1 Crônicas 21

Holi Baibul (ROP) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 Wal Seitin bin wandi bringimap trabul langa ol detlot Isreil pipul, en imbin tok langa King Deibid blanga kaundimap ola pipul en King Deibid bin duwit.
1 Satanás levantou-se contra Israel e levou Davi a fazer um recenseamento do povo.
2 Wal King Deibid bin dalim Jowab det bos blanga ola solja blanga im. Imbin tok, “Yu en ol detlot boswan solja garra go ebriweya langa dislot kantri blanga ola Isreil pipul, en yumob garra kaundimap ola pipul, dumaji mi wandi sabi haumatj pipul wi garram.”
2 Davi disse a Joabe e aos outros comandantes do exército: "Vão e contem os israelitas desde Berseba até Dã e tragam-me um relatório para que eu saiba quantos são".
3 Wal Jowab bin tok, “Bos, YAWEI det trubala God garra meigim ola Isreil pipul jidan detmatj, mowa en mowa. En olabat wekinmen blanga yu. Wal wotfo yu wandim kaundimap olabat tudei en meigim olabat jidan gilti blanga dumbat nogudbala ting?”
3 Joabe, porém, respondeu: "Que o Senhor multiplique o povo dele por cem. Ó rei, meu senhor, não são, porventura, todos eles súditos do meu senhor? Por que o meu senhor deseja fazer isso? Por que deveria trazer culpa sobre Israel? "
4 Wal King Deibid nomo bin lisin langa Jowab, en imbin dalim Jowab en detlot boswan solja blanga dumbat wanim imbin wandim olabat blanga dum. Wal Jowab bin gowei brom King Deibid en imbin trebulin oloba det kantri blanga Isreil, en afta Jowab bin kambek langa Jerusalem.
4 Mas a palavra do rei prevaleceu, de modo que Joabe partiu, percorreu todo o Israel e então voltou a Jerusalém.
5 Imbin go langa King Deibid, en imbin dalim im ebrijing, en det namba blanga ola men brom det Juda klen hu gin fait bin jidan 470,000, en det namba blanga ola men brom ola najalot Isreil klen hu gin fait bin jidan 1,100,000.
5 Joabe apresentou a Davi o relatório com o número dos homens de combate: Em todo o Israel havia um milhão e cem mil homens habilitados para o serviço militar, sendo quatrocentos e setenta mil de Judá.
6 Bat Jowab nomo bin gudbinji garram det king blanga kaundimap ola pipul, wulijim im nomo bin kaundimap det Libai klen en det Binjaman klen.
6 Mas Joabe não incluiu as tribos de Levi e de Benjamim na contagem, pois a ordem do rei lhe parecera absurda.
7 Wanim King Deibid bin dum bin meigim God brabli nogudbinji en imbin panishim ola Isreil pipul.
7 Essa ordem foi reprovada por Deus, e por isso ele puniu Israel.
8 King Deibid bin tok langa God, “Aibin dum brabli nogudbala ting weya aibin kaundimap ola pipul, en mi askimbat yu blanga larramgo mi fri brom dijan nogudbala ting weya aibin dumbat.”
8 Então Davi disse a Deus: "Pequei gravemente com o que fiz. Agora eu te imploro que perdoes o pecado do teu servo, porque cometi uma grande loucura! "
9 Afta na YAWEI bin tok langa det speshalwan mesinja neim Ged hubin oldei dalim King Deibid wanim God bin wandim im blanga dum.
9 O Senhor disse a Gade, o vidente de Davi:
10 Imbin tok, “Yu go en dalim King Deibid mi garram thribala difrinwan ting blanga panishim im. En im garra pikimat wanbala blanga mi blanga dum.”
10 "Vá dizer a Davi: ‘Assim diz o Senhor: Estou lhe dando três opções. Escolha uma delas, e eu a executarei contra você’ ".
11 Wal Ged bin go langa King Deibid, en imbin dalim im blanga det wed weya YAWEI bin tok. Imbin tok, “Wal yu jinggabat wanim God garra dum langa yu na.
