Lucas 7
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs ARA
1 Nɨpɨg Yesu rɨmnəgkiar ta kɨmi narmamə mɨnə a, kɨni mɨvən mɨn apa ye taon Kapeneam.
1 Tendo Jesus concluído todas as suas palavras dirigidas ao povo, entrou em Cafarnaum.
2 Kɨni ikɨn aikɨn a, yamehuə kɨrik kape mobael kape nəmə Rom ramarə ikɨn, kɨni slef kɨrik kafan aikɨn, yame in rorkeikei pɨk. Mərɨg slef a ramhə pɨk, ipakə rɨmhə.
2 E o servo de um centurião, a quem este muito estimava, estava doente, quase à morte.
3 Kɨni nɨpɨg yamehuə a rɨmnərɨg nəvsaoyen ye Yesu, kɨni in rher-pən kɨn nəmehuə tɨksɨn kape nəmə Isrel mɨmə tukhavən mhani-pən tuk Yesu mə tukruə mor huvə kafan slef.
3 Tendo ouvido falar a respeito de Jesus, enviou-lhe alguns anciãos dos judeus, pedindo-lhe que viesse curar o seu servo.
4 Kɨni nɨpɨg nəmasur mɨnə a kɨmnhavən mɨsəm Yesu, mɨsəkeikei kɨmin mhamə, “Eh, ratuatuk əmə mə takasitu ye yamehuə a
4 Estes, chegando-se a Jesus, com instância lhe suplicaram, dizendo: Ele é digno de que lhe faças isto;
5 meinai in rorkeikei pɨk ətawə nəmə Isrel, kɨni in rɨmɨvhirəkɨn nimə kape nofugɨnien kapətawə.”
5 porque é amigo do nosso povo, e ele mesmo nos edificou a sinagoga.
6 Kɨni Yesu rɨkwasɨg kɨn əriə.
6 Então, Jesus foi com eles. E, já perto da casa, o centurião enviou-lhe amigos para lhe dizer: Senhor, não te incomodes, porque não sou digno de que entres em minha casa.
7 Kɨni ror məkneikɨn, yɨmɨpəh nuəyen məm ik. Ik yerpɨrɨg mərɨg yo yetanə əmə. Mərɨg, takəgkiar əmə, pəh kafak slef tukrəsanɨn mɨn.
7 Por isso, eu mesmo não me julguei digno de ir ter contigo; porém manda com uma palavra, e o meu rapaz será curado.
8 Yakɨrkun mə nɨmhəyen a tukraməkeikei mor nəkwam, meinai yo mɨn, kafak nəmehuə mɨnə kasehuə irak, kɨni yakamor nəkwairiə. Kɨni mobael mɨnə tɨksɨn aikɨn yame yo yakamehuə irəriə. Tukmə yakni-pən tuk kɨrik mɨmə, ‘Yuvən,’ kɨni tukraməkeikei mɨvən. Kɨni tukmə yakni-pən tuk kɨrik mɨmə, ‘Yuə,’ tukraməkeikei muə. Kɨni tukmə yakni-pən tuk kafak slef mɨmə, ‘Or nar e,’ tukraməkeikei mor.”
8 Porque também eu sou homem sujeito à autoridade, e tenho soldados às minhas ordens, e digo a este: vai, e ele vai; e a outro: vem, e ele vem; e ao meu servo: faze isto, e ele o faz.
9 Nɨpɨg Yesu rɨmnərɨg nəgkiarien e, rakur pɨk kɨn. Kɨni marar mɨni-pən tuk narmamə khapsaah yamə mɨne khakwasɨg kɨn In mɨmə, “Yakamni tuk əmiə mə, pəh nien mə kwən e in yemə Isrel. Kɨni nar apnapɨg kwənərəus mɨnə Isrel, mərɨg yakpəh nəm-hanəyen kɨrik irəriə yame kafan nhatətəyen rehuə rəmhen kɨn in.”
