Mateus 12
Holi Baibul (ROP) vs NTLH
1 Afta na wan Sebathdei Jisas en im wekinmen olabat bin wok thru langa wan fam weya deibin growimap sidgras blanga meigim flauwa, en detlot wekinmen bin gajimbat sambala sidgras, dumaji deibin hanggri, en deibin stat dagadagat det sid daga na.
1 Poucos dias depois, num sábado, Jesus estava atravessando uma plantação de trigo. Os seus discípulos estavam com fome e por isso começaram a colher espigas e a comer os grãos de trigo.
2 Wal sambala serramonimen gulum Ferasi bin luk olabat, en deibin tok langa Jisas, “Wotfo yu wekinmen olabat breigim det lowa blanga wi? Wen im Sebathdei, nobodi nomo lau wek en gajimbat det sid daga.”
2 Quando alguns fariseus viram aquilo, disseram a Jesus: — Veja! Os seus discípulos estão fazendo uma coisa que a nossa
3 Wal Jisas bin tok, “Maitbi yumob nomo bin ridim det stori langa oltestaman blanga King Deibid weya im en im wekinmen olabat bin hanggri en dei nomo bin abum eni daga blanga dagat?
3 Então Jesus respondeu:
4 Deibid bin gowin langa det haus blanga God, en imbin gajim det daga weya deibin oldei gibit langa God blanga ofring. Nobodi bin lau dagat det daga. Oni detlot serramonimen bin lau dagat. En King Deibid en im wekinmen olabat bin dagat det daga, en God nomo bin panishim olabat wen deibin dagat det daga.
4 Davi entrou na casa de Deus, e ele e os seus companheiros comeram os pães oferecidos a Deus, embora isso fosse contra a Lei. Pois somente os sacerdotes tinham o direito de comer esses pães.
5 “En maitbi yumob nomo bin ridim det najawan stori langa oltestaman blanga ola serramonimen. Nomeda det lowa im tok nobodi kaan wek langa det Sebathdei, bat stil ebri Sebathdei detlot serramonimen garra oldei dum det wek langa det Serramoni Pleis. En God nomo oldei panishim olabat.
5 Ou vocês não leram na Lei de Moisés que, nos sábados, os sacerdotes quebram a Lei, no Templo, e não são culpados?
6 “Wal yumob irrim mi na. Sambodi iya im mowa haibala langa det Serramoni Pleis.
6 Eu afirmo a vocês que o que está aqui é mais importante do que o Templo.
7 En langa oltestaman God bin tok, ‘Ai nomo wandim yumob blanga abum det sekrifais serramoni. Ai wandim yumob garra jidan kainbala langa ola pipul.’ Wal if yumob sabi wanim dijan im tok brabli, wal yumob kaan oldei faindim folt langa enibodi wen dei nomo breigim det lowa.
7 Se vocês soubessem o que as
8 Yumob sabi? Mi na det Speshalwan Men weya God bin jandim, en mi Bos blanga det Sebathdei.” Lagijat na Jisas bin tok.
8 Pois o
9 Afta na wen Jisas bin binij toktok langa detlot serramonimen, imbin gowei brom deya, en imbin go langa det Juwish Miting Pleis,
9 Jesus saiu dali e foi para uma sinagoga .
10 en imbin luk wan men deya garram wan kripulwan bingga.
10 Estava ali um homem que tinha uma das mãos aleijada. Então algumas pessoas que queriam acusar Jesus de desobedecer à Lei lhe perguntaram: — É contra a nossa Lei curar no sábado?
11 Wal Jisas bin tok, “Yumob dalim mi na. If yumob abum ship en det ship go en buldan langa dipwan hol wen im Sebathdei, wal wanim yumob garra dum? Yumob garra go en deigimat det ship.
11 Jesus respondeu:
12 En wotabat pipul? Olabat mowa haibala langa ship, indit? Wal det lowa blanga wi tok yumob gin dum detkain wek weya yumob album enibodi. Nomeda im Sebathdei bat stil yumob gin dum.”
12 Pois uma pessoa vale muito mais do que uma ovelha. Portanto, a nossa Lei permite ajudar os outros no sábado.
13 Afta na Jisas bin tok langa det men garram kripulwan bingga, “Yu pudumat det kripulwan bingga.” En det men bin duwit langa im, en streidawei det bingga bin gudbala jis laik im najawan bingga.
