Lucas 7
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs VC
1 Nɨpɨg Yesu rɨmnəgkiar ta kɨmi narmamə mɨnə a, kɨni mɨvən mɨn apa ye taon Kapeneam.
1 Tendo Jesus concluído todos os seus discursos ao povo que o escutava, entrou em Cafarnaum.
2 Kɨni ikɨn aikɨn a, yamehuə kɨrik kape mobael kape nəmə Rom ramarə ikɨn, kɨni slef kɨrik kafan aikɨn, yame in rorkeikei pɨk. Mərɨg slef a ramhə pɨk, ipakə rɨmhə.
2 Havia lá um centurião que tinha um servo a quem muito estimava e que estava à morte.
3 Kɨni nɨpɨg yamehuə a rɨmnərɨg nəvsaoyen ye Yesu, kɨni in rher-pən kɨn nəmehuə tɨksɨn kape nəmə Isrel mɨmə tukhavən mhani-pən tuk Yesu mə tukruə mor huvə kafan slef.
3 Tendo ouvido falar de Jesus, enviou-lhe alguns anciãos dos judeus, rogando-lhe que o viesse curar.
4 Kɨni nɨpɨg nəmasur mɨnə a kɨmnhavən mɨsəm Yesu, mɨsəkeikei kɨmin mhamə, “Eh, ratuatuk əmə mə takasitu ye yamehuə a
4 Aproximando-se eles de Jesus, rogavam-lhe encarecidamente: Ele bem merece que lhe faças este favor,
5 meinai in rorkeikei pɨk ətawə nəmə Isrel, kɨni in rɨmɨvhirəkɨn nimə kape nofugɨnien kapətawə.”
5 pois é amigo da nossa nação e foi ele mesmo quem nos edificou uma sinagoga.
6 Kɨni Yesu rɨkwasɨg kɨn əriə.
6 Jesus então foi com eles. E já não estava longe da casa, quando o centurião lhe mandou dizer por amigos seus: Senhor, não te incomodes tanto assim, porque não sou digno de que entres em minha casa;
7 Kɨni ror məkneikɨn, yɨmɨpəh nuəyen məm ik. Ik yerpɨrɨg mərɨg yo yetanə əmə. Mərɨg, takəgkiar əmə, pəh kafak slef tukrəsanɨn mɨn.
7 por isso nem me achei digno de chegar-me a ti, mas dize somente uma palavra e o meu servo será curado.
8 Yakɨrkun mə nɨmhəyen a tukraməkeikei mor nəkwam, meinai yo mɨn, kafak nəmehuə mɨnə kasehuə irak, kɨni yakamor nəkwairiə. Kɨni mobael mɨnə tɨksɨn aikɨn yame yo yakamehuə irəriə. Tukmə yakni-pən tuk kɨrik mɨmə, ‘Yuvən,’ kɨni tukraməkeikei mɨvən. Kɨni tukmə yakni-pən tuk kɨrik mɨmə, ‘Yuə,’ tukraməkeikei muə. Kɨni tukmə yakni-pən tuk kafak slef mɨmə, ‘Or nar e,’ tukraməkeikei mor.”
8 Pois também eu, simples subalterno, tenho soldados às minhas ordens; e digo a um: Vai ali! E ele vai; e a outro: Vem cá! E ele vem; e ao meu servo: Faze isto! E ele o faz.
9 Nɨpɨg Yesu rɨmnərɨg nəgkiarien e, rakur pɨk kɨn. Kɨni marar mɨni-pən tuk narmamə khapsaah yamə mɨne khakwasɨg kɨn In mɨmə, “Yakamni tuk əmiə mə, pəh nien mə kwən e in yemə Isrel. Kɨni nar apnapɨg kwənərəus mɨnə Isrel, mərɨg yakpəh nəm-hanəyen kɨrik irəriə yame kafan nhatətəyen rehuə rəmhen kɨn in.”