9 Ouvidas estas palavras, admirou-se Jesus dele e, voltando-se para o povo que o acompanhava, disse: Afirmo-vos que nem mesmo em Israel achei fé como esta.
10 Kɨni ye nɨpɨg narmamə yamə mɨne yamehuə kape mobael rɨmnher-pən kɨn əriə kɨmnharerɨg-pə imə, mɨsəm mə slef a rɨnəsanɨn ta.
10 E, voltando para casa os que foram enviados, encontraram curado o servo.
11 Kɨni kwasɨg ye narɨmnar mɨnə e, rɨpəh norien tu, Yesu rɨmavən ye taon kɨrik, nhagɨn e Nain, iriə narmamə khapsaah yamə mɨne khakwasɨg kɨn.
11 Em dia subsequente, dirigia-se Jesus a uma cidade chamada Naim, e iam com ele os seus discípulos e numerosa multidão.
12 Kɨmnəsɨk kəupə rarkurao ye taon a, kɨni nɨpɨg Yesu rɨmauə ipakə tuk kwəruə, kɨni məm narmamə tɨksɨn khasɨ-pən ye taon a mamharəh yemə mhə kɨrik mamhauə. In pɨkwarien kape piraovɨn yame kɨmhə tan kɨn, tɨni yerman kɨrikianə əmə. Kɨni narmamə khapsaah khasɨ-pən ye taon a mamhauə iriə pian a.
12 Como se aproximasse da porta da cidade, eis que saía o enterro do filho único de uma viúva; e grande multidão da cidade ia com ela.
13 Məkneikɨn Yesu Yermaru rɨmnəm pian a, rɨkin rəpou pɨk tukun, kɨni mɨni-pən tukun mɨmə, “Pəh nasəkien.”
13 Vendo-a, o Senhor se compadeceu dela e lhe disse: Não chores!
14 Kɨni mɨvən mɨrap nɨkaokao yame kamharəh kwən a kɨn rɨmamhə, məkneikɨn kɨsərer. Kɨni Yesu rɨmɨni-pən tukun mɨmə, “!Pɨkwarien! !Yakamni-pre tuk ik mɨmə, hekɨmter!”
14 Chegando-se, tocou o esquife e, parando os que o conduziam, disse: Jovem, eu te mando: levanta-te!
15 Məkenikɨn yemə mhə a rɨmragh, mhekɨmter, kɨni mɨrikakun məgkiar. Kɨni Yesu rɨvəhsi-pən mɨn pɨkwarien a kɨmi nɨsɨni.
15 Sentou-se o que estivera morto e passou a falar; e Jesus o restituiu a sua mãe.
16 Iriə m-fam kɨmnhagɨn, mɨsətəmnɨmɨn, mhani-vi vi Kughen mhamə, “!Profet ehuə kɨrik ramarə kɨtawə min ai taktəkun! !Kughen e ruauə mə tukrasitu ye kafan narmamə mɨnə!”
16 Todos ficaram possuídos de temor e glorificavam a Deus, dizendo: Grande profeta se levantou entre nós; e: Deus visitou o seu povo.
17 Kɨni nəvsaoyen kɨn Yesu rɨmnarkurao ikɨn mɨnə fam ye tanə Judia mɨne yamə mɨne ipakə tukun.
17 Esta notícia a respeito dele divulgou-se por toda a Judeia e por toda a circunvizinhança.
18 Narmamə kape Jon Baptaes kɨmɨsəvsao-pən Jon kɨn narɨmnar mɨnə fam yame Yesu ramor. Kɨni rɨmnokrən kɨn kafan yermamə kɨraru kɨrauə mwəm,
18 Todas estas coisas foram referidas a João pelos seus discípulos. E João, chamando dois deles,
19 kɨni rher-pən kɨn əriu mə tukravən mɨwəm Yesu Yermaru mwaiyoh-pən ru mɨrəmə, “?Rhawor? ?Ik e Kristo kɨmɨni ta mə tukruə, uə kɨmawə jakamhawhin yarmə kɨrik tukrɨpiuə?”