13 E disse para o homem: Ele estendeu, e ela sarou e ficou igual à outra.
14 Afta na ol detlot serramonimen gulum Ferasi bin gowei brom deya, en deibin dalimbat miselp blanga kilim Jisas ded.
14 Então os fariseus que estavam ali saíram e começaram a fazer planos para matar Jesus.
15 En wen Jisas bin irrim deibin wandi kilim im ded, imbin gowei brom det pleis, en loda pipul bin bulurrum im, en imbin meigim ol detlot sikbala pipul gudbala,
15 Quando Jesus soube disso, foi embora dali, e muita gente o seguiu. Ele curou todos os que estavam doentes
16 en imbin dalim olabat nomo blanga dalim enibodi blanga im.
16 e mandou que não contassem nada a ninguém a respeito dele.
17 Lagijat na Jisas bin dum, dumaji God bin tok im garra dum lagijat na. Longtaim det speshalwan mesinja blanga God neim Aisaiya bin tok langa oltestaman blanga dijan ting.
17 Isso aconteceu para se cumprir o que o profeta Isaías tinha dito:
18 Imbin tok, “God bin tok, ‘Iya na main wekinmen weya aibin pikimat. Ai laigim im, en mi gudbinji langa im, en aibin gibit im main Spirit, en im garra dalimbat ola pipul ebriweya blanga det raitwei blanga gibit feyago langa olabat.
18 “Disse Deus: Aqui está o meu servo que escolhi, aquele que amo e que dá muita alegria ao meu coração. Eu porei nele o meu Espírito, e ele anunciará o meu julgamento a todos os povos.
19 Im kaan agamin langa enibodi, en im kaan jingat adbala en meigimbat nois en tok adbala eniweya.
19 Não discutirá, nem gritará, nem fará discursos nas ruas.
20 Nomo. Im garra kain langa detlot pipul hu nomo strongbala, en im garra album detlot pipul hu nomo garram enibodi blanga lukaftumbat olabat. Im garra kipgon nomo nokap raidap im garra win en pipul garra sabi det raitwei en abumbat feyago
20 Não esmagará o galho que está quebrado, nem apagará a luz que já está fraca. Ele agirá assim até que a causa da justiça seja vitoriosa.
21 en pipul ebriweya garra trastim im.’ Lagijat na God bin tok.”
21 E todos os povos vão pôr nele a sua esperança.”
22 Afta na sambala pipul bin bringimap wan men langa Jisas. Det men bin abum dibuldibul insaid langa im, en det dibuldibul bin meigim det men blainwan, en im nomo bin larram im tok du.
22 Então levaram a Jesus um homem que era cego e mudo porque estava dominado por um demônio. Jesus o curou, e ele começou a ver e a falar.
23 en wen Jisas bin meigim det men gudbala lagijat, ol detlot pipul bin hatjamp, en deibin tok, “Maitbi Jisas na det brabliwan grengrensan blanga King Deibid, dumaji im garram pawa blanga andimwei dibuldibul!”
23 A multidão ficou admirada e perguntava: — Será que este homem é o
24 Wal sambala serramonimen gulum Ferasi bin deya, en wen deibin irrim detlot pipul tok lagijat, deibin tok, “Nomo. Det boswan dibuldibul neim Belsibul bin gibit im det pawa blanga andimwei dibuldibul brom enibodi.”
24 Alguns fariseus ouviram isso e responderam: — É
25 Wal Jisas bin sabi wanim detlot serramonimen bin jinggabat, en imbin dalim olabat, “Wanim yumob reken? If ola pipul langa wan traib kadimat miselp en faitfait gija, wal detlot pipul blanga det traib garra binijimap olabat ronwan traib gin. En if ola pipul langa wan taun o langa wan femili kadimat miselp en faitfait gija, wal detlot pipul garra binijimap miselp gin.
25 Mas Jesus conhecia os pensamentos deles e disse:
26 En im lagijat du blanga Seitin. If Seitin en im dibuldibul olabat kadimat miselp en faitfait gija, wal dei garra binijimap miselp gin, en afta Seitin kaan jidan boswan na.
26 Assim, se no reino de Satanás um grupo está combatendo contra outro, isso quer dizer que esse reino já está dividido e logo vai desaparecer.
27 “Yumob bin tok det boswan dibuldibul neim Belsibul bin gibit mi det pawa blanga andimwei dibuldibul brom enibodi. Wal yumob dalim mi na. Hubin gibit det pawa langa yumob wekinmen blanga andimwei dibuldibul? Yu si? Yumob ron wekinmen oldei andimwei dibuldibul garram det seimwan pawa laik mi, en olabat na shoum yumob weya yumob rong.