9 Ouvindo estas palavras, Jesus ficou admirado. E, voltando-se para o povo que o ia seguindo, disse: Em verdade vos digo: nem mesmo em Israel encontrei tamanha fé.
10 Kɨni ye nɨpɨg narmamə yamə mɨne yamehuə kape mobael rɨmnher-pən kɨn əriə kɨmnharerɨg-pə imə, mɨsəm mə slef a rɨnəsanɨn ta.
10 Voltando para a casa do centurião os que haviam sido enviados, encontraram o servo curado.
11 Kɨni kwasɨg ye narɨmnar mɨnə e, rɨpəh norien tu, Yesu rɨmavən ye taon kɨrik, nhagɨn e Nain, iriə narmamə khapsaah yamə mɨne khakwasɨg kɨn.
11 No dia seguinte dirigiu-se Jesus a uma cidade chamada Naim. Iam com ele diversos discípulos e muito povo.
12 Kɨmnəsɨk kəupə rarkurao ye taon a, kɨni nɨpɨg Yesu rɨmauə ipakə tuk kwəruə, kɨni məm narmamə tɨksɨn khasɨ-pən ye taon a mamharəh yemə mhə kɨrik mamhauə. In pɨkwarien kape piraovɨn yame kɨmhə tan kɨn, tɨni yerman kɨrikianə əmə. Kɨni narmamə khapsaah khasɨ-pən ye taon a mamhauə iriə pian a.
12 Ao chegar perto da porta da cidade, eis que levavam um defunto a ser sepultado, filho único de uma viúva; acompanhava-a muita gente da cidade.
13 Məkneikɨn Yesu Yermaru rɨmnəm pian a, rɨkin rəpou pɨk tukun, kɨni mɨni-pən tukun mɨmə, “Pəh nasəkien.”
13 Vendo-a o Senhor, movido de compaixão para com ela, disse-lhe: Não chores!
14 Kɨni mɨvən mɨrap nɨkaokao yame kamharəh kwən a kɨn rɨmamhə, məkneikɨn kɨsərer. Kɨni Yesu rɨmɨni-pən tukun mɨmə, “!Pɨkwarien! !Yakamni-pre tuk ik mɨmə, hekɨmter!”
14 E aproximando-se, tocou no esquife, e os que o levavam pararam. Disse Jesus: Moço, eu te ordeno, levanta-te.
15 Məkenikɨn yemə mhə a rɨmragh, mhekɨmter, kɨni mɨrikakun məgkiar. Kɨni Yesu rɨvəhsi-pən mɨn pɨkwarien a kɨmi nɨsɨni.
15 Sentou-se o que estivera morto e começou a falar, e Jesus entregou-o à sua mãe.
16 Iriə m-fam kɨmnhagɨn, mɨsətəmnɨmɨn, mhani-vi vi Kughen mhamə, “!Profet ehuə kɨrik ramarə kɨtawə min ai taktəkun! !Kughen e ruauə mə tukrasitu ye kafan narmamə mɨnə!”
16 Apoderou-se de todos o temor, e glorificavam a Deus, dizendo: Um grande profeta surgiu entre nós: Deus voltou os olhos para o seu povo.
17 Kɨni nəvsaoyen kɨn Yesu rɨmnarkurao ikɨn mɨnə fam ye tanə Judia mɨne yamə mɨne ipakə tukun.
17 A notícia deste fato correu por toda a Judéia e por toda a circunvizinhança.
18 Narmamə kape Jon Baptaes kɨmɨsəvsao-pən Jon kɨn narɨmnar mɨnə fam yame Yesu ramor. Kɨni rɨmnokrən kɨn kafan yermamə kɨraru kɨrauə mwəm,
18 Os discípulos de João referiram-lhe todas estas coisas.
19 kɨni rher-pən kɨn əriu mə tukravən mɨwəm Yesu Yermaru mwaiyoh-pən ru mɨrəmə, “?Rhawor? ?Ik e Kristo kɨmɨni ta mə tukruə, uə kɨmawə jakamhawhin yarmə kɨrik tukrɨpiuə?”