19 enviou-os ao Senhor para perguntar: És tu aquele que estava para vir ou havemos de esperar outro?
20 Kɨni kwərə mir a kɨmɨravən mwəm Yesu, mɨrəni-pən tukun mɨrəmə, “Jon Baptaes rɨmnher-pə kɨn əmru mə jakrauə mwəm ik yakwaiyoh-ru ik mɨrəmə, ‘ ?Ik e yermamə yame Kughen rɨmɨni ta mə tukruə, uə kɨmawə jakamhawhin yarmə kɨrik tukrɨpiuə?’”
20 Quando os homens chegaram junto dele, disseram: João Batista enviou-nos para te perguntar: És tu aquele que estava para vir ou esperaremos outro?
21 Kɨni ye nɨpɨg atuatuk a, Yesu rɨmnor huvə narmamə khapsaah yamə mɨne kamhamhə. Tɨksɨn kɨmnhavəh nəmhəyen mɨnə pɨsɨn pɨsɨn; tɨksɨn nanmɨn has raməmɨr irəriə. Kɨni iriə khapsaah nɨmrɨriə rɨpɨs. Mərɨg Yesu rɨmnor huvə əriə.
21 Naquela mesma hora, curou Jesus muitos de moléstias, e de flagelos, e de espíritos malignos; e deu vista a muitos cegos.
22 Məkneikɨn, Yesu rɨni-pən tuk əriu mə, “Rarerɨg, mɨravən mɨrəni-pən narɨmnar mɨnə fam tuk Jon, yamə mɨne nɨmɨwərɨg kɨni mwəm. Nɨmrɨn pɨs mɨnə khapsaah kɨmɨsəm nar. Kɨni narmamə yamə mɨne nɨhuriə rahas kɨmɨseriwək. Kɨni narmamə yamə mɨne kamhavəh nəmhəyen ye tɨkiriə, tɨkiriə ruahuvə. Kɨni narmamə yamə mɨne nɨmətɨrgɨriə rəru, kɨni taktəkun ai, nɨmətɨrgɨriə rɨnərɨg nar. Kɨni narmamə yamə mɨnə kɨmnhamhə, kwənhamragh mɨn. Kɨni yavən hah mɨnə, taktəkun ai kwən kɨrik rɨnamni-ərhav pən nəvsaoyen huvə tuk əriə.
22 Então, Jesus lhes respondeu: Ide e anunciai a João o que vistes e ouvistes: os cegos veem, os coxos andam, os leprosos são purificados, os surdos ouvem, os mortos são ressuscitados, e aos pobres, anuncia-se-lhes o evangelho.
23 Kɨni kɨmiru, takravən mɨrəni-pən tuk Jon mɨrəmə narmamə yamə mɨne kapəriə nhatətəyen irak rɨpəh nɨmɨrien, iriə tuksarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs.”
23 E bem-aventurado é aquele que não achar em mim motivo de tropeço.
24 Nɨpɨg kwərə mir a yame Jon rɨmnher pən kɨn əriu kratərhav, kɨni Yesu rɨmɨrikakun maməgkiar ye Jon kɨmi nukwao ehuə. Mɨmə, “?In apa kupən kɨmiə nɨmnhavən apa ye tɨpəvsɨk mə taksəm naha nhagɨn? ?Nɨmnhavən mə taksəm əmə yermamə apnapɨg kɨrik yame in rəmhen kɨn nuwig yame nɨmətag ramuh mamowhan-owhan? !Nɨkam!
24 Tendo-se retirado os mensageiros, passou Jesus a dizer ao povo a respeito de João: Que saístes a ver no deserto? Um caniço agitado pelo vento?