27 Vocês dizem que eu expulso demônios porque Belzebu me dá poder para fazer isso. Mas, se é assim, quem dá aos seguidores de vocês o poder para expulsar demônios? Assim, os seus próprios seguidores provam que vocês estão completamente enganados.
28 Det Holi Spirit brom God bin gibit mi det pawa blanga andimwei dibuldibul, en im shoum yumob mi na det Speshalwan Men weya yumob bin oldei weidabat.
28 Na verdade é pelo poder de Deus que eu expulso demônios, e isso prova que o
29 “Yumob jinggabat na. Nobodi kaan gowin eniwei langa det haus blanga strongbala men en pulumat im ola enijing. Yu garra taiyimap det strongbala men basdam, en afta yu gin pulumat im ola enijing. En im lagijat na wen mi andimwei dibuldibul.
29 — Ninguém pode entrar na casa de um homem forte e roubar os seus bens, sem primeiro amarrá-lo. Somente assim essa pessoa poderá levar as coisas que ele tem em casa.
30 “Yumob irrim mi na. If enibodi nomo langa main said, wal im fait langa mi. En if enibodi nomo album mi majurrumap pipul langa God, wal im andimwei pipul brom God.
30 — Quem não é a meu favor é contra mim; e quem não me ajuda a ajuntar está espalhando.
31 Trubala ai dalim yumob. God gin larramgo enibodi fri brom ol detlot nogudbala wed weya imbin tok, en brom ol detlot nogudbala ting weya imbin dumbat. Bat if enibodi tok nogudbalawei blanga det Holi Spirit, wal God kaan larramgo im fri brom det ting.
31 Por isso eu afirmo a vocês que as pessoas serão perdoadas por qualquer pecado ou
32 If enibodi tok nogudbalawei blanga mi, nomeda God bin jandim mi, bat stil God gin larramgo im fri brom det ting. Bat if enibodi tok nogudbalawei blanga det Holi Spirit, wal God kaan larramgo im fri brom det ting, en im garra abum det panishmen olagijawan.
32 Se alguém disser alguma coisa contra o
33 “Yumob jinggabat det tri na. Yumob sabi det tri im gudwan o nogudwan wen yumob luk wotkain daga im garram. En if yumob wandim gudwan daga, wal yumob garra abum gudwan tri, dumaji if yumob abum nogudwan tri, wal yumob garra abum nogudwan daga du.
33 — Vocês só poderão ter frutas boas se tiverem uma árvore boa. Mas, se tiverem uma árvore que não presta, vocês terão frutas que não prestam. Porque é pela qualidade das frutas que sabemos se uma árvore é boa ou não presta.
34 “Wal yumob jigibala pipul jis laiga sneik, en yumob jidan jis laik det nogudwan tri. Yumob kaan tok gudwei, dumaji yumob nogudwan insaid, en ola wed weya yumob oldei tok, dei kamat brom insaid langa yumob. Ol detlot ting weya yumob jinggabat langa yumob hat, detlot ting na yumob oldei meigim olabat kamat brom yumob mawus.
34 Ninhada de cobras venenosas! Como é que vocês podem dizer coisas boas se são maus? Pois a boca fala do que o coração está cheio.
35 Ola gudbala pipul oldei tok gudbalawei, dumaji olabat gudbala insaid. En ola nogudbala pipul oldei tok nogudbalawei, dumaji olabat nogudbala insaid.
35 A pessoa boa tira o bem do seu depósito de coisas boas, e a pessoa má tira o mal do seu depósito de coisas más.
36 “Trubala ai dalim yumob. Wen det taim garra kaman weya God garra jadjim ebribodi, ebri nogudbala wed weya yumob bin tok eniwei, yumob garra dalim God wotfo yumob bin tok detlot wed.
36 — Eu afirmo a vocês que, no Dia do Juízo, cada pessoa vai prestar contas de toda palavra inútil que falou.
37 Yumob ron wed garra witnis blanga yumob. Maitbi det wed garra bekimap yumob o maitbi det wed garra faindim yumob gilti. Wal yumob garra jinggabat wanim yumob oldei tok.” Lagijat na Jisas bin tok langa detlot serramonimen.
37 Porque as suas palavras vão servir para julgar se você é inocente ou culpado.
38 Afta na sambala serramonimen gulum Ferasi en sambala lowamen bin dalim Jisas. Deibin tok, “Titja, yu dum speshalwan klebabala ting blanga shoum melabat yu garram det pawa brom God.”
