1 Samuel 2
Holi Baibul (ROP) vs NTLH
1 Afta na Hena bin preisim God, en imbin tok, |src="Praise.tif" size="col" ref="2:1" “YAWEI det trubala God bin meigim mi brabli gudbinji na. Aibin jidan wikwan basdam. Bat imbin meigim mi strongbala, en mi laflaf na langa ola pipul hubin oldei meigimbat mi nogudbinji bifo. Mi gudbinji na, dumaji God bin album mi.
1 Então Ana orou assim: O por causa do que ele fez, eu ando de cabeça erguida. Estou rindo dos meus inimigos e me sinto feliz, pois Deus me ajudou.
2 “Wal nomo enibodi holiwan. Oni YAWEI im holiwan. En nomo enibodi haibala seimwei laik im, en nobodi kaan lukaftumbat wi seimwei laik im du.
2 Ninguém é santo como o Senhor ; não existe outro deus além dele, e não há nenhum protetor como o nosso Deus.
3 “Wal nobodi kaan toktok en laigimbat miselp, en nobodi kaan larram detkain wed kamat brom im mawus, dumaji YAWEI im sabi ebrijing, en im na garra jadjim ebribodi blanga wanim olabat dumbat.
3 Não fiquem contando vantagens e não digam mais palavras orgulhosas. Pois o e julga tudo o que as pessoas fazem.
4 “Im na meigim strongbala pipul jidan wikwan, en im meigim wikwan pipul jidan strongbala.
4 Os arcos dos soldados fortes estão quebrados, mas os soldados fracos se tornam fortes.
5 Detlot pipul hubin abum bigismob daga basdam, im garra meigim olabat jidan hanggribala, en dei garra wek adbala blanga gajimbat daga. En detlot pipul hubin jidan hanggribala basdam, im garra meigim olabat jidan bulap binji. Im na garra gibit bigmob biginini langa det gel hu nomo abum eni beibi, en im deigidawei ola biginini brom det gel hubin abum loda biginini.
5 Os que antes estavam fartos agora se empregam para ganhar comida, mas os que tinham fome agora estão satisfeitos. A mulher que não podia ter filhos deu à luz sete filhos, mas a que possuía muitos filhos ficou sem nenhum.
6 “YAWEI im na gin deigidawei laif brom wi, en im gin meigim wi gidap laibala du, dumaji im na gin meigim pipul dai en gowin langa greibyad, en im gin meigim pipul gidap laibala brom greibyad du.
6 O Senhor Deus é quem tira a vida e quem a dá. É ele quem manda a pessoa para o e a faz voltar de lá.
7 “Im meigim sambala pipul jidan ritjwan, en im meigim sambala pipul jidan powan. Im meigim sambala pipul lobala, en im meigim sambala pipul haibala.
7 Ele faz com que alguns fiquem pobres e outros, ricos; rebaixa uns e eleva outros.
8 Im lidimap po pipul brom det rabishwan laif, en im deigidawei ola trabul brom olabat, en im meigim olabat jidan haibala garram ola haibala bos.
8 Deus levanta os pobres do pó e tira da miséria os necessitados. Ele faz com que os pobres sejam companheiros dos príncipes e os põe em lugares de honra. Os alicerces da terra são de Deus, o ele construiu o mundo sobre eles.
9 en im oldei lukaftumbat detlot pipul hu bilib langa im brabliwei, en im garra binijimap ola nogudbala pipul en meigim olabat jidan langa dakbala pleis olagija. Nobodi kaan meigim miselp strongbala blanga go thru langa dis laif garram im ronwan pawa, dumaji ola enami blanga YAWEI garra binij.
9 Ele protege a vida dos que são fiéis a ele, mas deixa que os maus desapareçam na escuridão, pois ninguém vence pela sua própria força.
10 Im garra gibit olabat woning brom hebin, en im garra jadjim ebribodi langa ola kantri weya dei jidan.
10 Os inimigos de Deus, o Senhor , serão destruídos; ele trovejará do céu contra eles. O ele dará poder ao seu rei e dará a vitória a esse rei que ele escolheu.
11 Afta na Elkana en im femili bin gobek langa olabat ron kemp deya langa det taun gulum Rema. Bat det lilboi Semyul bin stap deya gin langa det taun gulum Shailo, en deya na imbin oldei wek blanga YAWEI, en det serramonimen neim Ilai bin oldei jidan bos blanga im.
