gambag, balun, selapi', bu' isan ngani' gilisan.
3 Ele disse:
4 Bu' ta' neg balay neng menemba' seniyu, ritu amu pekengel tampan megawa' amu se dlunsud ketu.
4 Quando vocês entrarem numa cidade, fiquem na casa em que forem recebidos até irem embora daquele lugar.
5 Bu' ndi' menemba' su nga getaw seniyu, pegawa' amu rayun se dlunsud ketu bu' tektak niyu su dlubek ri se geksud niyu gisip pekpenegul ri senilan.”
5 Mas, se forem mal recebidos, saiam logo daquela cidade. E na saída sacudam o pó das suas sandálias, como sinal de protesto contra aquela gente.
6 Bu' migawa' su ngak tinu'unaan bu' minlaang, linaup nilan su ngag binaryuwan. Migwali ilan se Gempiya ne Gesuyen bu' mimulung ilan tu se nga getaw se gaap ne dlugar neng milawan nilan.
6 Os discípulos então saíram de viagem e andaram por todos os povoados, anunciando o evangelho e curando doentes por toda parte.
7 Na, ali' merengegay ni Herodes, su geseg tu se Galilea ne su dlaun ne ngak penghitabu' metendeng riin ni Jesus, midlibeg gupiya giin. Ay duuni nga getaw neng miktalu' ne si Jesus keni, giin si Juan neng Membebendyag neng mitubu' puli'.
7 Herodes, o governador da Galileia, ouviu falar de tudo o que estava acontecendo e ficou sem saber o que pensar. Pois alguns diziam que João Batista tinha sido ressuscitado,
8 Bu' duun remaing miktalu' ne si Jesus, giin raw si Elias. Bu' duun pa gairing miktalu' ne si Jesus, giin suk sala se ngak propeta nud diin neng mitubu' raw puli'.
8 outros diziam que Elias tinha aparecido, e outros ainda que um dos antigos profetas havia ressuscitado.
9 Bu' miktalu' si Herodes, “Si Juan, pipetelan'u na ne gulu. Ta' getaway run nini neng meleget ma ne ngag betang neng mirengegan'u metendeng ri seniin?” Bu' tendeng run itu, liyagan gupiya ni Herodes ne gempekiita'en sa'wan si Jesus.
9 Mas Herodes disse: — Eu mesmo mandei cortar a cabeça de João. Quem será então esse homem de quem ouço falar essas coisas? E Herodes procurava ver Jesus.
10 Sek pekpuli' nu nga gapustulis, tinebalan nilan si Jesus se dlaun neng mibaal nilan. Bu' inuwit ilan rayun ni Jesus arun mekpain ilan reli' tu sek sala ne dlunsud ne giningelanan neg Betsaida.
10 Os apóstolos voltaram e contaram a Jesus tudo o que haviam feito. Então ele os levou consigo, e foram sozinhos para o povoado de Betsaida.
11 Seng misuunan nu nga getaw neng mikedlaang ilan na ni Jesus, midlendug ilan ri seniin. Bu' pidderiyalan ilan rayun ni Jesus. Bu' inesuyaan ilan rayun metendeng ri sek pedlegari' ned Diwata bu' pitelenen su ngang minlaru.
11 Mas as multidões souberam disso e o seguiram. E Jesus os recebeu, falou a respeito do Reino de Deus e curou os que precisavam ser curados.
12 Seng meksindep na su gendaw, suk sepulu' bu' ruwa' ne ngak tinu'unan mikpegaud riin ni Jesus bu' miktalu' ilan, “Sir, melengas bu' pepe'uli'en mu na su nga getaw arun meritu ilan se ngag baryu bu' se ngag binaal arun mekepenengaw ilan nek pekaan bu' pektulugan ay meliyaw ma uguri dlugar keni.”
12 Estava anoitecendo, e por isso os doze apóstolos foram e disseram a Jesus: — Mande esta gente embora. Eles podem ir aos povoados e sítios que ficam por perto daqui e lá encontrarão o que comer e onde ficar, pois este lugar é deserto.