38 Então alguns mestres da Lei e alguns fariseus disseram a Jesus: — Mestre, queremos ver o senhor fazer um milagre.
39 Wal Jisas bin tok streidat langa olabat, “Loda pipul iya tudei yumob brabli nogudbala, en yumob oldei wandi luk klebabala ting brom God. Bat God kaan shoum yumob speshalwan klebabala ting. Yumob garra jinggabat det klebabala ting weya God bin dum longtaim langa det speshalwan mesinja blanga im neim Jona.
39 Jesus respondeu:
40 Det mesinja bin jidan langa det fish binji thribala dei en thribala nait. Wal mi na det Speshalwan Men weya God bin jandim, en ai garra jidan thribala dei en thribala nait insaid langa graun seimwei laik Jona bin jidan insaid langa det fish binji.
40 Porque assim como Jonas ficou três dias e três noites dentro de um grande peixe, assim também o
41 “Wal ai dalim yumob. Wen det taim garra kaman weya God garra jadjim ebribodi, ola pipul hubin jidan langa det taun gulum Ninaba brom Jonataim garra jandap en tok langa yumob. Dei garra tok, ‘Yumob gilti!’ Lagijat na dei garra tok, dumaji longtaim wen Jona bin gibit olabat det woning brom God, olabat bin libum det nogudbalawei weya deibin oldei dumbat.
41 No Dia do Juízo o povo de Nínive vai se levantar e acusar vocês, pois eles se arrependeram dos seus pecados quando ouviram a pregação de Jonas. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Jonas.
42 En det gel du hubin jidan bos blanga det kantri gulum Shiba, im garra jandap en tok langa yumob seimwei lagijat gin. Im garra tok, ‘Yumob gilti.’ Lagijat na im garra tok, dumaji nomeda imbin kaman brom longwei kantri, bat stil imbin go en lisin langa King Salaman dalimbat im olkain gudbala wed brom God. En ai dalim yumob. Sambodi iya langa yumob tudei im mowa haibala langa Jona, en im mowa haibala langa King Salaman du.
42 No Dia do Juízo a Rainha de Sabá vai se levantar e acusar vocês, pois ela veio de muito longe para ouvir os sábios ensinamentos de Salomão. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Salomão.
43 “Wal yumob jinggabat na. Wen enibodi andimwei nogudwan spirit brom insaid langa sambodi, det nogudwan spirit garra go ebriweya lukabat pleis blanga jidan. En if det nogudwan spirit kaan faindim pleis blanga jidan, im dalim miselp.
43 Jesus continuou:
44 Im tok, ‘Ai garra gobek langa det sambodi en jidan langa det seimwan pleis weya aibin jidan basdam.’ En wen det nogudwan spirit gobek langa det pleis, if im faindim det pleis brabli klinwan en taidiwan nomo garram enijing deya, wal im gowei,
44 Então diz: “Vou voltar para a minha casa, de onde saí.” Aí volta e encontra a casa vazia, limpa e arrumada.
45 en im gajim naja sebenbala spirit mowa nogudwan, en dei ol kaman en jidan langa det seimwan pleis, en wen dei kaman en jidan langa det pleis, det sambodi im brabli nogudwan na, nomo laik bifo wen imbin abum oni det wanbala nogudwan spirit insaid langa im. Wal ai dalim yumob. Diskain ting garra hepin langa nogudbala pipul tudei.” Lagijat na Jisas bin tok langa detlot lowamen en serramonimen.
45 Depois sai, vai buscar outros sete espíritos piores ainda, e todos ficam morando ali. Assim a situação daquela pessoa fica pior do que antes. E isso também acontecerá com esta gente má de hoje.
46 Wal wen Jisas bin stil toktok langa detlot pipul, im mami en im braja olabat bin kaman deya, en deibin jandap atsaid, en deibin wandi tok langa im.
46 Quando Jesus ainda estava falando ao povo, a mãe e os irmãos dele chegaram. Ficaram do lado de fora e pediram para falar com ele.
47 Wal loda pipul bin deya insaid garram Jisas, en sambodi bin dalim im, “Yu mami en yu braja olabat deya atsaid lukabat yu.”
47 Então alguém disse a Jesus: — Escute! A sua mãe e os seus irmãos estão lá fora e querem falar com o senhor.
48 Wal Jisas bin tok, “Hu main mami en hu main braja?”
48 Jesus perguntou:
49 En imbin poindim im bingga langa im wekinmen olabat, en imbin tok, “Iya na yumob luk main mami en main braja olabat.
49 Então apontou para os seus discípulos e disse:
50 Ai dalim yumob. If enibodi dum wanim main Dedi langa hebin wandim im blanga dum, wal im na main femili.”
50 Pois quem faz a vontade do meu Pai, que está no céu, é meu irmão, minha irmã e minha mãe.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.