1 Reis 22
Holi Baibul (ROP) vs VC
1 Wal Isreil en Siriya bin jidan gudwei gija blanga dubala yiya,
1 Três anos se passaram sem lutas entre a Síria e Israel.
2 bat langa det namba 3 yiya King Jehosafet brom Juda bin go langa King Eiheb brom Isreil.
2 No terceiro ano, Josafá, rei de Judá, veio ter com o rei de Israel.
3 Langa det seim taim King Eiheb bin askim ola haibala wekinmen blanga im, “Yumob sabi det king brom Siriya bin teikoba det taun gulum Remoth deya langa det kantri gulum Giliyad brom wi? Wal wotfo wi nomo bin dum enijing blanga gajimbek det taun blanga wi?”
3 Este tinha dito aos seus servos: Sabeis porventura que Ramot de Galaad é nossa, e que nós temos descuidado de retomá-la do rei da Síria?
4 Wal King Eiheb bin askim King Jehosafet, “Yu garra kaman en album mi fait blanga gajimbek det taun Remoth?”
4 E disse a Josafá; Queres vir comigo à guerra contra Ramot de Galaad? Josafá respondeu: Farei o que fizeres: meu povo fará o que fizer o teu, e minha cavalaria fará o que fizer a tua.
5 Bat wi garra askim YAWEI det trubala God basdam bifo wi dum enijing.”
5 E continuando a falar ao rei de Israel, Josafá ajuntou: Consulta antes de tudo, eu te peço, o oráculo do Senhor.
6 Brom deya King Eiheb bin majurrumap ola speshalwan mesinja. Deibin jidan 400 mesinja, en imbin askim olabat, “Im rait if melabat go en fait langa detlot pipul langa det taun gulum Remoth o najing?”
6 O rei de Israel, tendo reunido os profetas, que eram em número de quatrocentos, perguntou-lhes: Devo eu ir atacar Ramot de Galaad, eu devo-me abster? Eles responderam: Vai; o Senhor a entregará nas mãos do rei.
7 Bat King Jehosafet bin askim olabat, “Enimo speshalwan mesinja blanga YAWEI jidan iya blanga askim im wanim wi garra dum?”
7 Mas Josafá replicou: Haverá porventura algum outro profeta do Senhor por aqui, a quem possamos consultar?
8 King Eiheb bin tok, “Yuwai. Wanbala mowa speshalwan mesinja im jidan iya. Im Maikaiya, det san blanga Imla. Bat ai nomo laigim im, dumaji im nomo tok gudbala ting blanga mi. Im oldei tok nogud ting blanga mi.”
8 Sim, respondeu o rei de Israel, há ainda outro por quem poderíamos consultar o Senhor; mas eu o detesto, porque ele não profetiza jamais o bem, e sim sempre o mal: é Miquéias, filho de Jemla. Josafá disse: Não fale o rei assim.
9 Brom deya King Eiheb bin dalim wan haibala wekinmen blanga bringimap Maikaiya langa im streidawei.
9 Chamou então o rei de Israel um eunuco e deu-lhe esta ordem: Traze-me aqui depressa Miquéias, filho de Jemla.
10 King Eiheb brom Isreil en King Jehosafet brom Juda bin werrimon detlot speshalwan klos blanga ola king. Dubala bin jidanbat deya atsaid langa det geit blanga Sameriya gulijap langa det pleis weya deibin oldei deigimatbat ola rabish brom detlot sid daga. Ola speshalwan mesinja bin jandapbat deya lida langa dubala en toktok detlot wed.
10 O rei de Israel e Josafá, rei de Judá, sentaram cada um no seu trono, revestidos de suas insígnias reais, na praça que está à entrada da porta de Samaria, e todos os profetas profetizavam diante deles.
11 En wanbala speshalwan mesinja bin deya neim Sedakaiya det san blanga Kenana. Imbin meigim dubala brabli strongwan hon laiga buligi hon. En imbin tok langa King Eiheb, “Dijan na wanim YAWEI tok, ‘Yu garra fait langa ol detlot Siriya mob, jis laiga buligi garram brabli strongbala hon, en yu garra binijimap olabat.’”