13 Ma'ad miktalu' si Jesus ri senilan, “Begayay niyu ilan nek pekaan.”
13 Mas Jesus respondeu: Os discípulos disseram: — Só temos cinco pães e dois peixes. O senhor quer que a gente vá comprar comida para toda esta multidão?
14 (Ay su nga getaw ritu, duuni dlima libu tawan puru dlai ma'aray.)
14 Estavam ali mais ou menos cinco mil homens. Jesus ordenou aos seus discípulos:
15 Tinuman nini nu ngak tunu'unan bu' pi'ingkud nilan su dlaun ne nga getaw.
15 Os discípulos obedeceram e mandaram que todos se sentassem.
16 Bu' inuwan rayun ni Jesus su dlima buuk nek pan bu' duwa' buuk nek sera' bu' migangag tu se dlangit bu' mikpesalamat tu sed Diwata. Pinetapetaan rayun, bu' binegain ini tu se ngak tinu'unaan arun pengaperaped tu se nga getaw.
16 Aí Jesus pegou os cinco pães e os dois peixes, olhou para o céu e deu graças a Deus por eles. Depois partiu os pães e os peixes e os entregou aos discípulos para que eles distribuíssem ao povo.
17 Bu' mingaan rayun su dlaun ne nga getaw bu' mibesug ilan gupiya. Bu' ali' ilan metubus mengaan, pingipes nu ngak tinu'unaan su ngak sawad nilan bu' duunik sepulu' bu' ruwa' bebaan paing mipenu'.
17 Todos comeram e ficaram satisfeitos, e os discípulos ainda encheram doze cestos com os pedaços que sobraram.
18 Sala gendaw itu, migampu' si Jesus nek salaan ra, bu' su ngak tinu'unan miritu seniin. Bu' miksaak rayun si Jesus ri senilan, “Ta'u ma ne getaw sumala' sek tinuntul ne nga getaw?”
18 Certa vez Jesus estava sozinho, orando, e os discípulos chegaram perto dele. Então ele perguntou:
19 Bu' miksembag su ngak tinu'unanen, “Sud duma ne nga getaw miktalu', dya'a raw si Juan neng Membebendyag. Sud duma miktalu', dya'a raw si propeta Elias. Bu' sud duma pa gaid miktalu', salaa raw se ngak propeta nud diin neng mitubu' puli'.”
19 Eles responderam: — Alguns dizem que o senhor é João Batista; outros, que é Elias; e outros, que é um dos
20 “Bu' gamu,” dugang saak ni Jesus, “Ta'u ma ne getaw?”
20 — E vocês? Quem vocês dizem que eu sou? — perguntou Jesus. Pedro respondeu: — O
21 Rayun pimendu'an ilan ni Jesus ne ndi' gaid mektuntul ri isan ta' metendeng run nini.
21 Então Jesus proibiu os discípulos de contarem isso a qualquer pessoa.
22 Middugang sek pektalu' si Jesus ri senilan, “Sug Bata' ne Getaw kina'enlan ned duuning meleget ne ngak pegantusen. Bibain giin nu nga geseg nu nga getaw Judeo, nu nga geseg nu ngak pari', bu' nu ngang menintulu' ri se Kesugu'an. Petain rema giin. Ma'ad se ketelu endaw, metubu' ra giin puli'.”
22 E continuou:
23 Bu' miktalu' rayun si Jesus tu se dlaun nilan, “Bu' meliyag'a meddunut ri senaan, teliyuran mu su gegulingen mu nek pigena'ena', pisaan mu su krus mu kada gendaw, bu' peddunut'a ri senaan.
23 Depois disse a todos:
24 Tendeng ay bu' liyagan mu luwasen su ketubu' mu, merala' na ma'ad tumu' ini riin seni'a. Ma'ad bu' merala' seni'a su ketubu' mu tendeng ri senaan, merawat mu tumu' ini.
24 Pois quem põe os seus próprios interesses em primeiro lugar nunca terá a vida verdadeira; mas quem esquece a si mesmo por minha causa terá a vida verdadeira.
25 Landun maing me'uwan mu bu' me'angken mu suk tibuuk neg benwa ma'ad merala' ri seni'a su ketubu' mu awas silutan'a? Nda' gaid!
