2 Samuel 3

Holi Baibul (ROP) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Wal ol detlot pipul hubin bekimap det femili blanga Sol bin kipgon fait langa ol detlot Juda pipul hubin bekimap King Deibid. Bat King Deibid bin gajim mowa en mowa pawa, en imbin go mowa strongbala, en detlot enami blanga im bin go mowa wikwan.
1 Durou muito tempo a guerra entre a casa de Saul e a casa de Davi. Davi se fortalecia cada vez mais, enquanto a casa de Saul se enfraquecia.
2 Wal King Deibid bin abum siksbala san wen imbin jidan langa det taun gulum Hebran.
2 Em Hebrom, nasceram filhos a Davi. O primogênito foi Amnom, de Ainoã, a jezreelita.
3 Det nekswan san blanga King Deibid bin neim Kiliyab, en im mami bin neim Ebigeil, en imbin det widogel blanga det men neim Neibal brom det taun gulum Kamul.
3 O segundo foi Quileabe, de Abigail, viúva de Nabal, o carmelita. O terceiro foi Absalão, filho de Maaca, filha de Talmai, rei de Gesur.
4 Det nekswan san blanga King Deibid bin neim Edanaija, en im mami bin neim Heigith.
4 O quarto foi Adonias, filho de Hagite. O quinto foi Sefatias, filho de Abital.
5 Det laswan san blanga King Deibid weya imbin abum langa det taun gulum Hebran bin neim Ithreiyim, en im mami bin neim Igla.
5 O sexto foi Itreão, de Eglá, mulher de Davi. Estes filhos de Davi nasceram em Hebrom.
6 Wal ol detlot pipul hubin bekimap det femili blanga Sol bin kipgon fait langa ol detlot Juda pipul hubin bekimap King Deibid. En Ebna det boswan solja blanga ola solja blanga Sol femili bin wandim mowa en mowa pawa, en imbin meigim miselp mowa strongbala.
6 Enquanto durou a guerra entre a casa de Saul e a casa de Davi, Abner se tornava cada vez mais poderoso na casa de Saul.
7 Wal wandei Ishboseth det san blanga Sol bin reken Ebna bin silipsilip garram det widogel blanga Sol neim Rispa hubin det doda blanga Aiya.
7 Saul teve uma concubina chamada Rispa, filha de Aiá. Isbosete perguntou a Abner: — Por que você teve relações com a concubina de meu pai?
8 Bat Ebna nomo bin silip garram det widogel. En wen Ishboseth bin pudum bleim langa Ebna, Ebna bin gitwail detmatj, en Ebna bin dalim im, “Ai nomo bin gibit yu dedi bekboun. Ai nomo bekimap detlot Juda pipul. Brom longtaim aibin oldei bekimap yu dedi en im femili olabat. Yu sabi? Ai nomo bin hendimoba yu langa King Deibid blanga kilim yu. Aibin oldei lukaftumbat yu. Bat tudei yubin pudum bleim langa mi blanga det widogel.
8 Abner ficou indignado com as palavras de Isbosete e disse: — Sou eu um cão a serviço de Judá? Ainda hoje sou fiel à casa de Saul, seu pai, e aos irmãos e amigos dele e não entreguei você nas mãos de Davi. No entanto, hoje você quer me culpar por causa dessa mulher!
9 — ausente —
9 Que Deus me castigue se eu não fizer por Davi o que o Senhor lhe prometeu,
10 — ausente —
10 transferindo o reino da casa de Saul e estabelecendo o trono de Davi sobre Israel e sobre Judá, desde Dã até Berseba.
11 Wal wen Ishboseth bin irrim Ebna tok lagijat, im nomo bin tok enijing, dumaji imbin brabli bradin langa Ebna.
11 E Isbosete não pôde dizer nada a Abner, porque tinha medo dele.
12 Afta na Ebna bin jandim wed langa King Deibid deya langa Hebran weya imbin jidan, en imbin dalim im, “Yu garra jidan bos blanga dijan kantri, indit? Wal if yu meigim pramis langa mi nomo blanga kilim mi, wal ai garra album yu, en ai garra meigim ola Isreil pipul wandim yu blanga jidan bos blanga olabat.”
12 Então Abner enviou mensageiros a Davi, dizendo: — De quem é a terra? Faça uma aliança comigo, e eu o ajudarei a fazer com que todo o Israel se junte a você.
13 Wal wen King Deibid bin irrim det wed, imbin jandimbek wed langa Ebna, “Gudwan tharran. En ai meigim det pramis langa yu. Bat wanbala ting deya yu garra dum. Wen yu kaman luk mi, yu garra bringimap Mikal det doda blanga Sol, dumaji ai wandim im.”
13 Davi respondeu: — Muito bem. Farei uma aliança com você, porém uma coisa exijo: quando vier falar comigo, você não verá a minha face, se primeiro não me trouxer Mical, filha de Saul.