25 ?Tukmə nɨkam, kɨni nɨmnamhavən mə taksəm pa? Yermamə kɨrik yame ramvən ye neipən huvə yame nɨmrɨn rəutən uə? !Nɨkam! Narmamə yamə mɨne kamhavən ye neipən huvə mɨsagien əmə tuk kapəriə nautə, iriə kɨsarə ye nimə huvə mɨnə rəmhen kɨn kape king.
25 Que saístes a ver? Um homem vestido de roupas finas? Os que se vestem bem e vivem no luxo assistem nos palácios dos reis.
26 ?Kɨni naha nhagɨn a nɨmnhavən mə taksəm? ?Profet kɨrik uə? Ǝwəh, nəfrakɨsien. Mərɨg yakamni-pre tuk əmiə mə Jon in yerpɨrɨg pɨk rapita profet.
26 Sim, que saístes a ver? Um profeta? Sim, eu vos digo, e muito mais que profeta.
27 Kwən e in e Nəkwəkwə kape Kughen rɨmɨni-ta mɨmə,
27 Este é aquele de quem está escrito:
28 Yakamni-pre tuk əmiə mə narmamə yamə mɨne kɨmɨsarha-pə ye tokrei tanə, kɨrik rapəh napitayen kwən e Jon. Mərɨg yermamə yame in ye tanə əmə ye narmaruyen kape Kughen, in yerpɨrɨg mɨn rapita Jon.”
28 E eu vos digo: entre os nascidos de mulher, ninguém é maior do que João; mas o menor no reino de Deus é maior do que ele.
29 Nɨpɨg narmamə apnapɨg, mɨne narmamə yamə mɨne kasərer tuk mane kape takis kɨmɨsərɨg nəgkiarien kape Yesu, iriə khamə swatuk kape Kughen in swatuk atuatuk. Kɨmnhani məkna meinai Jon rɨmnor ta baptaes irəriə.
29 Todo o povo que o ouviu e até os publicanos reconheceram a justiça de Deus, tendo sido batizados com o batismo de João;
30 Mərɨg Farisi mɨnə mɨne nəmhajoun kape Loa kape Moses, iriə kɨmnhapəh nɨseighanien kɨn Jon mə tukror baptaes irəriə. Kɨni mhaukreikɨn pən nɨmeitairiə ye swatuk kape Kughen ye nɨmraghien kapəriə.
30 mas os fariseus e os intérpretes da Lei rejeitaram, quanto a si mesmos, o desígnio de Deus, não tendo sido batizados por ele.
31 Kɨni Yesu rɨmnəgkiar mɨn mɨmə, “?Kɨni Yo jakni mə narmamə yamə mɨne kɨsarə ai taktəkun, mə norien kapəriə rəmhen kɨn naha? ?Mə naha nhagɨn nətərɨgien kapəriə?
31 A que, pois, compararei os homens da presente geração, e a que são eles semelhantes?
32 Iriə kɨsəmhen əmə kɨn kwajikovə yamə mɨne nar kɨrik rɨrkək yame tukror əriə, rɨkiriə ragien. Mɨsəkwətə masəukɨr ikɨn kamor maket ikɨn, mashek əriə mɨnə mhamə, ‘!Ah! Kɨmawə yɨmnhauh gita, mərɨg kɨmiə nakhapəh nɨsorien danis. Kɨni yaksarar mɨseikuə kɨn nasəkien tuk nɨmhəyen, mərɨg kɨmiə nɨmnhapəh nɨsasəkien kɨtawə-m kɨmiə.’
32 São semelhantes a meninos que, sentados na praça, gritam uns para os outros:
33 Yakamni məknei meinai ye nɨpɨg Jon Baptaes rɨmauə, mamatuakəm, məpəh nəvɨgɨnien nɨpɨg rɨpsaah tuk nəhuakien, mɨpəh nɨnɨmien waen. Mərɨg kɨmiə nakamhani mhamə, ‘Kwən a, nanmɨn has kɨrik raməmɨr iran.’
