Mateus 25

Holi Baibul (ROP) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Wal Jisas bin kipgon tok langa im wekinmen olabat, “Yumob jinggabat dijan najawan stori blanga det padi weya wan bosmen garra merrit. Deibin abum tenbala gel hubin gajim olabat lemp, en detlot gel bin go blanga weidabat blanga det bosmen blanga deigim olabat langa det padi.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Wal faibala gel bin siliwan, en faibala gel bin klebabalawan.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Detlot siliwan gel bin deigim olabat lemp. Bat dei nomo bin deigim eni speyawan oil blanga olabat lemp.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Detlot klebabalawan gel bin deigim blendibala speyawan oil blanga olabat lemp.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 “Wal det bosmen nomo bin kaman streidawei, en imbin leit na, en detlot gel bin nokap, en deibin silip na.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 Bambai na wen imbin gulijap midulnait, sambodi bin jingat, ‘Iya na det bosmen! Yumob kaman en midim im na!’
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Wal detlot tenbala gel bin gidap, en deibin laidim olabat lemp,
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 en detlot siliwan gel bin tok langa detlot klebabalawan gel, ‘Yumob garra gibit melabat sambala oil, dumaji melabat lemp gulijap ranat.’
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 Wal detlot klebabalawan gel bin tok, ‘Nomo. Melabat nomo garra naf blanga gibit langa yumob. Yumob go langa shop en baiyim yumob ron oil.’ |src="GTMat2510VirginsLamps.tif" size="col" ref="25:9"
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 “Wal detlot siliwan gel bin go blanga baiyim oil, en wen deibin gowei, det bosmen bin kamat deya, en imbin deigim detlot faibala gel hubin jidan redi blanga im, en deibin go langa det padi, en afta deibin jadimap det dowa.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 Bambai na detlot faibala siliwan gel bin kambek, en deibin jingat, ‘Bos! Bos! Yu larram melabat kamin!’
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 Bat det bos bin tok, ‘Nomo! Ai nomo sabi yumob.’”
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Wal Jisas bin kipgon tok, “Yumob sabi na? Det stori im tok blanga det taim wen ai garra kambek en gajim ol detlot pipul hubin meigim miselp redi blanga go langa hebin. Yumob garra wotjim miselp, dumaji yumob nomo sabi wotaim ai garra kambek.
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 “Wal ai garra dalim yumob najawan stori blanga shoum yumob hau ai garra gibit prais langa ola pipul wen ai garra kambek. Wantaim wan men bin wandi gowei wokabat longwei, en imbin jingat langa im thribala wekinmen olabat, en imbin dalim olabat blanga maindimbat ola ebrijing blanga im,
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 en imbin gibit sambala mani langa detlot wekinmen. Imbin gibit loda mani langa det wanbala wekinmen hubin sabi hau blanga hendulum mani gudwei. Imbin gibit im $5,000. En imbin gibit lilbit mani langa det wanbala wekinmen hu nomo bin sabi hau blanga hendulum mani gudwei. Imbin gibit im $1,000. En imbin gibit det najawan wekinmen $2,000. Imbin gibit olabat detlot mani, en imbin tok, ‘Yumob garra yusum dijan mani blanga meigim mowa mani blanga mi wen mi gowei.’ Afta na imbin gowei brom deya,
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 — ausente —
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 — ausente —
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Bat det najawan wekinmen hubin abum $1,000 bin go, en imbin grajim hol langa graun, en imbin gaburrumap det mani blanga im bos.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 “Bambai longtaim na det boswan blanga detlot thribala wekinmen bin kambek, en imbin askim olabat wanim deibin dum garram detlot mani weya imbin gibit olabat.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Det feswan wekinmen bin kaman, en imbin bringimap det $5,000 weya imbin meigim, en imbin tok, ‘Bos, yubin gibit mi $5,000. En iya luk! Aibin meigim $5,000 mowa.’
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Wal det boswan bin tok, ‘Yubin dum gud wek! Yu gudwan wekinmen, en yubin dum wanim aibin wandim. Yubin hendulum dijan lilwan ting raitwei, en blanga tharran na ai garra meigim yu bos blanga bigwan ting na. Yu kaman en jidan iya garram mi gudbinjiwei.’
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 “Afta na det sekanwan wekinmen bin kaman, en imbin bringimap det $2,000 weya imbin meigim, en imbin tok, ‘Bos, yubin gibit mi $2,000. En iya luk! Aibin meigim $2,000 mowa.’
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Wal det boswan bin tok, ‘Yubin dum gud wek! Yu gudwan wekinmen, en yubin dum wanim aibin wandim. Yubin hendulum dijan lilwan ting raitwei, en blanga tharran na ai garra meigim yu bos blanga bigwan ting na. Yu kaman en jidan iya garram mi gudbinjiwei.’
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 “Det laswan wekinmen bin kaman na, en imbin tok, ‘Bos, yubin gibit mi $1,000. Wal ai sabi yu admen, en yu oldei gajimbat ebrijing eniwei, en yu nomo oldei wek adbala.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 En aibin bradin langa yu, en aibin go, en aibin blandim det mani blanga yu langa graun. En iya luk! Aibin bringimbek det mani weya aibin blandim blanga yu.’