11 Sedecias, filho de Canaana, fez para si uns chifres de ferro, e disse: Eis o que diz o Senhor: com estes chifres ferirás os sírios até que sejam exterminados.
12 En ola najalot speshalwan mesinja bin tok det seimwan wed, “Yumob garra fait langa detlot pipul langa Remoth deya langa Giliyad en yumob garra bidim olabat. YAWEI garra meigim yumob bidim detlot Siriya solja.”
12 E todos os profetas profetizavam da mesma maneira, dizendo: Sobe a Ramot de Galaad: serás vencedor, porque o Senhor entregará a cidade nas mãos do rei.
13 Det haibala wekinmen hubin go blanga gedim Maikaiya bin faindim im. Imbin tok langa Maikaiya, “Ola najalot speshalwan mesinja bin tok det king garra binijimap ola Siriya solja, en yu garra lafta tok seimwei laik olabat du.”
13 Entretanto, o mensageiro que fora buscar Miquéias dizia-lhe: Os profetas são unânimes em predizer a vitória do rei. Que o teu oráculo seja conforme o deles. Predize bom êxito.
14 Bat Maikaiya bin tok, “Trubala ai dalim yu. Ai garra oni dalim yumob wanim YAWEI dalim mi.”
14 Miquéias, porém, respondeu: Por Deus que eu só direi o que o Senhor me disser.
15 Afta na wen Maikaiya bin kaman deya langa King Eiheb, det king bin askim im, “Wanim yu reken? Mi en King Jehosafet garra go en fait langa detlot pipul langa Remoth o najing?”
15 Quando ele se apresentou ao rei, este disse-lhe: Miquéias, devemos nós ir atacar Ramot de Galaad, ou não? Vai, respondeu Miquéias, serás vencedor; o Senhor a entregará nas mãos do rei.
16 Bat King Eiheb bin tok, “Wen yu tok langa mi, yu garra tok trubalawei garram det neim blanga YAWEI. Haumeni taim ai garra dalim yu dijan?”
16 O rei disse-lhe: Quantas vezes será preciso conjurar-te a que só digas a verdade em nome do Senhor?
17 Maikaiya bin tok, “YAWEI bin shoum mi detlot solja blanga Isreil jidan ebriweya deya langa det hil kantri, jis laik ola ship weya nomo garram eni stakmen. En imbin tok, ‘Dislot men nomo garram bos. Larram olabat gobek langa olabat kemp gudbalawei.’”
17 Ao que Miquéias respondeu: Vejo todo o Israel espalhado pelas montanhas como um rebanho sem pastor. O Senhor disse: Essa gente não tem um guia; volte cada um em paz para a sua casa!
18 King Eiheb bin tok langa King Jehosafet, “Aibin dalim yu im nomo tok eni gudbala ting blanga mi. Im oldei tok nogudbala ting!”
18 O rei de Israel disse a Josafá: Não te disse eu que ele nunca profetiza o bem, mas sempre o mal?
19 Maikaiya bin kipgon tok blanga im drim, “Lisin langa wanim YAWEI tok na! Aibin luk YAWEI jidan deya ontop langa skai langa im speshalwan tjeya garram ola einjul blanga im jandapbat wansaid langa im.
19 Miquéias replicou: Ouve o oráculo do Senhor: Eu, vi o Senhor sentado no seu trono e todo o exército dos céus ao redor dele, à direita e à esquerda.
20 YAWEI bin askim, ‘Hu garra trikim King Eiheb wulijim im garra go en gitkil deya langa Remoth?’ Sambala einjul bin tok wanbala ting, en najalot bin tok naja ting.
20 O Senhor disse: Quem seduzirá Acab, para que ele suba e pereça em Ramot de Galaad? Um disse uma coisa e outro, outra.
21 Afta na wanbala spirit bin kaman en jandap lida langa YAWEI en imbin tok, ‘Ai garra trikim im.’
21 Então um espírito adiantou-se e apresentou-se diante do Senhor, dizendo: Eu irei seduzi-lo. O Senhor perguntou: De que modo?
