2 Samuel 12
Holi Baibul (ROP) vs BKJ
1 Afta na YAWEI det trubala God bin jandim det speshalwan mesinja blanga im neim Neithan langa King Deibid, en wen imbin kamat langa im, imbin dalim King Deibid, “Dubala men bin jidan langa wan taun. Det wanbala men bin ritjwan, en det najawan men bin powan.
1 E o SENHOR enviou Natã até Davi. E ele veio até Davi, e lhe disse: Havia dois homens em uma cidade; um rico, e o outro pobre.
2 Det ritjmen bin abum bigmob buligi en ship.
2 O homem rico tinha muitíssimas ovelhas e gado,
3 Bat det powan men bin abum oni wanbala lilwan ship weya imbin baiyim, en imbin oldei lukaftumbat det ship brabliwei, en imbin growimap det ship insaid langa im haus garram im biginini olabat, en imbin oldei fidim det ship garram im ronwan daga, en imbin oldei larram det ship dringgim brom im ronwan kap, en det ship bin oldei jidan langa im leig, dumaji det ship bin jis laiga doda blanga det powan men.
3 mas o homem pobre não tinha nada, salvo uma pequena cordeira, a qual ele havia comprado e criado; e ela cresceu junto a ele, e com os seus filhos; ela comia da sua própria carne e bebia da sua própria taça, e se deitava no seu peito, e era para ele como filha.
4 “Bambai na wan men brom longweiwan kantri bin kamat langa det ritjmen kemp, en det ritjmen bin lafta gibit im daga. Bat im nomo bin wandi kilim im ronwan buligi en ship blanga det sapa. Imbin go langa det powan men, en imbin pulumat im det lilwan ship, en imbin kilim det lilwan ship, en imbin gugum blanga det men hubin kaman langa im kemp.” Lagijat na Neithan bin tok.|src="CO01073B.TIF" size="col" ref="12:4"
4 E veio ali um viajante ao homem rico, e ele deixou de tomar do seu próprio aprisco e do seu próprio gado, para preparar para o viajante que havia vindo até ele; mas tomou a cordeira do homem pobre, e a preparou para o homem que havia vindo até ele.
5 — ausente —
5 E a ira de Davi se acendeu sobremaneira contra o homem; e ele disse a Natã: Como vive o SENHOR, o homem que fez esta coisa certamente deve morrer;
6 — ausente —
6 e ele deve restituir a cordeira ao quádruplo, porque ele fez esta coisa, e porque não teve piedade.
7 Wal Neithan bin dalim King Deibid, “Yu na det ritjmen! En YAWEI det trubala God blanga ola Isreil pipul bin dalim mi blanga gibit dis wed langa yu. God na bin meigim yu jidan king blanga ola Isreil pipul. Imbin seibum yu brom King Sol,
7 E Natã disse a Davi: Tu és o homem. Assim diz o SENHOR Deus de Israel: Eu te ungi rei sobre Israel, e eu te livrei da mão de Saul;
8 en imbin meigim yu deigim pleis blanga King Sol, en imbin gibit yu ola waif weya Sol bin abum. En imbin meigim yu jidan king blanga ola Isreil pipul en ola Juda pipul. En if yu nomo bin abum naf pipul, wal God bina gibit yu mowa pipul igin.
8 e te dei a casa do teu senhor, e as esposas do teu senhor no teu peito, e te dei a casa de Israel e de Judá; e se isto fora muito pouco, eu te teria dado ainda mais de tais e tais coisas.
9 “Wal God wandim yu garra dalim im wotfo yu nomo bin duwit langa im. Wotfo yubin dum det nogudbala ting? Yubin meigim Yuraiya dai. Yubin meigim detlot Emanait pipul kilim im ded langa det fait, en afta yubin deigim im waif.
9 Por que desprezaste o mandamento do SENHOR, para fazer o mal à sua vista? Tu mataste Urias, o heteu, com a espada, e tomaste a sua esposa para ser tua esposa, e o mataste com a espada dos filhos de Amom.
10 “Wal trubala ai dalim yu. Sambodi langa ebri jinareishan brom yu femili garra dai brabli nogudbalawei, dumaji yu nomo bin duwit langa God, en yubin pulumat det waif blanga Yuraiya.
10 Agora, portanto, a espada jamais se apartará da tua casa; porque tu me desprezaste, e tomaste a esposa de Urias, o heteu, para ser tua esposa.
11 En God garra meigim sambodi brom yu ron femili garra meigim trabul langa yu. Trubala dis ting garra hepin langa yu. En yu garra sabi im trubala det taim na wen yu luk God deigidawei yu waif olabat en gibit olabat langa najawan men, en det men garra silipsilip garram olabat, en ebribodi garra sabi im silipsilip garram olabat.