11 Então Gade foi a Davi e lhe disse: "Assim diz o Senhor: ‘Escolha:
12 Yu wandim God garra meigim dijan kantri jidan nomo garram eni rein en nomo garram eni daga fo thribala yiya? O yu wandim God garra meigim detlot enamimob kaman iya en meigim yu ranawei fo thribala mants? O yu wandim God garra meigim bigiswan siknis kaman langa dijan kantri fo thribala deis? Yu garra jinggabat detlot thribala ting na, en yu garra dalim mi wujan yu wandim mi blanga dalim YAWEI blanga dum.”
12 três anos de fome, três meses fugindo de seus adversários, perseguido pela espada deles, ou três dias da espada do Senhor, isto é, três dias de praga, com o anjo do Senhor assolando todas as regiões de Israel’. Decida agora como devo responder àquele que me enviou".
13 Wal King Deibid bin tok, “Mi brabli nogudbinji blanga dijan, en mi nomo sabi wanim blanga dum. Bat mi sabi mi nomo wandim eni men blanga panishim mi. Mi wandim YAWEI blanga panishim mi, dumaji im kainbala.”
13 Davi respondeu: "É grande a minha angustia! Prefiro cair nas mãos do Senhor, pois é grande a sua misericórdia, e não nas mãos dos homens".
14 Wal wen King Deibid bin tok lagijat, det seim dei gin YAWEI bin jandim bigiswan siknis ebriweya langa det kantri, en loda Isreil pipul brom ebriweya langa det kantri bin dai. Det namba blanga olabat bin 70,000.
14 Então o Senhor enviou uma praga sobre Israel, e setenta mil homens de Israel morreram.
15 En God bin jandim wanbala einjul langa Jerusalem garram bigbala naif blanga binijimap ola pipul. Bat bambai YAWEI bin nogudbinji, dumaji loda pipul bin olredi dai, en imbin jingat langa det einjul. Imbin tok, “Jaldu na! Yubin naf kilim sambala!” Wal wen YAWEI bin jingat langa det einjul lagijat, det einjul bin deya wansaid langa det pleis weya det Jebusait men neim Arauna bin oldei deigimatbat ola rabish brom ola sid daga.
15 E Deus enviou um anjo para destruir Jerusalém. Mas, quando o anjo ia fazê-lo, o Senhor olhou e arrependeu-se de trazer a catástrofe, e ele disse ao anjo destruidor: "Pare! Já basta! " Naquele momento o anjo do Senhor estava perto da eira de Araúna, o jebuseu.
16 Wal King Deibid bin luk det einjul garram det bigbala naif deya langa Jerusalem. Wen King Deibid en ola lidamob bin luk det einjul deibin werrimon sekbeigwan klos en deibin pudumdan olabat feis langa graun.
16 Davi olhou para cima e viu o anjo do Senhor entre o céu e a terra, com uma espada na mão erguida sobre Jerusalém. Então Davi e as autoridades de Israel, vestidos de luto, prostraram-se, rosto em terra.
17 King Deibid bin prei langa God, “Wotfo yubin panishim ol detlot pipul? Dei nomo bin dum enijing rong. Yu bina panishim mi en main femili olabat, dumaji mi na bin dum det rong ting.” Lagijat na King Deibid bin tok.
17 Davi disse a Deus: "Não fui eu que ordenei contar o povo? Fui eu que pequei e fiz o mal. Estes não passam de ovelhas. O que eles fizeram? Ó Senhor meu Deus, que o teu castigo caia sobre mim e sobre a minha família, mas não sobre o teu povo! "
18 Wal langa det seim dei det einjul blanga YAWEI bin dalim Ged blanga go langa King Deibid, en dalim im, “Yu garra go langa det pleis weya Arauna oldei deigimatbat ola rabishwan gras brom ola sid daga, en deya na yu garra bildimap teibul blanga ofring blanga weship langa YAWEI.”
18 Então o anjo do Senhor mandou Gade dizer a Davi que construísse um altar na eira de Araúna, o jebuseu.
19 Wal King Deibid bin duwit langa YAWEI, en imbin dum wanim Ged bin dalim im blanga dum.
19 Davi foi para lá, em obediência à palavra que Gade havia falado em nome do Senhor.
20 Imbin go langa det pleis weya Arauna en im fobala san bin oldei deigimatbat ola rabishwan gras brom ola sid daga, en wen detlot fobala san bin luk det einjul deibin ranawei en haidim miselp.