25 O que adianta alguém ganhar o mundo inteiro, mas perder a vida verdadeira e ser destruído?
26 Bu' mpiid'a ri senaan bu' ri sek tinintulu'u, mpiid rema ri seni'a sug Bata' ne Getaw seng metuwa' riin se kerelaagen bu' se kerelaag se Gama' bu' seg bala'an ne ngag anghel.
26 Pois, se alguém tiver vergonha de mim e do meu ensinamento, então o Filho do Homem também terá vergonha dessa pessoa, quando ele vier na sua
27 Pegena'ena' niyu ini,” miktalu' si Jesus, “Duuni ngak sementaun ta rini ne ndi' matay tampan sek panahun ne sud Diwata mekpe'ita' ri senilan sek pedlegari'en.”
27 Eu afirmo a vocês que estão aqui algumas pessoas que não morrerão antes de ver o
28 Megwalu endaw dluwat telu'ay ni Jesus su ngag betang ketu, inuwiten rayun si Pedro, si Juan bu' si Santiago nek tumuwad tu seg bentud arun megampu'.
28 Mais ou menos uma semana depois de ter dito essas coisas, Jesus levou Pedro, João e Tiago e subiu o monte para orar.
29 Saanay migampu' si Jesus, mi'eseb su gawi'en bu' suk suuben miputi' nek sinumanag.
29 Enquanto orava, o seu rosto mudou de aparência, e a sua roupa ficou muito branca e brilhante.
30 Bu' mitikmal rayun metuwa' sud duwa' tawan neng migegabit ri seniin. Gilan si Moses bu' si Elias
30 De repente, dois homens apareceram ali e começaram a falar com ele. Eram Moisés e Elias,
31 nek sinumanag bu' miktuntul riin ni Jesus metendeng ri se kemetainen neng megaud na metuman seg Jerusalem.
31 que estavam cercados por um brilho celestial. Eles falavam com Jesus a respeito da morte que, de acordo com a vontade de Deus, ele ia sofrer em Jerusalém.
32 Se dlain neg bahin, si Pedro bu' su ngak sementaunen, tinenangan ilan gupiya. Bu' ali' ilan mekemata, mi'ita' nilan nek sinumanag sung mulu' ni Jesus duma sed duwa' tawan neng migindeg riin se gupiren.
32 Pedro e os seus companheiros estavam dormindo profundamente, mas acordaram e viram a glória de Jesus e os dois homens que estavam com ele.
33 Seng migawa' na sud duwa' tawan ri ni Jesus, miktalu' rayun si Pedro ri seniin, “Ginu'u, melengas ned dini ita! Megbaal ita nek telu buuk ne dlekaw, salabuuk para ri seni'a, salabuuk para ri ni Moses, bu' salabuuk para rema ri ni Elias.” (Ma'ad nda' mesuunay ni Pedro bu' landunik pimentalu'en.)
33 Quando esses dois homens estavam se afastando de Jesus, Pedro disse: — Mestre, como é bom estarmos aqui! Vamos armar três barracas: uma para o senhor, outra para Moisés e outra para Elias. Pedro não sabia o que estava dizendo.
34 Saanay miktalu' si Pedro, duuni ginanud neng mituwa' bu' mitekleman ilan; bu' minendek gupiya su ngak telu tawan nek tinu'unanen saanay mitekleman ilan ne ginanud.
34 Ele ainda estava falando, quando apareceu uma nuvem e os cobriu. Os discípulos ficaram com medo quando a nuvem desceu sobre eles.
35 Bu' rayun duunik talu' neg buwat se ginanud, “Keni sug Bata'u nek pinili'u. Penginengegay niyu giin!”
35 E da nuvem veio uma voz, que disse: — Este é o meu Filho, o meu escolhido. Escutem o que ele diz!
36 Bu' ali' pelali suk talu', mi'ita' nilan nek sala ra run ni Jesus ritu. Bu' sek panahun ketu su ngak tinu'unan nda' nilan pentabal isan ta' getaw metendeng seng mi'ita' nilan.
36 Quando a voz parou, eles viram que Jesus estava sozinho. Os discípulos ficaram calados e naquela ocasião não disseram nada a ninguém sobre o que tinham visto.