19 E João chamou dois dos seus discípulos e enviou-os a Jesus, perguntando: És tu o que há de vir ou devemos esperar por outro?
20 Kɨni kwərə mir a kɨmɨravən mwəm Yesu, mɨrəni-pən tukun mɨrəmə, “Jon Baptaes rɨmnher-pə kɨn əmru mə jakrauə mwəm ik yakwaiyoh-ru ik mɨrəmə, ‘ ?Ik e yermamə yame Kughen rɨmɨni ta mə tukruə, uə kɨmawə jakamhawhin yarmə kɨrik tukrɨpiuə?’”
20 Chegando estes homens a ele, disseram: João Batista enviou-nos a ti, perguntando: És tu o que há de vir ou devemos esperar por outro?
21 Kɨni ye nɨpɨg atuatuk a, Yesu rɨmnor huvə narmamə khapsaah yamə mɨne kamhamhə. Tɨksɨn kɨmnhavəh nəmhəyen mɨnə pɨsɨn pɨsɨn; tɨksɨn nanmɨn has raməmɨr irəriə. Kɨni iriə khapsaah nɨmrɨriə rɨpɨs. Mərɨg Yesu rɨmnor huvə əriə.
21 Ora, naquele momento Jesus havia curado muitas pessoas de enfermidades, de doenças e de espíritos malignos, e dado a vista a muitos cegos.
22 Məkneikɨn, Yesu rɨni-pən tuk əriu mə, “Rarerɨg, mɨravən mɨrəni-pən narɨmnar mɨnə fam tuk Jon, yamə mɨne nɨmɨwərɨg kɨni mwəm. Nɨmrɨn pɨs mɨnə khapsaah kɨmɨsəm nar. Kɨni narmamə yamə mɨne nɨhuriə rahas kɨmɨseriwək. Kɨni narmamə yamə mɨne kamhavəh nəmhəyen ye tɨkiriə, tɨkiriə ruahuvə. Kɨni narmamə yamə mɨne nɨmətɨrgɨriə rəru, kɨni taktəkun ai, nɨmətɨrgɨriə rɨnərɨg nar. Kɨni narmamə yamə mɨnə kɨmnhamhə, kwənhamragh mɨn. Kɨni yavən hah mɨnə, taktəkun ai kwən kɨrik rɨnamni-ərhav pən nəvsaoyen huvə tuk əriə.
22 Respondeu-lhes ele: Ide anunciar a João o que tendes visto e ouvido: os cegos vêem, os coxos andam, os leprosos ficam limpos, os surdos ouvem, os mortos ressuscitam, aos pobres é anunciado o Evangelho;
23 Kɨni kɨmiru, takravən mɨrəni-pən tuk Jon mɨrəmə narmamə yamə mɨne kapəriə nhatətəyen irak rɨpəh nɨmɨrien, iriə tuksarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs.”
23 e bem-aventurado é aquele para quem eu não for ocasião de queda!
24 Nɨpɨg kwərə mir a yame Jon rɨmnher pən kɨn əriu kratərhav, kɨni Yesu rɨmɨrikakun maməgkiar ye Jon kɨmi nukwao ehuə. Mɨmə, “?In apa kupən kɨmiə nɨmnhavən apa ye tɨpəvsɨk mə taksəm naha nhagɨn? ?Nɨmnhavən mə taksəm əmə yermamə apnapɨg kɨrik yame in rəmhen kɨn nuwig yame nɨmətag ramuh mamowhan-owhan? !Nɨkam!
24 Depois que se retiraram os mensageiros de João, ele começou a falar de João ao povo: Que fostes ver no deserto? Um caniço agitado pelo vento?
25 ?Tukmə nɨkam, kɨni nɨmnamhavən mə taksəm pa? Yermamə kɨrik yame ramvən ye neipən huvə yame nɨmrɨn rəutən uə? !Nɨkam! Narmamə yamə mɨne kamhavən ye neipən huvə mɨsagien əmə tuk kapəriə nautə, iriə kɨsarə ye nimə huvə mɨnə rəmhen kɨn kape king.