14 Wal seimtaim King Deibid bin jandim wed langa Ishboseth, “Yu garra gibitbek langa mi main waif Mikal. Aibin gibit yu dedi det skinpat brom 100 dedwan Filastain solja blanga det gel. En ai wandim det gel na.”
14 Davi também enviou mensageiros a Isbosete, filho de Saul, dizendo: — Dê-me de volta a minha mulher Mical. Para poder casar com ela dei como pagamento cem prepúcios de filisteus.
15 Wal Ishboseth bin pulumat det gel brom im hasbin Paltiyel det san blanga Layish.
15 Então Isbosete mandou tirá-la do seu marido Paltiel, filho de Laís.
16 En Paltiyel bin brabli nogudbinji, en imbin bulurrum det gel raidap langa det taun gulum Bahurim, en imbin kraikrai olawei, en wen deibin kamat langa det taun, Ebna bin dalim im blanga gobek, en streidawei imbin tenaran, en imbin gobek.
16 Seu marido a acompanhou, caminhando e chorando atrás dela, até Baurim. Então Abner disse a ele: — Agora vá e volte para casa. E ele voltou.
17 Wal Ebna bin go langa ola lida blanga ola Isreil pipul, en imbin dalim olabat, “Brom longtaim yumob bin wandim Deibid blanga jidan king blanga yumob.
17 Abner falou com os anciãos de Israel, dizendo: — No passado, vocês queriam que Davi reinasse sobre vocês.
18 Wal yumob garra meigim im jidan king na, dumaji YAWEI bin tok Deibid im wekinmen blanga im, en im garra yusum King Deibid blanga seibum ola Isreil pipul brom detlot Filastain pipul en brom ola najalot enami blanga yumob.” Lagijat na Ebna bin tok langa detlot lidamob, en deibin ol agri langa im.
18 Façam isto agora, porque o Senhor falou a Davi, dizendo: “Por meio de Davi, meu servo, livrarei o meu povo das mãos dos filisteus e das mãos de todos os seus inimigos.”
19 Afta na Ebna bin go en tok langa ola pipul blanga det Benjamin klen, en afta imbin go langa Hebran garram 20 men blanga dalim King Deibid wanim ol detlot pipul bin tok.
19 Abner falou também com a tribo de Benjamim. E então ele foi dizer a Davi, em Hebrom, tudo o que agradava a Israel e a toda a casa de Benjamim.
20 Wal wen Ebna en detlot 20 men bin kamat langa King Deibid deya langa Hebran, King Deibid bin meigim bigbala padi blanga olabat,
20 Abner foi falar com Davi, em Hebrom, e vinte homens estavam com ele. Davi ofereceu um banquete a Abner e aos homens que tinham vindo com ele.
21 en wen det padi bin binij, Ebna bin dalim King Deibid, “Bos, yu na main king. Wal ai garra gowei na, en ai garra meigim ola Isreil pipul wandim yu blanga jidan king blanga olabat. Dei garra agri langa yu. En yu garra jidan bos blanga ola Isreil kantri jis laik weya yubin oldei wandim.”
21 Então Abner disse a Davi: — Eu me levantarei e irei para ajuntar todo o Israel ao rei, meu senhor, para fazerem aliança com o rei. E meu senhor reinará sobre tudo o que quiser. Então Davi deixou que Abner partisse, e ele se foi em paz.
22 Wal afta na wen King Deibid bin jandimwei Ebna, Jowab en ola najalot solja blanga King Deibid bin kambek langa Hebran brom det pleis weya deibin faitfait, en deibin bajimbek ola enijing brom detlot dedbala enami blanga olabat.
22 Eis que os servos de Davi e Joabe vieram de uma investida e traziam consigo grande despojo. Mas Abner já não estava com Davi, em Hebrom, porque este o havia deixado ir embora, e ele tinha ido em paz.
23 Wal wen Jowab bin kamat langa det taun, deibin dalim im Ebna bin deya blanga tok langa King Deibid, en deibin dalim im King Deibid bin jandimwei im gudbalawei.
23 Quando Joabe chegou com toda a tropa que estava com ele, disseram-lhe: — Abner, filho de Ner, veio falar com o rei, que deixou que ele fosse embora em paz.
24 Wal wen Jowab bin irrim det wed, imbin go langa King Deibid, en imbin dalim im, “Ebna bin kaman iya langa yu, en yubin larramgo im fri. Wal wotfo yubin lagijat?
24 Então Joabe foi falar com o rei e lhe disse: — O que foi que o senhor fez? Eis que Abner esteve aqui e o senhor o deixou ir embora. Agora ele se foi!
25 Imbin kaman iya blanga trikim yu, dumaji imbin kaman iya jis laiga spai blanga faindat wanim yu oldei dumbat en weya yu oldei wokabat. Yu sabi?” Lagijat na Jowab bin tok langa Deibid.
25 O senhor bem conhece Abner, filho de Ner. Veio para enganá-lo, para observar os seus movimentos e sondar todos os seus planos.