22 YAWEI bin askim im, ‘Hau yu garra trikim King Eiheb?’ Det spirit bin tok, ‘Ai garra go en meigim ola speshalwan mesinja blanga im dalimbat laiya.’ En YAWEI bin tok, ‘Yuwai. Yu go trikim King Eiheb, dumaji detlot speshalwan mesinja garra teiknodis blanga yu.’
22 Ele respondeu: Irei e serei um espírito de mentira na boca de seus profetas. - É isto, replicou o Senhor. Conseguirás seduzi-lo. Vai e faze como disseste.
23 “Wal King Eiheb, lagijat na dis ting bin hepin dumaji YAWEI bin larram ol dislot speshalwan mesinja dalim yu laiya. Bat YAWEI imselp tok langa yu, ‘Brabli bigwan trabul garra kaman langa yu.’” Lagijat na Maikaiya bin tok.
23 O Senhor pôs um espírito de mentira na boca de todos os profetas aqui presentes, mas é a tua perda que o Senhor decretou.
24 Afta na Sedakaiya det san blanga Kenana bin go langa Maikaiya en imbin hitim im langa im feis en Sedakaiya bin tok, “Wal brom wotaim det spirit blanga YAWEI bin libum mi en tok langa yu?”
24 Nesse momento, Sedecias, filho de Canaana, aproximou-se de Miquéias e deu-lhe uma bofetada, dizendo: Por onde saiu de mim o espírito do Senhor para falar a ti?
25 Maikaiya bin tok, “Yu garra faindat wen yu garra go en blandim miselp rait insaid langa wanbala rum blanga wan haus.”
25 Tu o verás, respondeu Miquéias, no dia em que fores de quarto em quarto para te esconder.
26 King Eiheb bin dalim wanbala boswan wekinmen blanga im, “Go grebum Maikaiya en deigim im deya langa Eman, det gabman bos blanga det meinwan taun gulum Sameriya, en langa det hedbos gulum Jowesh.
26 Então o rei de Israel ordenou: Prende Miquéias; leva-o à casa de Amon, governador da cidade, e de Joás, filho do rei.
27 Dalim dubala blanga tjakam im insaid langa det jeil en deya na dei garra gibit im damba en woda raidap ai kambek.”
27 Dize-lhes: Esta é a ordem do rei: Metei este homem na prisão e alimentai-o com um pão de miséria, até que eu volte são e salvo.
28 Maikaiya bin tok, “King Eiheb, if yu kambek gudbalawei, wal yu garra sabi YAWEI nomo bin tok thru langa mi!” En imbin kipgon tok langa olabat, “Ebribodi. Yumob lisin na! Yumob irrim wanim aibin tok!”
28 Ao que respondeu Miquéias: Se voltares são e salvo, será um sinal de que o Senhor não falou por mim. E ajuntou: Ouvi, povo, tudo isso!
29 Brom deya King Eiheb brom Isreil en King Jehosafet brom Juda bin go blanga fait detlot Siriya pipul deya langa det taun gulum Remoth deya langa det kantri gulum Giliyad.
29 O rei de Israel subiu com Josafá, rei de Judá, a Ramot de Galaad.
30 King Eiheb bin tok langa King Jehosafet, “Wal wen wi garra go blanga fait, yu gin werrimon yu speshalwan king klos, bat mi ai garra trai en meigim miselp luk laik ola najalot solja.” Wal det king brom Isreil bin go blanga fait en imbin meigim miselp luk laik ola najalot solja.
30 Disse-lhe: Vou disfarçar-me para ir ao combate; tu, porém, conserva as tuas vestes. E o rei de Israel disfarçou-se antes de entrar em combate.
31 Det king brom Siriya bin dalim im 32 boswan solja garram olabat bagi blanga fait oni langa det king brom Isreil.
31 Ora, o rei da Síria tinha dado aos seus trinta e dois chefes de carros a seguinte ordem: Não atacareis ninguém, pequeno ou grande, mas unicamente o rei de Israel.