33 Pois veio João Batista, não comendo pão, nem bebendo vinho, e dizeis: Tem demônio!
34 Kɨni Yo, Ji Yermamə, yɨmauə maməvɨgɨn, mamnɨm waen, mərɨg kɨmiə nakamhani mɨn mhamə, ‘!Ah! Kwən a in yermamə kape nəvɨgɨn-pɨkien, mɨne napɨsien kɨn nɨnɨmien. Kɨni mamor norkeikeiyen kɨmi narmamə kape nərerien tuk mane kape takis, mɨne yor təvhagə has mɨnə.’
34 Veio o Filho do Homem, comendo e bebendo, e dizeis: Eis aí um glutão e bebedor de vinho, amigo de publicanos e pecadores!
35 Mərɨg kwajikovə əfrakɨs kape Kughen mɨnə tukasəkeikei mharkun mə kɨmru Jon yakawor narɨmnar ye nɨrkunien əfrakɨs.”
35 Mas a sabedoria é justificada por todos os seus filhos.
36 Kɨni Farisi kɨrik, nhagɨn e Saemon, raiyoh-pən Yesu mɨmə tukrɨvən ye nəkwai nimə kafan məvɨgɨn kwis. Kɨni Yesu rɨmavən yerkwanu, mɨvən ye nəkwai nimə kape Farisi a, məkwətə mə tukrəvɨgɨn.
36 Convidou-o um dos fariseus para que fosse jantar com ele. Jesus, entrando na casa do fariseu, tomou lugar à mesa.
37 Kɨni piraovɨn kɨrik ye taon a in yor təvhagə hah, rɨmnərɨg mə Yesu raməvɨgɨn apa imei Farisi. Kɨni rɨmavən mɨwəh botel kɨrik kɨmnor kɨn kapier kɨrik nhagɨn e alabasta. Nɨmrɨn rhaktə. Botel a, senta aikɨn.
37 E eis que uma mulher da cidade, pecadora, sabendo que ele estava à mesa na casa do fariseu, levou um vaso de alabastro com unguento;
38 Kɨni in rɨmauə ipakə tuk Yesu mərer ye nɨkar nɨhun, mamasək. Nehe nɨmrɨn rətəg-pən ye nɨhu Yesu, mokwi nɨhun. Kɨni mamrai-ta nehe nɨmrɨn kɨn nɨkwənen ye nɨhu Yesu, mənɨm-pən nɨmrɨn ye nɨhu Yesu, mətəg-pən senta ye nɨhun mir.
38 e, estando por detrás, aos seus pés, chorando, regava-os com suas lágrimas e os enxugava com os próprios cabelos; e beijava-lhe os pés e os ungia com o unguento.
39 Mərɨg Farisi e yame rɨmnokrən kɨn Yesu mə tukrəvɨgɨn iriu mɨn, nɨpɨg rɨmnəm narɨmnar mɨnə e, rɨkin ruh mə, “To kwən e profet əfrakɨs, rɨpirkun norien kape piraovɨn a yame ramrap nɨhun, mɨpirkun mə in yor təvhagə has.”
39 Ao ver isto, o fariseu que o convidara disse consigo mesmo: Se este fora profeta, bem saberia quem e qual é a mulher que lhe tocou, porque é pecadora.
40 Kɨni Yesu rɨmɨni-pən tukun mɨmə, “Saemon, yakmə jakni-pre nar kɨrik tuk ik.”
40 Dirigiu-se Jesus ao fariseu e lhe disse: Simão, uma coisa tenho a dizer-te. Ele respondeu: Dize-a, Mestre.
41 Kɨni Yesu rɨmɨni mɨmə, “Yermamə kɨraru, kapəriu mane rapəh nəmhenien, kɨni yamehuə kɨrik rɨvəhsi-pən mane kɨrik kɨmi əriu, mə tuk nɨpɨg kɨrik iriu tukwarpɨn kafan mane. Kɨrik rɨmɨwəh faef handred taosen vatu; kɨni kɨrik rɨwəh fifti taosen vatu.