37 Sek pekesunud ne gendaw dinumiksun ilan ni Jesus buwat seg bentud bu' linabet ilan neng meleget gupiya ne nga getaw.
37 No dia seguinte eles desceram do monte, e uma grande multidão veio se encontrar com Jesus.
38 Mbuus, duunik sala tawan neg buwat se dlumpuk ketu neng migbeksay, “Sir, enlengay mu reli' sug buntung bata'u ne dlai!
38 Aí um homem que estava no meio do povo começou a gritar: — Mestre, peço ao senhor pelo meu filho, o meu único filho!
39 Enlengay mu, pekseleran giin neng melaat ne gispiritu. Mektikmal megbakal bu' mengeyeg tampan megbula' sug baba'en. Pegeelan giin nung menulay bu' ndi' gaid giin megawa' tampan melages gupiya giin bu' mekpagis su dlawasen.
39 Um espírito mau o agarra, e, de repente, o menino dá um grito e começa a ter convulsões e a espumar pela boca. O espírito o maltrata e não o solta de jeito nenhum.
40 Mikpe'ilelaatu ri se ngak tinu'unan mu nek peguwasen nilan sung melaat ne gispiritu, ma'ad nda'iruning mibaal nilan.”
40 Já pedi aos discípulos do senhor que expulsassem o espírito mau, mas eles não conseguiram.
41 Rayun miksembag si Jesus, “Gamu ne nga getaw, nda'irunik pektu'u niyu bu' metegasi gulu niyu! Gendun kepayat neng mekpebilinu riin seniyu? Gendun kepayat neng megantusu ri se ngag betasan niyu tampan mektu'u amu?” Laung rayun ni Jesus tu se gama' ketu, “Uwit mu rini sug bata' mu!”
41 Jesus respondeu: Então disse ao homem: — Traga o seu filho aqui.
42 Pulu' mirepet riin ni Jesus sug bata', linimbag giin nung menulay bu' pipengeyegen giin. Ma'ad pimaag rayun ni Jesus sung melaat ne gispiritu, bu' pitelenen sug bata', rayun inuli'en tu se gama'en.
42 Quando o menino estava chegando, teve um ataque, e o demônio o jogou no chão. Então Jesus deu uma ordem ao espírito mau, curou o menino e o entregou ao pai.
43 Mitingala gaid su dlaun ne nga getaw se kebagel ne ga'em ned Diwata.
43 E todos ficaram admirados com o grande poder de Deus. Todos estavam admirados com o que Jesus fazia, e ele disse aos discípulos:
44 “Ndi' niyu pedlingaway bu' landunik tinalu'u ri seniyu. Sug Bata' ne Getaw tudyan tu se ga'em ne kuntraan.”
44 — Não esqueçam o que vou dizer a vocês: o
45 Ma'ad nda' mesabut nu ngak tinu'unaan bu' landuni gulugan sek tinalu'en. Linilung ini ri senilan arun ndi' ilan mekesabut run, bu' minendek ilan rema meksaak ri seniin bu' landuni gulugan ne ngag betang keni.
45 Mas eles não entenderam isso, pois o que essas palavras queriam dizer tinha sido escondido deles para que não as entendessem. E eles estavam com medo de fazer perguntas a Jesus sobre o assunto.
46 Na, duuni gendaw neng midlalis su ngak tinu'unan ni Jesus, ta' ma sakan su dlabi ne gimpurtanti riin senilan.
46 Os discípulos começaram a conversar sobre qual deles era o mais importante.
47 Misuunan ni Jesus landunik pigena'ena' nilan. Aas minuwan rayun giin neg bata', bu' pi'indegen ri seng me'iliraan,
47 Mas Jesus sabia o que eles estavam pensando. Então pegou uma criança e a pôs ao seu lado.
48 bu' miktalu' senilan, “Ta' ma getaw ned dumawat ri seg bata' keni se ngalan'u, dinumawat senaan; bu' ta' maid dumawat ri senaan, dinumawat rema seng miksugu' ri senaan. Aas ta' ma sung mekpebaba' ri seniyu, giin rema su dlabi ne gimpurtanti ri se dlaun niyu.”