32 Wal wen deibin luk King Jehosafet garram det speshalwan klos, deibin reken imbin det king brom Isreil en deibin go blanga fait langa im, bat wen imbin jingat
32 Os chefes de carros, tendo visto Josafá, disseram entre si: Aquele é seguramente o rei de Israel. E o atacaram. Josafá soltou o seu grito {de guerra},
33 deibin sabi im nomo bin det king brom Isreil, en deibin stapam det fait en deibin libum im na.
33 e os chefes de carros, vendo que não era o rei de Israel, afastaram-se dele.
34 Bat wanbala solja brom Siriya bin shudum wan erro eniweya en imbin hitim King Eiheb rait weya im nomo bin gaburrumap miselp garram det speshalwan klos blanga fait. King Eiheb bin dalim im solja langa det bagi, “Deibin kilim mi! Gobek langa seifwan pleis na.”
34 Nesse momento, estirando um homem o seu arco ao acaso, feriu o rei de Israel entre as junturas da couraça. O rei disse ao condutor de seu carro: Volta a rédea, leva-me para fora do campo de batalha, porque estou ferido.
35 Wal wen det fait bin kipgon King Eiheb bin deya langa im bagi wotjimbat detlot Siriya solja. Imbin jandapbat wansaid, en imbin trai holdimap miselp, en im blad bin weist en gaburrumap det bodampat blanga det bagi. En King Eiheb bin dai sangodantaim.
35 Mas o combate foi naquele dia tão violento, que o rei teve que ficar de pé em seu carro diante dos sírios. Morreu ao cair da tarde. O sangue corria de sua ferida e inundava o seu carro.
36 Gulijap sangodantaim sambala boswan solja bin jandim wed langa ola Isreil solja blanga gobek langa olabat ron kantri en taun.
36 Ao pôr-do-sol, ouviu-se um clamor que corria por todo o exército: Volte cada um para a sua cidade e para a sua casa!
37 Wal lagijat na King Eiheb bin dai. Blanga im bodi deibin berrim deya langa Sameriya.
37 Morreu o rei! Levaram-no para Samaria e enterraram-no ali.
38 En deibin klinimap det bagi langa wanbala springwoda blanga Sameriya, weya detlot gel hu oldei silipsilip garram enibodi blanga mani bin oldei bogi. Deya na ola dog bin dagat im blad.
38 Quando lavaram o carro na piscina de Samaria, os cães lamberam o sangue do rei, e as prostitutas banhavam-se ali, conforme o oráculo do Senhor.
39 Wal ebrijing weya King Eiheb bin dum deibin raidimdan langa det buk gulum Ola stori blanga detlot king blanga Isreil. Det buk im dalim yu hau King Eiheb bin bildimap det bigwan haus blanga im en hau imbin pudumapbat ola shainiwan boun gulum aibri brom ola elafen blanga meigim im haus purdiwan.
39 O resto da história de Acab, suas ações, o palácio de marfim que construiu, as cidades que edificou, tudo isso se acha consignado no livro das Crônicas dos reis de Israel.
40 Wen King Eiheb bin dai, im san Eihesaiya bin jidan det nyuwan king.
40 Acab adormeceu com os seus pais, e seu filho Ocozias sucedeu-lhe no trono.
41 Jehosafet, det san blanga Asa bin jidan det nyuwan king blanga Juda. Imbin langa det namba 4 yiya weya King Eiheb bin jidan king blanga Isreil.
41 No quarto ano de Acab, rei de Israel, Josafá, filho de Asa, tornou-se rei de Judá.
42 Jehosafet bin 35 yiya ol wen deibin meigim im jidan det nyuwan king blanga Juda. Imbin jidan king blanga 25 yiya, en det taim na imbin oldei jidan langa Jerusalem. Im mami bin Esuba, det doda blanga Shili.
42 Tinha trinta e cinco anos quando começou a reinar, e reinou vinte e cinco anos em Jerusalém. Sua mãe chamava-se Azuba, filha de Salai.
43 King Jehosafet bin teiknodis langa YAWEI jis laik im dedi Asa. Bat King Jehosafet nomo bin binijimap detlot pleis weya ola pipul bin oldei weshipbat ola drimin sheip. En detlot pipul bin kipgon gibitbat sekrifais ofring en barnimbat ola gudsmelwan medisin deya.