41 Certo credor tinha dois devedores: um lhe devia quinhentos denários, e o outro, cinquenta.
42 Kɨni mwarə mɨravən, mweinein narpɨnien mane a. Kɨni yamehuə rɨmɨni-pən tuk əriu mɨmə, ‘Nəmhen. Wəpəh narpɨnien mane yame nɨmɨrəvəh tuk yo.’ ?Kɨni, pa nhagɨn irəriu tukrorkeikei pɨk yamehuə a rapita?”
42 Não tendo nenhum dos dois com que pagar, perdoou-lhes a ambos. Qual deles, portanto, o amará mais?
43 Kɨni Saemon rɨni-pən tukun mɨmə, “Rɨkik raməsɨk mə yermamə yame rɨmɨvəh mane ehuə, kɨni yamehuə a rɨpəh naiyohyen kɨn tain.”
43 Respondeu-lhe Simão: Suponho que aquele a quem mais perdoou. Replicou-lhe: Julgaste bem.
44 Kɨni Yesu rarar marha-pən məm pian a, mɨni-pən tuk Saemon mɨmə, “Saemon. ?Nakaməm pian e uə? Nɨpɨg yɨmauə imam ikɨn, ik nakpəh nɨwəhsi-pəyen nu kɨrik tuk naikwasien ye nɨhuk. Mərɨg pian e in rɨmnəkwi nɨhuk kɨn nehe nɨmrɨn, məspir kɨn nɨkwənen.
44 E, voltando-se para a mulher, disse a Simão: Vês esta mulher? Entrei em tua casa, e não me deste água para os pés; esta, porém, regou os meus pés com lágrimas e os enxugou com os seus cabelos.
45 Kɨni nɨpɨg yɨmauə, ik nɨmɨpəh nəturəm-pəyen kɨmi yo. Mərɨg pian e, ravəhsi-pə nɨsiaiyen kɨmi yo mɨpəh nɨpəhyen.
45 Não me deste ósculo; ela, entretanto, desde que entrei não cessa de me beijar os pés.
46 Ik nɨmɨpəh nhawkien kapək kapə kɨn nehe olif, mərɨg pian e rɨmnətəg pən senta ye nɨhuk yame nɨmrɨn rhaktə pɨk.
46 Não me ungiste a cabeça com óleo, mas esta, com bálsamo, ungiu os meus pés.
47 Kɨni ror məkneikɨn yakamni-pre tuk ik mə yɨmnəspir ta fam kafan təvhagə has yame rehuə pɨk. Ror məkneikɨn mə in rorkeikei pɨk yo. Mərɨg tukmə yakaspir təvhagə has kape yermamə yame təvhagə has kafan rəkəskəh əmə, kɨni, rorkeikei mar əmə Yo.”
47 Por isso, te digo: perdoados lhe são os seus muitos pecados, porque ela muito amou; mas aquele a quem pouco se perdoa, pouco ama.
48 Kɨni Yesu rɨmɨni-pən tuk pian a mɨmə, “Yakwərəh-si ta ta narpɨnien kape təvhagə has kafam.”
48 Então, disse à mulher: Perdoados são os teus pecados.
49 Kɨni narmamə mɨnə tɨksɨn yamə mɨne kasəvɨgɨn iriə mɨn, khani tuk əriə mɨnə mhamə, “?Naha e yermamə yame In ramni mə ravəhsi-ta narpɨnien kape təvhagə has kape narmamə?”
49 Os que estavam com ele à mesa começaram a dizer entre si: Quem é este que até perdoa pecados?
50 Mərɨg Yesu rɨni-pən tuk pian a mɨmə, “Kughen rɨmɨvəh mɨragh ik meinai nɨmnhatətə irak. Amvən ye nəmərinuyen.”
50 Mas Jesus disse à mulher: A tua fé te salvou; vai-te em paz.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.