11 Então Elcana voltou para a sua casa, em Ramá. Mas o menino Samuel ficou em Siló, no serviço de Deus, o Senhor , como ajudante do sacerdote Eli.
12 Wal det dubala san blanga det serramonimen neim Ilai bin brabli nogudbala. Nomeda dubala bin serramonimen, bat stil dubala nomo bin jinggabat YAWEI,
12 Os filhos do sacerdote Eli não prestavam e não se importavam com Deus, o Senhor .
13 en dubala nomo bin bulurrum det serramoni lowa brabliwei. Wen enibodi bin bringimap ofring blanga det sekrifais serramoni, det dubala serramonimen bin oldei jandim det wekinmen blanga dubala blanga gajim longwan fok garram thribala shapwan waiya, en det wekinmen bin oldei go deya weya deibin gugumbat det bif brom det ofring langa bigwan pot,
13 Eles não obedeciam aos regulamentos a respeito daquilo que os sacerdotes tinham o direito de exigir do povo. Quando um homem estava oferecendo o seu sacrifício , o ajudante do sacerdote vinha com um garfo de três dentes. E, enquanto a carne estava cozinhando,
14 en wen imbin oldei pudum det fok langa det bigwan pot, enijing weya imbin gajim imbin oldei gibit langa det dubala serramonimen. Lagijat na det wekinmen blanga det dubala serramonimen bin oldei dumbat langa ola Isreil pipul wen deibin oldei bringimap olabat sekrifais ofring langa det Seikridwan Tent deya langa det taun gulum Shailo.
14 ele enfiava o garfo dentro da panela, e tudo o que o garfo tirava ficava sendo do sacerdote. Era costume fazer isso todas as vezes que um israelita ia a Siló para oferecer sacrifícios.
15 En wen enibodi bin oldei bringimap enimul blanga abum det sekrifais serramoni, deibin oldei kadimof det fet brom det bifpat, en deibin oldei barnim det fet, en afta deibin oldei boilim det bifpat. Bat det wekinmen blanga det dubala serramonimen bin oldei askim det men hubin oldei gibit det ofring blanga bif. Imbin oldei tok, “Yu gibit mi det bif blanga det dubala serramonimen. Dubala nomo laigim boilwan bif. Dubala wandim rauwan bif brom yu, dumaji dubala wandi rostim det bif.”
15 Mas, antes mesmo de a gordura ser tirada da carne e queimada, os filhos de Eli mandavam que o ajudante do sacerdote fosse e dissesse a quem estava oferecendo o sacrifício: “Me entregue um pedaço de carne para o sacerdote assar. Ele não vai aceitar de você carne cozida, mas só carne crua.”
16 If det men tok, “Nomo. Yu weit blanga det fet basdam, dumaji wi garra dum raitwei, en afta yu gin deigim wanim yu wandim.” Wal det wekinmen bin oldei tok, “Nomo. Yu gibit langa mi det rauwan bif streidawei. If yu kaan gibit langa mi, wal ai garra deigim eniwei.”
16 E, se o homem respondia: “Deixe que a gordura queime primeiro, depois você pode tirar o que quiser”, o ajudante do sacerdote dizia: “Não. Entregue logo essa carne. Se não, eu a tomarei à força.”
17 Lagijat na det dubala san blanga Ilai bin oldei dumbat, en YAWEI bin oldei lukinat langa dubala, en det ting weya dubala bin oldei dumbat bin brabli nogudwan langa imwei, dumaji dubala nomo bin tridim detlot ofring blanga God gudwei.
17 Assim os filhos de Eli tratavam com muito desprezo as ofertas trazidas a Deus, o Senhor . E para o Senhor o pecado desses moços era muito grave.
18 Wal det lilboi Semyul bin kipgon wek blanga YAWEI, en imbin oldei werrimon speshalwan klos gulum ifad.
18 Samuel continuava no serviço de Deus, o Senhor . Embora ainda fosse menino, vestia um manto sacerdotal de linho.
19 Wal ebriyiya det lilboi mami bin oldei meigim lilwan kout blanga im, en wen imbin oldei go garram im hasbin blanga abum det sekrifais serramoni, imbin oldei deigim det kout langa det lilboi.