43 Andou em todos os caminhos de Asa, seu pai, e não se desviou deles. Fez o que é bom aos olhos do Senhor.
44 En King Jehosafet bin jidan gudwei garram det king brom Isreil.
44 Todavia, não desapareceram os lugares altos, onde o povo continuava sacrificando e queimando incenso.
45 Ebrijing weya King Jehosafet bin dumbat deibin raidimdan langa det buk gulum Ola stori blanga detlot king blanga Juda. En deibin raidimdan ola stori weya imbin faitfaitbat langa najalot kantri en weya im nomo bin bradin blanga enijing.
45 Josafá viveu em paz com o rei de Israel.
46 Wal wen King Jehosafet dedi Asa bin jidan laibala im nomo bin andimwei ol detlot nogudwan men en gel hubin oldei wek deya langa detlot pleis weya ola pipul bin oldei weshipbat ola drimin sheip. Wal King Jehosafet na bin andimwei ol detlot nogudwan men en gel hubin oldei wek en hubin oldei silipsilip garram enibodi deya langa detlot pleis du.
46 O resto da história de Josafá, seus grandes feitos e suas campanhas, tudo se acha consignado no livro das Crônicas dos reis de Judá.
47 Wal det taim na det kantri gulum Idam nomo bin abum king. Wal det king blanga Juda bin pikimat wanbala wekinmen blanga im blanga jidan bos deya.
47 Expulsou da terra as prostitutas {sagradas} que ainda restavam do tempo de seu pai.
48 King Jehosafet bin bildimap ola bigwan bout blanga go langa det pleis gulum Ofiya blanga gedim gol, bat ol detlot bigwan bout bin ol binijap deya langa Esiyangeba en dei nomo bin go langa solwoda igin.
48 Não havia então rei em Edom, mas um governador que exercia as funções de rei.
49 Wal det King Eihesaiya blanga Isreil bin go langa King Jehosafet, en imbin tok blanga gibit King Jehosafet sambala men blanga go garram im wekinmen olabat langa bout. Bat King Jehosafet nomo bin agri garram Eihesaiya.
49 Josafá construiu um navio de Társis para ir buscar ouro em Ofir. Mas não pôde ir, porque o seu navio naufragou em Asiongaber.
50 King Jehosafet bin dai en deibin berrim im bodi deya langa det greibyad blanga im femilimob langa Jerusalem. En im san Jehoram bin jidan det nyuwan king.
50 Ocozias, filho de Acab, disse a Josafá: Deixa os meus servos embarcar com os teus. Mas Josafá não quis.
51 Langa det taim wen Jehosafet bin jidan king blanga Juda blanga 17 yiya, Eihesaiya det san blanga Eiheb bin jidan det nyuwan king blanga Isreil deya langa Sameriya dubala yiya.
51 Josafá adormeceu com os seus pais, e foi sepultado com eles na cidade de Davi. Seu filho Jorão sucedeu-lhe no trono.
52 King Eihesaiya bin dumbat ola nogudbala ting langa YAWEI en imbin bulurrum det nogudbalawei blanga im dedi Eiheb, en im mami Jesabel, en King Jerabowam hubin lidimbat ola Isreil pipul blanga dumbat ola nogudbala ting.
52 No décimo sétimo ano de Josafá, rei de Judá, Ocozias, filho de Acab, tornou-se rei de Israel em Samaria, e reinou dois anos sobre Israel.
53 Seimwei laik im dedi bin oldei dumbat, King Eihesaiya bin oldei weshipbat en wek blanga det drimin gulum Beil. En tharran na bin meigim YAWEI det trubala God blanga Isreil brabli wail langa im.
53 Fez o mal aos olhos do Senhor: seguiu os caminhos de seu pai e de sua mãe, e de Jeroboão, filho de Nabat, que tinha arrastado Israel ao pecado.
54 — ausente —
54 Prestou culto a Baal e prostrou-se diante dele, provocando desse modo a cólera do Senhor, Deus de Israel, como o fizera seu pai.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.