11 Assim diz o SENHOR: Eis que suscitarei o mal contra ti a partir da tua própria casa, e tomarei as tuas esposas diante dos teus olhos, e as darei ao teu vizinho, e ele deitará com as tuas esposas à vista deste sol.
12 Snikinwei yubin dum det nogudbala ting weya yubin silip garram det gel. Bat God garra meigim det men silipsilip garram yu waif olabat deitaim wulijim ola Isreil pipul garra sabi.” Lagijat na Neithan bin tok.
12 Porque fizeste isto secretamente; mas eu farei esta coisa diante de todo o Israel, e diante do sol.
13 Wal King Deibid bin tok, “Aibin dum brabli nogudbala ting langa YAWEI.”
13 E Davi disse a Natã: Pequei contra o SENHOR. E Natã disse a Davi: o SENHOR também pôs de lado o teu pecado; tu não morrerás.
14 Bat im garra meigim det beibi blanga yu dai, dumaji yu nomo bin rispek langa YAWEI, en yubin meigim fan langa im.” Lagijat na Neithan bin tok, en afta imbin gobek langa im ron kemp.
14 Todavia, por este feito, deste uma grande ocasião para os inimigos do SENHOR blasfemarem, também a criança que te nasceu certamente morrerá.
15 Afta na det beibi weya Yuraiya waif bin abum blanga King Deibid bin sikwan dumaji YAWEI bin meigim im sik,
15 E Natã partiu para a sua casa. E o SENHOR feriu a criança que a esposa de Urias deu a Davi, e ela ficou muito enferma.
16 en King Deibid bin prei langa God blanga meigim det beibi gudbala, en imbin sori miselp blanga det beibi, en im nomo bin dagadagat daga, en ebrinait imbin oldei gowin langa im ronwan rum en silip langa flo.
16 Davi, então, buscou a Deus pela criança; e Davi jejuou, e entrou e ficou prostrado a noite toda sobre a terra.
17 Wal ola boswan wekinmen blanga King Deibid bin oldei gowin langa im rum, en deibin oldei trai en meigim im gidap en dagat daga. Bat im nomo bin oldei duwit langa olabat, en im nomo bin oldei dagat det daga.
17 E os anciãos da sua casa se levantaram e foram ter com ele, para levantá-lo da terra: mas ele não quis, nem ele comeu pão com eles.
18 Bambai na wanwiktaim det beibi bin dai, en ola boswan wekinmen blanga King Deibid bin bradin blanga dalim im det bednyus, en deibin tok gija, “Bifo det beibi bin dai, King Deibid nomo bin oldei lisin langa wi wen wibin oldei wandi tok langa im. Wal hau wi garra dalim im det beibi blanga im bin dai, dumaji im mait kilim miselp brabli wen im irrim det bednyus.”
18 E sucedeu, no sétimo dia, que a criança morreu. E os servos de Davi temiam contá-lo que a criança estava morta; porque diziam: Eis que, enquanto a criança estava viva, nós falávamos com ele, mas ele não atentava à nossa voz; como então se afligirá a si mesmo, se o contarmos que a criança está morta?
19 Wal wen King Deibid bin luk detlot wekinmen blanga im toktok gija, streidawei imbin sabi det beibi bin dai, en imbin askim olabat, “Det beibi bin dai, indit?”
19 Mas quando Davi viu que os seus servos cochichavam, Davi percebeu que a criança estava morta; pelo que disse Davi aos seus servos: A criança está morta? E eles o disseram: Ela está morta.
20 Wal streidawei King Deibid bin gidap brom det flo weya imbin oldei silip, en imbin go en bogi, en imbin komum im heya, en imbin werrimon klinwan klos, en afta imbin go langa det seikridwan haus blanga YAWEI, en deya na imbin weship langa God.
20 Então Davi se levantou da terra, banhou-se e se ungiu, e trocou de indumentária, e entrou na casa do SENHOR, e adorou; então ele veio à sua própria casa; e quando ele solicitava, eles punham pão diante dele, e ele comia.
21 Wal wen detlot boswan wekinmen blanga King Deibid bin luk im dagadagat daga lagijat, deibin dalim im, “Wotfo yu lagijat? Yu nomo bin oldei dum lagijat bifo wen det beibi bin laibala. Yubin oldei kraikrai en nomo dagat eni daga. Bat wen det beibi bin dai, streidawei yubin gidap en dagadagat daga na.”
