João 7
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs NTLH
1 Kwasɨg ikɨn ye narɨmnar mɨnə a, Yesu rɨpəh norkeikeiyen mə tukrɨvən yerkwanu mɨnə ye Judia tuk norien kafan wok, meinai nəmehuə kape nəmə Isrel apaikɨn kamharai mhun apsapɨs tukun mə tukshopni. Kɨni rɨrerɨg mɨn mɨvən ye provins Galili.
1 Depois disso, Jesus começou a andar pela Galileia; ele não queria andar pela Judeia, pois os líderes judeus dali estavam querendo matá-lo.
2 Mərɨg nɨpɨg ruauə ipakə tuk norien lafet kɨrik kape nəmə Isrel, kamni kɨmə “lafet kape nɨvəhsi-haktəyen nimə tapolen mɨnə.”
2 Aconteceu que a festa dos judeus chamada Festa das Barracas estava perto.
3 Kɨni naorahi Yesu mɨnə kɨmnhani-pən tukun mhamə, “Rhuvə mə taktərhav eikɨn e mamvən apa Judia, pəh narmamə kafam mɨnə apaikɨn tuksəm nɨmtətien yamə mɨne Ik nakamor.
3 Então os irmãos de Jesus disseram a ele: — Saia daqui e vá para a Judeia a fim de que os seus seguidores vejam o que você está fazendo.
4 Yuvən apaikɨn meinai yermamə yame rorkeikei mə narmamə tukharkun In, to rɨpəh nerkwaigien kɨn kafan wok. Mərɨg tukmə nakɨrkun norien nɨmtətien mɨnə, yuvən, mor əpu Ik ye nɨmrɨ narmamə khapsaah ye nɨpɨg kape lafet, pəh narmamə ye tanɨmtanə tuksəm.”
4 Pois quem quer ser bem-conhecido não deve esconder o que está fazendo. Já que você faz essas coisas, deixe que todos o conheçam.
5 Kasəgkiar məknakɨn meinai nar apnapɨg mə iriə naorahini atuatuk mɨnə, mərɨg khapəh nhaniyen nəfrakɨsien iran.
5 Até os irmãos de Jesus não criam nele.
6 Kɨni Yesu rɨni-pən tuk əriə mə, “Rɨpəh hanə norien nɨpɨg kafak. Mərɨg kɨmiə nakharkun nɨsorien nar ye nɨpɨg apnapɨg əmə.
6 Ele respondeu:
7 Narmamə kape tokrei tanə e, iriə to khapəh nɨsəməkien əmiə. Mərɨg iriə tukasəkeikei masəməkɨn Yo, meinai Yo yakamni-ərhav mə kapəriə norien rɨpəh natuatukien.
7 O mundo não pode ter ódio de vocês, mas tem ódio de mim porque eu afirmo que o que o mundo faz é mau.
8 Kɨmiə havən ye lafet, mərɨg Yo to yakpəh nɨvənien, meinai rɨpəh hanə norien nɨpɨg kafak.”
8 Vão vocês à festa, mas eu não vou porque a minha hora ainda não chegou.
9 Raməgkiar məknakɨn kɨni In maməmɨr əmə apa Galili.
9 Jesus disse isso e ficou na Galileia.
10 Kɨni naorahi Yesu mɨnə kɨmɨsəkupən mhavən ye lafet a, kwasɨg ikɨn, Yesu rɨpivən. Mərɨg In rɨmnaiyu apɨsapɨs əmə, mə narmamə tukhapəh nɨsəmien.
10 Depois que os seus irmãos foram à festa, Jesus também foi, mas fez isso em segredo e não publicamente.
11 Kɨni nəmehuə kape nəmə Isrel khapsaah kɨmnhavən ye lafet a masarhakɨn In, mɨsaiyoh apnapɨg əmə narmamə mhamə, “?Kwən e in pukaa?”
11 Os líderes judeus o procuravam na festa e perguntavam: — Onde é que está aquele homem?
12 Ikɨn a, narmamə khapsaah kɨsəsiwən-əsiwən mamhani In. Tɨksɨn khamə, “In yemə huvə kɨrik;” mərɨg tɨksɨn khamə, “Nɨkam. In rameikuə ye narmamə.”
12 Na multidão havia muita gente comentando sobre ele. Alguns diziam: — Ele é bom. — Não é não; ele engana o povo! — afirmavam outros.
13 Mərɨg iriə khapəh nɨsəvsao-ərhavyen kɨn Yesu, meinai kamhagɨn mə ta mə nəmehuə kape nəmə Isrel kɨsərɨg nəgkiarien yame kamhani.
13 Mas ninguém falava abertamente sobre ele porque todos tinham medo dos líderes judeus.
14 Lafet a ramvən hanə, Yesu rɨmavən apa ye Nimə Ehuə kape Kughen, maməvhag kɨmi narmamə.
14 Quando a festa já estava no meio, Jesus foi ao Templo e começou a ensinar.
15 Nəmehuə kape nəmə Isrel kɨmɨsərɨg nəgkiarien kafan, kɨsakur, mhamə, “?Kwən e rɨmnhawor mɨrkun narɨmnar mɨnə e ye Nəkwəkwə kape Kughen? Yemehuə kɨrik kapətawə rɨmɨpəh nhajounien In.”