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 “Wal det boswan bin tok, ‘Yu nogudbala wekinmen. Yu brabli leisibala. Yubin sabi mi admen, en ai oldei gajimbat ebrijing eniwei en ai nomo oldei wek adbala.
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 Wal wotfo yu nomo bin yusum det mani blanga meigim mowa mani? Yu bina yusum det mani raitwei, en ai bina gedimbek mowa mani wen aibin kambek.’
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 “Wal det boswan bin dalim najawan wekinmen na, ‘Yu pulumat im det mani en gibit langa det wekinmen hu garram det $10,000,
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 dumaji if enibodi garram enijing, dei garra gibit im mowa. Bat if im nomo garram enijing, wal dei garra pulumat im ola ebrijing weya im garram.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 En yu tjakidawei det nogudwan wekinmen atsaid weya im dakbala. Deya na im garra kraikrai en sori miselp.’”
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 Wal Jisas bin kipgon tok langa im wekinmen olabat, “Yumob sabi na? Det stori im dalim yumob hau ai garra gibit det prais langa ola pipul wen ai garra kambek. En wen ai garra kambek blanga jidan bos, ai garra kambek garram det shainiwan lait main garram main einjul olabat, en ai garra jidan langa det speshalwan tjeya weya oni king lau jidan,
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 en detlot einjul garra majurrumap ola pipul brom ebri kantri langa mi, en ai garra kadimat olabat langa dubala mob jis laik det stakmen kadimat ola ship brom ola nenigout.|src="GTLev1608ScapeGoat.tif" size="col" ref="25:32"
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Ai garra pudum ola gudbala pipul langa main raidensaid en ola nogudbala pipul langa main lefthensaid.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Afta ai garra tok langa detlot gudbala pipul langa main raidensaid, ‘Yumob kaman na, dumaji God im gudbinji langa yumob. Yumob garra gedim samting gudwan weya God bin meigim redi blanga yumob longtaim wen imbin meigim ola kantri.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Im garra gibit yumob det prais, dumaji wen aibin hanggribala, yumob bin gibit mi daga, en wen aibin thestibala, yumob bin gibit mi woda, en wen aibin jidan streinja langa yumob kantri, yumob bin jingat langa mi,
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 en wen ai nomo bin abum eni klos, yumob bin gibit mi klos blanga werrimon, en wen aibin sik, yumob bin album mi, en wen aibin jidan prisana, yumob bin kaman en tok langa mi.’ Lagijat na ai garra tok langa detlot gudbala pipul langa main raidensaid.
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 “Wal ol detlot gudbala pipul garra tok, ‘Bos, melabat nomo bin luk yu hanggribala en gibit yu daga. Melabat nomo bin luk yu thestibala en gibit yu woda.
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Melabat nomo bin luk yu jidan streinja langa melabat kantri en jingat langa yu. Melabat nomo bin luk yu nomo garram gudwan klos en gibit yu klos.
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Melabat nomo bin luk yu sik en album yu. Melabat nomo bin luk yu jidan prisana en kaman en tok langa yu.’ Lagijat na dei garra tok langa mi.
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 En ai garra dalim olabat, ‘Trubala ai dalim yumob. Wen yumob bin dum detkain ting langa eni braja en sista main, imbin jis laik yumob bin dum langa mi.’
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 “Afta na ai garra tok langa detlot nogudbala pipul langa main lefthensaid, ‘Yumob gowei brom mi, dumaji God garra panishim yumob holot. Yumob garra go langa det olagijawan helfaiya weya God bin meigim redi blanga Seitin en im wekinmen olabat.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Yumob garra go deya, dumaji wen aibin hanggribala, yumob nomo bin gibit mi daga, en wen aibin thestibala, yumob nomo bin gibit mi woda,
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 en wen aibin jidan streinja langa yumob kantri, yumob nomo bin jingat langa mi, en wen ai nomo bin abum eni klos, yumob nomo bin gibit mi klos blanga werrimon, en wen aibin sik, yumob nomo bin album mi, en wen aibin jidan prisana, yumob nomo bin kaman en tok langa mi.’ Lagijat na ai garra tok langa detlot nogudbala pipul langa main lefthensaid.
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 “Wal ol detlot nogudbala pipul garra tok, ‘Bos, wotaim melabat bin luk yu hanggribala o thestibala, en melabat nomo bin gibit yu enijing? En wotaim melabat bin luk yu jidan streinja langa melabat kantri, en melabat nomo bin jingat langa yu? En wotaim melabat bin luk yu nomo garram klos o sik, en melabat nomo bin album yu? En wotaim melabat bin luk yu jidan langa jeil, en melabat nomo bin tok langa yu?’ Lagijat na dei garra tok langa mi.
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 En ai garra dalim olabat, ‘Trubala ai dalim yumob. Wen yumob bin luk eni braja o sista main, en yumob nomo bin dum detkain ting langa im, wal imbin jis laik yumob nomo bin dum langa mi.’
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 “Brom deya ai garra jandimwei ol detlot nogudbala pipul langa det pleis weya God garra panishimbat olabat olagijawan, en ai garra jandim ol detlot gudbala pipul langa det pleis weya God garra gibit olabat det olagijawan laif.” Lagijat na Jisas bin tok.
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.