25 Mas que fostes ver? Um homem vestido de roupas finas? Mas os que vestem roupas preciosas e vivem no luxo estão nos palácios dos reis.
26 ?Kɨni naha nhagɨn a nɨmnhavən mə taksəm? ?Profet kɨrik uə? Ǝwəh, nəfrakɨsien. Mərɨg yakamni-pre tuk əmiə mə Jon in yerpɨrɨg pɨk rapita profet.
26 Mas, enfim, que fostes ver? Um profeta? Sim, digo-vos, e mais do que profeta.
27 Kwən e in e Nəkwəkwə kape Kughen rɨmɨni-ta mɨmə,
27 Este é aquele de quem está escrito: Eis que envio o meu mensageiro ante a tua face; ele preparará o teu caminho diante de ti {Ml 3,1}.
28 Yakamni-pre tuk əmiə mə narmamə yamə mɨne kɨmɨsarha-pə ye tokrei tanə, kɨrik rapəh napitayen kwən e Jon. Mərɨg yermamə yame in ye tanə əmə ye narmaruyen kape Kughen, in yerpɨrɨg mɨn rapita Jon.”
28 Pois vos digo: entre os nascidos de mulher não há maior que João. Entretanto, o menor no Reino de Deus é maior do que ele.
29 Nɨpɨg narmamə apnapɨg, mɨne narmamə yamə mɨne kasərer tuk mane kape takis kɨmɨsərɨg nəgkiarien kape Yesu, iriə khamə swatuk kape Kughen in swatuk atuatuk. Kɨmnhani məkna meinai Jon rɨmnor ta baptaes irəriə.
29 Ouvindo-o todo o povo, e mesmo os publicanos, deram razão a Deus, fazendo-se batizar com o batismo de João.
30 Mərɨg Farisi mɨnə mɨne nəmhajoun kape Loa kape Moses, iriə kɨmnhapəh nɨseighanien kɨn Jon mə tukror baptaes irəriə. Kɨni mhaukreikɨn pən nɨmeitairiə ye swatuk kape Kughen ye nɨmraghien kapəriə.
30 Os fariseus, porém, e os doutores da lei, recusando o seu batismo, frustraram o desígnio de Deus a seu respeito.
31 Kɨni Yesu rɨmnəgkiar mɨn mɨmə, “?Kɨni Yo jakni mə narmamə yamə mɨne kɨsarə ai taktəkun, mə norien kapəriə rəmhen kɨn naha? ?Mə naha nhagɨn nətərɨgien kapəriə?
31 A quem compararei os homens desta geração? Com quem se assemelham?
32 Iriə kɨsəmhen əmə kɨn kwajikovə yamə mɨne nar kɨrik rɨrkək yame tukror əriə, rɨkiriə ragien. Mɨsəkwətə masəukɨr ikɨn kamor maket ikɨn, mashek əriə mɨnə mhamə, ‘!Ah! Kɨmawə yɨmnhauh gita, mərɨg kɨmiə nakhapəh nɨsorien danis. Kɨni yaksarar mɨseikuə kɨn nasəkien tuk nɨmhəyen, mərɨg kɨmiə nɨmnhapəh nɨsasəkien kɨtawə-m kɨmiə.’
32 São semelhantes a meninos que, sentados na praça, falam uns com os outros, dizendo: Tocamos a flauta e não dançastes; entoamos lamentações e não chorastes.
33 Yakamni məknei meinai ye nɨpɨg Jon Baptaes rɨmauə, mamatuakəm, məpəh nəvɨgɨnien nɨpɨg rɨpsaah tuk nəhuakien, mɨpəh nɨnɨmien waen. Mərɨg kɨmiə nakamhani mhamə, ‘Kwən a, nanmɨn has kɨrik raməmɨr iran.’