48 Aí disse:
49 “Ginu'u,” miktalu' si Juan riin ni Jesus, “Mikiita' ami ne getaw neng mikpe'awa' neng menulay ginamiten su ngalan mu. Ma'ad pimaag nami ay gena' ma giin sakup senita.”
49 João disse: — Mestre, vimos um homem que expulsa demônios pelo poder do nome do senhor, mas nós o proibimos de fazer isso porque ele não é do nosso grupo.
50 Ma'ad miktalu' si Jesus tu seniin, “Ndi' niyu pemaagay. Ay ta' ne getaw ne gena' niyu kuntra, giinik seked niyu.”
50 Então Jesus disse a João e aos outros discípulos:
51 Sek sungu' na mateng su gendaw ne gempuli' na si Jesus ditu se dlangit, mikegukum giin neng meritu reli' seg Jerusalem.
51 Como estava chegando o tempo de Jesus ir para o céu, ele resolveu ir para Jerusalém.
52 Aas sinugu' ni Jesus su ngad duma nek sesugu'en arun meguna ri seniin ritu sek sala ne dlugar sek Samaria arun endamen su dlaunan para seniin.
52 Então mandou que alguns mensageiros fossem na frente. No caminho eles entraram em um povoado da região de Samaria a fim de prepararem um lugar para ele.
53 Ma'ad nda' duwatay nu ngak taga Samaria gilan ni Jesus ay misuunan nilan neng mekpagaw ilan tu seg Jerusalem.
53 Mas os moradores dali não quiseram receber Jesus porque viram que ele estava indo para Jerusalém.
54 Seng mi'ita' ini se ngak tinu'unan ne si Santiago bu' si Juan, miktalu' ilan, “Ginu'u, meliyag'a ba neng menengi ami ri sed Diwata neng mekpawit giin ne gapuy arun mesereng ilan?”
54 Quando os seus discípulos Tiago e João viram isso, disseram: — O senhor quer que a gente mande descer fogo do céu para acabar com estas pessoas?
55 Ma'ad liningay ni Jesus su ngak tinu'unaan bu' pimaagen ilan.
55 Porém Jesus, virando-se para eles, os repreendeu.
56 Bu' peketubus itu, linumegbas ilan ni Jesus ritu se dlain ne dlugar.
56 Então ele e os seus discípulos foram para outro povoado.
57 Saanay mikpedlaang ilan, duunik sala ne getaw neng miktalu' riin ni Jesus, “Meddunutu ri seni'a isan ta'a pagaw.”
57 Quando Jesus e os discípulos iam pelo caminho, um homem disse a Jesus: — Eu estou pronto a seguir o senhor para qualquer lugar onde o senhor for.
58 Bu' sinumembag si Jesus ri seniin, “Su ngak tinggalung duuni ngak pekengelan nilan bu' su ngang manuktalun duuni ngak salag nilan, ma'ad sug Bata' ne Getaw nda'iruni dlugar ne kepenguleliyan.”
58 Então Jesus disse:
59 Bu' miktalu' si Jesus tu se dlain ne getaw, “Dunut'a senaan.”
59 Aí ele disse para outro homem: Mas ele respondeu: — Senhor, primeiro deixe que eu volte e sepulte o meu pai.
60 Bu' miktalu' si Jesus tu se getaw, “Pesaddan mu na su ngak patay neng medlebeng ri se ngang minatay nilan. Ma'ad dlaang'a bu' asuy mu suk pedlegari' ned Diwata.”
60 Jesus disse:
61 Duuni dlain na pelum ne getaw neng miktalu' tu ni Jesus, “Ginu'u, meddunutu ri seni'a ma'ad muli'u reli' arun sumangid tu sek pamilyau neng medlaangu.”
61 Outro homem disse: — Eu seguirei o senhor, mas primeiro deixe que eu vá me despedir da minha família.
62 Bu' miktalu' si Jesus ri seniin, “Su getaw neng middaru neng midlingaylingay, ndi' mbaya' ri sek Pedlegari' ned Diwata.”
62 Jesus respondeu:

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.