19 Ana, a sua mãe, todos os anos fazia uma túnica para ele e a levava quando ia com o seu marido oferecer o sacrifício anual.
20 En afta det serramonimen neim Ilai bin oldei tok gudbalawei langa det gel en im hasbin, en det serramonimen bin oldei dalim det hasbin blanga det gel, “YAWEI garra gibit yu en yu waif mowa biginini blanga deigim pleis blanga dijan lilboi weya yunbala bin gibit langa God.” Lagijat na det serramonimen bin oldei tok, en afta dubala bin oldei gobek langa dubala kemp. Lagijat na dubala bin oldei dumbat.
20 Então Eli abençoava Elcana e a sua mulher e dizia: — Que o Depois eles voltavam para casa.
21 Wal YAWEI bin gud langa det gel, en det gel bin abum fobala san en dubala doda, en det lilboi Semyul bin growap deya langa det Serramoni Pleis weya imbin oldei wek blanga YAWEI.
21 E o Senhor abençoou Ana, e ela teve mais três filhos e duas filhas. E o menino Samuel crescia no serviço de Deus, o Senhor .
22 Wal Ilai bin brabli olmen na, en imbin oldei irrimbat stori blanga ola nogudbala ting weya im san dubala bin oldei dumbat langa ola Isreil pipul, en imbin irrim stori weya dubala bin silipsilip garram ola gel hubin oldei wek atsaid langa det dowa blanga det Seikridwan Tent blanga YAWEI.
22 Eli já estava muito velho. Ele ouvia falar de tudo o que os seus filhos faziam aos israelitas e também que eles estavam tendo relações com as mulheres que trabalhavam na entrada da Tenda Sagrada .
23 Wal Ilai bin dalim im san dubala, “Mi oldei irrimbat stori brom ola pipul blanga ola nogudbala ting weya yunbala oldei dumbat. Wal wotfo yunbala dumbat ol detlot nogudbala ting?
23 Então Eli disse: — Por que é que vocês estão fazendo essas coisas? Todos me falam do mal que vocês estão praticando.
24 Yunbala kaan dum lagijat, dumaji im brabli nogudwan stori tharran weya im spredat ebriweya langa ola pipul hu bulurrum YAWEI.
24 Parem com isso, meus filhos! Eu estou ouvindo o povo do Senhor Deus dizer coisas terríveis a respeito de vocês!
25 If sambodi dum nogudbala ting langa najawan men, wal God gin hendulum det trabul en meigim ebrijing rait blanga dubala. Bat if sambodi dum nogudbala ting langa God, wal nobodi kaan sodimat det trabul en meigim God gudbinji langa im.” Lagijat na det olmen bin gibit woning langa im san dubala.
25 Se uma pessoa peca contra outra, o Senhor pode defendê-la. Mas quem pode defender aquele que peca contra Deus? Mas eles não ouviram o pai, pois o
26 Bat det lilboi Semyul bin growap gudbalawei, en YAWEI bin brabli gudbinji blanga im, en ola pipul bin laigim im du.
26 E o menino Samuel continuava a crescer, e tanto o Senhor como as pessoas gostavam cada vez mais dele.
27 Bambai na wan speshalwan mesinja blanga God bin go langa Ilai, en imbin dalim im, “YAWEI bin jandim wed langa yu. Imbin tok, ‘Longtaim wen yu grengrenfatha olabat bin jidan wekinmen blanga det king blanga Ijip, deya na aibin shoum miselp langa det grengrenfatha blanga yu neim Eran,
27 Então um profeta procurou Eli e lhe deu esta mensagem de Deus, o Senhor : — Eu me revelei ao seu antepassado Arão quando ele e a sua família eram escravos no Egito.
28 en brom ola Isreil klen aibin pikimat im en im femili olabat blanga jidan serramonimen blanga mi. Aibin pikimat olabat na blanga wek deya langa det teibul blanga ofring blanga mi, en blanga barnimbat ola gudsmelwan medisin, en blanga werrimon det speshalwan shet gulum ifad wen dei wandi tok langa mi. En aibin gibit olabat det rait blanga dagat haf detlot sekrifais ofring weya ola pipul bin oldei gibit langa mi.
28 Você sabe que eu os escolhi, entre todas as tribos de Israel, para serem meus sacerdotes, servirem no altar, queimarem incenso e usarem o manto sacerdotal na minha presença. E dei a eles o direito de ficarem com uma parte dos sacrifícios queimados no altar.