33 Pois veio João Batista, que nem comia pão nem bebia vinho, e dizeis: Ele está possuído do demônio.
34 Kɨni Yo, Ji Yermamə, yɨmauə maməvɨgɨn, mamnɨm waen, mərɨg kɨmiə nakamhani mɨn mhamə, ‘!Ah! Kwən a in yermamə kape nəvɨgɨn-pɨkien, mɨne napɨsien kɨn nɨnɨmien. Kɨni mamor norkeikeiyen kɨmi narmamə kape nərerien tuk mane kape takis, mɨne yor təvhagə has mɨnə.’
34 Veio o Filho do Homem, que come e bebe, e dizeis: Eis um comilão e beberrão, amigo dos publicanos e libertinos.
35 Mərɨg kwajikovə əfrakɨs kape Kughen mɨnə tukasəkeikei mharkun mə kɨmru Jon yakawor narɨmnar ye nɨrkunien əfrakɨs.”
35 Mas a sabedoria foi justificada por todos os seus filhos.
36 Kɨni Farisi kɨrik, nhagɨn e Saemon, raiyoh-pən Yesu mɨmə tukrɨvən ye nəkwai nimə kafan məvɨgɨn kwis. Kɨni Yesu rɨmavən yerkwanu, mɨvən ye nəkwai nimə kape Farisi a, məkwətə mə tukrəvɨgɨn.
36 Um fariseu convidou Jesus a ir comer com ele. Jesus entrou na casa dele e pôs-se à mesa.
37 Kɨni piraovɨn kɨrik ye taon a in yor təvhagə hah, rɨmnərɨg mə Yesu raməvɨgɨn apa imei Farisi. Kɨni rɨmavən mɨwəh botel kɨrik kɨmnor kɨn kapier kɨrik nhagɨn e alabasta. Nɨmrɨn rhaktə. Botel a, senta aikɨn.
37 Uma mulher pecadora da cidade, quando soube que estava à mesa em casa do fariseu, trouxe um vaso de alabastro cheio de perfume;
38 Kɨni in rɨmauə ipakə tuk Yesu mərer ye nɨkar nɨhun, mamasək. Nehe nɨmrɨn rətəg-pən ye nɨhu Yesu, mokwi nɨhun. Kɨni mamrai-ta nehe nɨmrɨn kɨn nɨkwənen ye nɨhu Yesu, mənɨm-pən nɨmrɨn ye nɨhu Yesu, mətəg-pən senta ye nɨhun mir.
38 e, estando a seus pés, por detrás dele, começou a chorar. Pouco depois suas lágrimas banhavam os pés do Senhor e ela os enxugava com os cabelos, beijava-os e os ungia com o perfume.
39 Mərɨg Farisi e yame rɨmnokrən kɨn Yesu mə tukrəvɨgɨn iriu mɨn, nɨpɨg rɨmnəm narɨmnar mɨnə e, rɨkin ruh mə, “To kwən e profet əfrakɨs, rɨpirkun norien kape piraovɨn a yame ramrap nɨhun, mɨpirkun mə in yor təvhagə has.”
39 Ao presenciar isto, o fariseu, que o tinha convidado, dizia consigo mesmo: Se este homem fosse profeta, bem saberia quem e qual é a mulher que o toca, pois é pecadora.
40 Kɨni Yesu rɨmɨni-pən tukun mɨmə, “Saemon, yakmə jakni-pre nar kɨrik tuk ik.”
40 Então Jesus lhe disse: Simão, tenho uma coisa a dizer-te. Fala, Mestre, disse ele.
41 Kɨni Yesu rɨmɨni mɨmə, “Yermamə kɨraru, kapəriu mane rapəh nəmhenien, kɨni yamehuə kɨrik rɨvəhsi-pən mane kɨrik kɨmi əriu, mə tuk nɨpɨg kɨrik iriu tukwarpɨn kafan mane. Kɨrik rɨmɨwəh faef handred taosen vatu; kɨni kɨrik rɨwəh fifti taosen vatu.