26 Afta na wen Jowab bin gowei brom King Deibid, Jowab bin jandim sambala men blanga dalim Ebna blanga kambek, en deibin gajimap im deya langa det wel gulum Sira nomo longwei brom Hebran. Bat King Deibid nomo bin sabi enijing.
26 Ao sair da presença de Davi, Joabe enviou mensageiros atrás de Abner, e eles o trouxeram de volta desde a cisterna de Sirá, sem que Davi o soubesse.
27 En wen Ebna bin gobek langa Hebran, Jowab bin midim im deya langa det geit blanga det taun, en imbin deigim im wansaid blanga tok langa im miselp. Bat wen dubala bin jandap deya miselp, Jowab bin gajim im bigwan naif, en imbin jalk langa im langa binji, en imbin kilim Ebna ded deya gin.
27 Quando Abner voltou a Hebrom, Joabe o levou para um lado, no interior do portão da cidade, para lhe falar em segredo, e ali o feriu na barriga. E assim Abner morreu, por ter derramado o sangue de Asael, irmão de Joabe.
28 — ausente —
28 Depois, quando Davi ficou sabendo, disse: — Eu e o meu reino somos inocentes diante do
29 — ausente —
29 Que este sangue caia sobre a cabeça de Joabe e sobre toda a casa de seu pai! Que nunca falte na casa de Joabe quem tenha corrimento, quem seja leproso, quem se apoie em muleta, quem caia à espada, quem necessite de pão.
30 — ausente —
30 Assim, Joabe e seu irmão Abisai mataram Abner, porque este tinha matado Asael, o irmão deles, na batalha de Gibeão.
31 Wal afta na King Deibid bin dalim Jowab en detlot solja blanga im blanga breigim olabat klos en blanga werrimon sekbeigwan klos blanga kraikrai blanga Ebna. En wen deibin abum det fyunral, Deibid bin bulurrumbat det boks biyain blanga shoum rispek langa Ebna.
31 Então Davi disse a Joabe e a todo o povo que estava com ele: — Rasguem as suas roupas, vistam-se de panos de saco e façam lamentação por Abner. E o próprio rei Davi ia seguindo o caixão.
32 Wal deibin berrim Ebna deya gin langa det taun gulum Hebran, en nomeda Deibid bin king, bat stil imbin kraikrai nomo lilbit blanga Ebna deya langa det greibyad, en ola najalot pipul bin kraikrai blanga im du,
32 Sepultaram Abner em Hebrom. O rei levantou a voz e chorou junto à sepultura de Abner. E todo o povo também chorou.
33 — ausente —
33 E o rei fez a seguinte lamentação por Abner: Por que Abner teve de morrer como se fosse um tolo?
34 — ausente —
34 As suas mãos não estavam atadas, nem estavam acorrentados os seus pés. Você caiu como quem cai diante dos filhos da maldade! E todo o povo chorou muito mais por ele.
35 Afta det fyunral, King Deibid bin gobek, en im nomo bin wandi dagat daga. Bat oldei detlot pipul bin kipgon kaman langa im blanga dalim im blanga dagat daga. Bat King Deibid bin meigim pramis langa God nomo blanga dagat daga oldei blanga shoum rispek langa Ebna, en imbin dalim detlot pipul hubin kaman langa im, “Trubala ai dalim yumob. If mi dagat daga bifo sangodan, wal God garra kilim mi ded.”
35 Então todo o povo veio fazer com que Davi comesse pão, sendo ainda dia. Mas Davi fez este juramento: — Que Deus me castigue severamente se eu provar pão ou qualquer outra coisa antes que o sol se ponha.
36 Wal wen detlot pipul bin irrim det wed, deibin brabli gudbinji, en ebrijing weya King Deibid bin dum bin meigim olabat gudbinji,
36 Todo o povo notou isso e aprovou essa atitude, assim como aprovava tudo o que o rei fazia.
37 en wen detlot Juda pipul en ol detlot Isreil pipul bin irrim hau King Deibid bin shoum rispek langa Ebna, deibin sabi trubala im nomo bin sabi enijing blanga det plen blanga Jowab weya imbin medrim Ebna.
37 Naquele dia, todo o povo e todo o Israel ficaram sabendo que o rei não tinha nada a ver com a morte de Abner, filho de Ner.
38 Afta na King Deibid bin dalim im wekinmen olabat, “Yumob jinggabat na. Ebna bin brabli haibala men blanga ola Isreil pipul, en imbin dai tudei.
38 Então o rei disse aos seus servos: — Saibam que hoje caiu em Israel um príncipe e um grande homem.
39 En nomeda God bin pikimat mi blanga jidan king, bat stil mi wikwan tudei, en Jowab en Abaishai det dubala san blanga Seruwaiya dubala strongbala. Wal mi askim YAWEI blanga panishim dubala blanga dis nogudbala ting weya dubala bin dum langa Ebna.” Lagijat na Deibid bin tok.
39 Hoje sou fraco, embora ungido rei. Esses homens, os filhos de Zeruia, são mais fortes do que eu. Que o Senhor retribua ao que fez esse mal como ele merece.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Samuel 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.