29 “‘Wal yu dalim mi na. Wotfo yumob oldei jidan gridibala? Wotfo yumob wandim ola sekrifais ofring en ola najalot ofring weya aibin dalim ola pipul blanga gibit langa mi? En wotfo yu oldei jinggabat yu san dubala en nomo rispek langa mi? Yu oldei larram dubala meigim miselp bulap garram ola gudwan bif brom det ofring. Wal wotfo yu oldei larrambat dubala dum lagijat?’” Lagijat na God bin tok langa Ilai thru langa det speshalwan mesinja.
29 Por que é que vocês olham com tanta ganância para os sacrifícios e ofertas que eu ordenei que me fossem feitos? Eli, por que você honra os seus filhos mais do que a mim, deixando que eles engordem, comendo a melhor parte de todos os sacrifícios que o meu povo me oferece?
30 Wal God bin kipgon tok langa Ilai, “Mi na YAWEI blanga ola Isreil pipul, en aibin meigim pramis langa yu grengrenfathamob. Aibin dalim olabat ola femili blanga olabat en det femili blanga yu garra jidan serramonimen blanga mi olawei. Bat najing na. Ai dalim yu. Ai garra gudbinji langa detlot pipul hu oldei shoum rispek langa mi. Bat ai garra panishim detlot pipul hu nomo shoum rispek langa mi.
30 Eu, o Senhor , o Deus de Israel, prometi no passado que a sua família e os seus descendentes me serviriam para sempre como sacerdotes. Mas agora eu digo que isso não vai continuar. Pois respeitarei os que me respeitam, mas desprezarei os que me desprezam.
31 “Wal yu irrim mi na. Nomo longtaim na ai garra kilim ded ola men brom yu femili olabat, en nomo eni men brom yu femili garra jidan olmen.
31 Olhe! Está chegando o tempo em que eu matarei todos os moços da sua família e da família do seu pai para que nenhum homem da sua família chegue a ficar velho.
32 Yu garra jidan brabli nogudbinji, en yu garra jelas langa ola najalot Isreil pipul, dumaji ai garra dum loda gudbala ting blanga olabat. Bat detlot men langa yu ronwan femili garra ol dai yangwan gin.
32 Você passará dificuldades e terá inveja de todas as coisas boas que vou dar ao povo de Israel, mas ninguém da sua família chegará a ficar velho.
33 Oni wanbala ai garra pikimat blanga kipgon jidanbat laibala, en nomeda im garra kipgon jidanbat serramonimen blanga mi, bat stil im garra go blainwan en jidan brabli nogudbinji, en sambodi garra kilim ded ola najalot femili blanga yu nogudbalawei.
33 Deixarei vivo apenas um dos seus descendentes, que será meu sacerdote. Mas ele ficará cego e perderá toda a esperança. E todos os seus outros descendentes morrerão de morte violenta.
34 Det dubala san blanga yu neim Hofni en Finiyas garra dai basdam. Dubala garra dai seimdei, en wen dubala dai, yu garra sabi ebrijing weya aibin dalim yu garra hepin trubala.
34 Hofni e Fineias, os seus dois filhos, morrerão no mesmo dia, e isso será uma prova para você de que o que eu disse é verdade.
35 “Wal ai garra pikimat wanbala serramonimen brom najawan femili hu garra jidan trubalawei langa mi. Im garra dum ebrijing wanim mi wandim im blanga dum, en ai garra gibit im bigmob femili, en dei garra oldei wek blanga mi garram det king weya ai garra pikimat bambai.
35 Escolherei para mim um sacerdote fiel, e ele fará tudo o que eu quero. Darei a ele descendentes que sempre estarão a serviço do rei que eu escolher.
36 Enibodi brom yu femili hu stil jidan laibala garra go langa det serramonimen en askim im blanga daga en mani. Im garra sori miselp brabliwei langa det serramonimen, en im garra askimbat det serramonimen blanga larram im wek deya blanga gedimbat daga blanga dagat.” Lagijat na God bin tok langa Ilai thru langa det speshalwan mesinja.
36 E todos os outros descendentes de você que, por acaso, ficarem com vida terão de se curvar diante do rei para pedir dinheiro e comida e implorarão para ajudar os sacerdotes, a fim de terem alguma coisa para comer.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Samuel 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.