41 Um credor tinha dois devedores: um lhe devia quinhentos denários e o outro, cinqüenta.
42 Kɨni mwarə mɨravən, mweinein narpɨnien mane a. Kɨni yamehuə rɨmɨni-pən tuk əriu mɨmə, ‘Nəmhen. Wəpəh narpɨnien mane yame nɨmɨrəvəh tuk yo.’ ?Kɨni, pa nhagɨn irəriu tukrorkeikei pɨk yamehuə a rapita?”
42 Não tendo eles com que pagar, perdoou a ambos a sua dívida. Qual deles o amará mais?
43 Kɨni Saemon rɨni-pən tukun mɨmə, “Rɨkik raməsɨk mə yermamə yame rɨmɨvəh mane ehuə, kɨni yamehuə a rɨpəh naiyohyen kɨn tain.”
43 Simão respondeu: A meu ver, aquele a quem ele mais perdoou. Jesus replicou-lhe: Julgaste bem.
44 Kɨni Yesu rarar marha-pən məm pian a, mɨni-pən tuk Saemon mɨmə, “Saemon. ?Nakaməm pian e uə? Nɨpɨg yɨmauə imam ikɨn, ik nakpəh nɨwəhsi-pəyen nu kɨrik tuk naikwasien ye nɨhuk. Mərɨg pian e in rɨmnəkwi nɨhuk kɨn nehe nɨmrɨn, məspir kɨn nɨkwənen.
44 E voltando-se para a mulher, disse a Simão: Vês esta mulher? Entrei em tua casa e não me deste água para lavar os pés; mas esta, com as suas lágrimas, regou-me os pés e enxugou-os com os seus cabelos.
45 Kɨni nɨpɨg yɨmauə, ik nɨmɨpəh nəturəm-pəyen kɨmi yo. Mərɨg pian e, ravəhsi-pə nɨsiaiyen kɨmi yo mɨpəh nɨpəhyen.
45 Não me deste o ósculo; mas esta, desde que entrou, não cessou de beijar-me os pés.
46 Ik nɨmɨpəh nhawkien kapək kapə kɨn nehe olif, mərɨg pian e rɨmnətəg pən senta ye nɨhuk yame nɨmrɨn rhaktə pɨk.
46 Não me ungiste a cabeça com óleo; mas esta, com perfume, ungiu-me os pés.
47 Kɨni ror məkneikɨn yakamni-pre tuk ik mə yɨmnəspir ta fam kafan təvhagə has yame rehuə pɨk. Ror məkneikɨn mə in rorkeikei pɨk yo. Mərɨg tukmə yakaspir təvhagə has kape yermamə yame təvhagə has kafan rəkəskəh əmə, kɨni, rorkeikei mar əmə Yo.”
47 Por isso te digo: seus numerosos pecados lhe foram perdoados, porque ela tem demonstrado muito amor. Mas ao que pouco se perdoa, pouco ama.
48 Kɨni Yesu rɨmɨni-pən tuk pian a mɨmə, “Yakwərəh-si ta ta narpɨnien kape təvhagə has kafam.”
48 E disse a ela: Perdoados te são os pecados.
49 Kɨni narmamə mɨnə tɨksɨn yamə mɨne kasəvɨgɨn iriə mɨn, khani tuk əriə mɨnə mhamə, “?Naha e yermamə yame In ramni mə ravəhsi-ta narpɨnien kape təvhagə has kape narmamə?”
49 Os que estavam com ele à mesa começaram a dizer, então: Quem é este homem que até perdoa pecados?
50 Mərɨg Yesu rɨni-pən tuk pian a mɨmə, “Kughen rɨmɨvəh mɨragh ik meinai nɨmnhatətə irak. Amvən ye nəmərinuyen.”
50 Mas Jesus, dirigindo-se à mulher, disse-lhe: Tua fé te salvou; vai em paz.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.