20 Araúna estava debulhando o trigo; virando-se, viu o anjo, e ele e seus quatro filhos que estavam com ele se esconderam.
21 Wen Arauna bin luk King Deibid kaminap langa im, imbin baudan langa graun lida langa King Deibid blanga shoum rispek langa im.
21 Nisso chegou Davi e, quando Araúna o viu, saiu da eira e prostrou-se diante de Davi, rosto em terra.
22 Wal King Deibid bin dalim im, “Aibin kaman iya blanga baiyim dijan pleis brom yu, dumaji mi garra bildimap teibul blanga ofring blanga weship langa YAWEI blanga stapam dijan nogudwan siknis. Ai garra gibit yu det raitwan mani.”
22 E Davi lhe pediu: "Ceda-me o terreno da sua eira para eu construir um altar em honra do Senhor, para que cesse a praga sobre o povo. Venda-me o terreno pelo preço justo".
23 Wal Arauna bin tok, “Bos, yu gin abum dijan pleis na, en yu gin abum enijing yu wandim blanga gibit ofring langa YAWEI. Iya na det dubala buligi main. Yu gin deigim dubala blanga det ofring weya yu garra barnimap. En iya det wud weya aibin oldei yusum blanga deigimat det rabishwan gras. Yu gin deigim det wud blanga meigim faiya.” Lagijat na Arauna bin tok.
23 Mas Araúna disse a Davi: "Considera-o teu! Que o meu rei e senhor faça dele o que desejar. Eu darei os bois para os holocaustos, o debulhador para servir de lenha, e o trigo para a oferta de cereal. Tudo isso eu dou a ti".
24 Wal King Deibid bin tok, “Nomo. Yu kaan gibit mi dislot ting blanga najing. Mi garra baiyim brom yu, dumaji mi kaan gibit enijing langa YAWEI if ai nomo bin pei.”
24 O rei Davi, porém, respondeu a Araúna: "Não! Faço questão de pagar o preço justo. Não darei ao Senhor aquilo que pertence a você, nem oferecerei um holocausto que não me custe nada".
25 Brom deya King Deibid bin baiyim det pleis brom Arauna, en imbin gibit im 600 golwan mani.
25 Então Davi pagou a Araúna sete quilos e duzentos gramas de ouro pelo terreno.
26 En afta na King Deibid bin bildimap det teibul blanga ofring blanga weshipbat langa YAWEI, en imbin gibit barnapwan ofring langa YAWEI, en imbin gibit im det najawan ofring gulum feloship ofring du. Wal YAWEI bin irrim det preya blanga King Deibid, en imbin ensim im preya brom hebin en jandim faiya blanga barnimap det ofring langa det teibul blanga ofring.
26 E Davi edificou ali um altar ao Senhor e ofereceu holocaustos e sacrifícios de comunhão. Davi invocou o Senhor, e o Senhor lhe respondeu com fogo que veio do céu sobre o altar de holocaustos.
27 Wal YAWEI bin dalim det einjul blanga pudumwei det bigbala naif, en imbin duwit.
27 E o Senhor ordenou ao anjo que pusesse a espada na bainha.
28 Wen King Deibid bin luk dijan, imbin sabi YAWEI bin ensim im preya, wulijim imbin gibit mowa sekrifais langa det pleis weya dei oldei deigimatbat ola rabishwan gras brom ola sid daga.
28 Nessa ocasião viu Davi que o Senhor lhe havia respondido na eira de Araúna, o jebuseu, e passou a oferecer sacrifícios ali.
29 Wal det Seikridwan Tent blanga YAWEI weya Mosis bin pudumap deya langa det deset kantri, en det teibul blanga ofring weya deibin oldei gibitbat YAWEI barnapwan sekrifais ofring bin deya langa det pleis gulum Gibiyan.
29 Naquela época, o tabernáculo do Senhor que Moisés fizera no deserto, e o altar de holocaustos, estavam em Gibeom.
30 Bat King Deibid nomo bin wandim go deya blanga weshipbat langa God, dumaji imbin bradin blanga det einjul hubin oldei jandap deya garram det bigbala naif blanga YAWEI.
30 Mas Davi não podia consultar a Deus lá, pois tinha medo da espada do anjo do Senhor.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Crônicas 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.