21 Então, disseram a ele os seus servos: Que coisa é esta que fizeste? Jejuaste e pranteaste pela criança, enquanto ela estava viva; mas quando a criança morreu, tu te levantaste e comeste pão.
22 Wal King Deibid bin tok, “Yuwai. Trubala tharran. Aibin oldei kraikrai en nomo dagat eni daga wen det beibi bin jidan laibala, dumaji aibin reken YAWEI garra sori langa mi en nomo larram det beibi dai.
22 E ele disse: Enquanto a criança ainda estava viva, eu jejuei e pranteei; porquanto eu dizia: Quem poderá dizer se Deus será gracioso para comigo, de modo que a criança possa viver?
23 Bat det beibi bin dai na. Wal wotfo ai garra kipgon kraikrai en nomo dagat eni daga? Ai kaan meigim det beibi gidap laibala weya mi kipgon dumbat lagijat. Ai sabi bambai ai garra go langa det pleis weya det beibi jidan. Bat det beibi kaan kambek iya langa dis pleis weya wi jidan.” Lagijat na King Deibid bin tok.
23 Mas agora que ela está morta, por que eu deveria jejuar? Posso trazê-la de volta? Eu irei até ela, mas ela não retornará a mim.
24 Afta na King Deibid bin go langa im waif Bethsheba, en imbin meigim im waif gudbinji, en dubala bin silip gija igin.
24 E Davi consolou Bate-Seba, sua esposa, e entrou a ela, e se deitou com ela; e ela deu à luz um filho, e ele chamou o seu nome de Salomão; e o SENHOR o amou.
25 en imbin dalim Neithan det speshalwan wekinmen blanga im blanga gibit det lilboi neim Jedadaiya, dumaji YAWEI bin laigim im brabliwei.
25 E ele enviou pela mão de Natã, o profeta; e ele chamou o seu nome Jedidias, por causa do SENHOR.
26 Wal Jowab en detlot solja blanga King Deibid bin kipgon faitfait langa detlot Emanait pipul deya langa det taun blanga olabat gulum Reiba, en wen imbin sabi im garra bidim olabat, imbin jandim wed langa King Deibid,
26 E Joabe lutou contra Rabá, dos filhos de Amom, e tomou a cidade real.
27 “Aibin kipgon fait langa detlot Emanait pipul deya langa det taun, en aibin teikoba det wodahol blanga olabat.
27 E Joabe enviou mensageiros a Davi, e disse: Eu lutei contra Rabá, e tomei a cidade das águas.
28 Wal yu garra majurrumap ola najalot solja blanga yu, en yu garra kaman en fait langa detlot Emanait pipul, en yu garra teikoba det taun miselp, dumaji ai nomo wandim ola pipul garra tok aibin bidim detlot pipul en teikoba det taun blanga olabat.” Lagijat na Jowab bin tok.
28 Agora, portanto, reúne o restante do povo, e acampa contra a cidade, e toma-a; para que eu não tome a cidade, e ela seja chamada segundo o meu nome.
29 Wal King Deibid bin majurrumap ola najalot solja blanga im, en deibin go langa det taun Reiba, en deibin fait langa detlot Emanait pipul deya, en deibin bidim olabat, en deibin teikoba det taun blanga olabat,
29 E Davi reuniu todo o povo, e foi até Rabá, e lutou contra ela, e a tomou.
30 en wen King Deibid bin gowin langa det taun, imbin go langa det serramoni pleis blanga olabat, en imbin pulumat det speshalwan golwan het brom det drimin blanga olabat neim Molek. Det weit blanga det het bin gulijap 35 kilogrem, en det het bin abum brabli purdiwan ston rait langa midul, en wen King Deibid bin gajim det het, imbin werrimon miselp, en imbin gajim ola gudwan enijing brom det taun du,
30 E ele tirou da cabeça do rei deles a sua coroa, cujo peso era um talento de ouro com as pedras preciosas; e ela foi posta na cabeça de Davi. E ele trouxe o despojo da cidade em grande abundância.
31 en imbin meigim detlot pipul brom det taun jidan wekinmen blanga im, en imbin meigim olabat wek garram ola sau en eks en medak, en imbin meigim olabat meigimbat ola brik du. En imbin meigim ola Emanait pipul brom ola najalot taun langa det kantri jidan wekinmen blanga im du. En afta imbin gobek langa Jerusalem garram ola solja blanga im.
31 E ele retirou o povo que lá estava, e os pôs sob serras, e sob rastelos de ferro, e sob machados de ferro, e os fez passar por fornos de tijolos; e assim fez ele a todas as cidades dos filhos de Amom. Então Davi e todo o povo retornaram a Jerusalém.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Samuel 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.