15 Os líderes judeus ficaram muito admirados e diziam: — Como é que ele sabe tanto sem ter estudado?
16 Kɨni Yesu rɨni-pən tuk əriə mə, “Nəgkiarien yame yakamhajoun narmamə kɨn, pəh nien mə kafak. Ramsɨ-pən tuk Tatə Kughen yame rɨmnher-pə kɨn Yo.
16 Jesus disse:
17 Narmamə yamə mɨne nətərɨgien kapəriə ramskai mə tuksor narɨmnar yame Kughen rorkeikei, tukharkun mə nəgkiarien kafak ramsɨ-pən tuk Kughen; pəh nien mə kafak atuk əmə.
17 Quem quiser fazer a vontade de Deus saberá se o meu ensino vem de Deus ou se falo em meu próprio nome.
18 Narmamə yamə mɨne kasəgkiar atuk əmə ye kapəriə nehuəyen, iriə kasor əmə mə narmamə tukhavəh-si haktə əriə. Mərɨg Yo yakorkeikei mə narmamə tukhavəh-si haktə nhag yermamə yame rɨmnher-pə kɨn Yo. Yo yermamə kape nɨniyen nəfrakɨsien. To yakəpəh neikuəyen.
18 Quem fala em seu próprio nome está procurando ser elogiado. Mas quem quer conseguir louvores para aquele que o enviou, esse é honesto, e não há falsidade nele.
19 “Moses rɨmɨvəhsi-pre loa kɨmi əmiə, mərɨg yermamə kɨrik rɨkək irəmiə raməri-pən fam loa mɨnə e. ?Rhawor e kɨmiə naksarkut mə takshopni Yo?”
19 Foi Moisés quem deu a
20 Kɨni narmamə khapsaah kɨmnhani-pən tukun mhamə, “!Man! ?Tukmə ror nanmɨn has ramərer-pən iram uə, mamor Ik nakamni nəgkiarien ətəwao uə? ?Pa e rɨmə tukrhopni Ik?”
20 A multidão respondeu: — Você está dominado por um demônio! Quem é que está querendo matá-lo?
21 Kɨni Yesu rɨmɨni-pən tuk əriə mɨmə, “Yo yɨmnor nɨmtətien kɨrikianə əmə ye Sabat, nɨmɨsəm, niemhaa ramhai əmiə fam tukun.
21 Então Jesus disse:
22 Mərɨg kɨmiə mɨn nakasor wok ye Sabat, mamhavəh nao kɨmi kwajikovə mɨnə, raməri-pən loa kape Moses. (Mərɨg nəfrakɨsien mə pəh nien mə Moses rɨmɨrikakun norien kape nɨvəhyen nao kɨmi narmamə, mərɨg kaha mɨnə apa kupan kɨmnharikakun).
22 Vocês
23 ?Mərɨg tukmə nakharkun nɨvəhyen nao kɨmi kwajikovə mɨnə ye Sabat, rəri-pən loa kape Moses, rhawor e niemha ramhai əmiə nɨpɨg yakamor huvə nɨprai yermamə kɨrik ye Sabat?
23 Para não deixarem de cumprir a Lei de Moisés, vocês circuncidam um menino, mesmo no sábado. Então por que ficam com raiva de mim quando eu curo completamente uma pessoa no sábado?
24 Takhapəh nɨsəkirien wok yame yakamor ye nərɨgien əmə kapəmiə, mərɨg taksəkir kafak wok ye nərɨgien yame ratuatuk.”
24 Parem de julgar pelas aparências e julguem com justiça.
25 Kɨni ye nɨpɨg a, nəmə Jerusalem kɨmɨsaiyoh əriə mɨnə mhamə, “?Rhawor? ?Kwən e In e nəmehuə mɨnə kapətawə khamə tukshopni In uə?
25 Algumas pessoas que moravam em Jerusalém perguntavam: — Não é este o homem que estão querendo matar?
26 Mərɨg səm-ru. In ramni-ərhav nəgkiarien ye nɨmrɨ narmamə, mərɨg nəmehuə mɨnə khapəh nhani-pənien nar kɨrik tukun. ?Tukmə ror nəmehuə mɨnə kwənharkun ta mə In Kristo, uə?
26 Vejam! Ele está falando em público, e ninguém diz nada contra ele! Será que as autoridades sabem mesmo que ele é o Messias ?
27 Mərɨg kɨtawə kharkun rukwanu kwən e rɨmasɨ-pən ikɨn. Mərɨg nɨpɨg Kristo tukramuə, narmamə tukseinein mə rɨsɨpkaa.”
27 No entanto, quando o Messias vier, ninguém saberá de onde ele é; e nós sabemos de onde este homem vem.
28 Ye nɨpɨg a, Yesu rɨnamərer ye Nimə Ehuə kape Kughen maməvhag kɨmi narmamə, kɨni mamokr-apomh mɨmə, “Kɨmiə nakharkun Yo, mharkun ikɨn yɨmasɨ-pən ikɨn. Mərɨg nəfrakɨsien mə pəh nien mə yɨmauə atuk əmə ye nərɨgien kafak. Mərɨg Kughen rɨmnher-pə kɨn Yo. Kɨni Kughen In nəfrakɨsien. Kɨmiə nakseinein In,
28 Quando estava ensinando no pátio do Templo, Jesus disse bem alto:
29 mərɨg Yo yakɨrkun In, meinai yɨmasɨ-pən iran. Kɨni In rɨmnher-pə kɨn Yo.”
29 Mas eu o conheço porque venho dele e fui mandado por ele.
30 Yesu raməgkiar məknakɨn, khamə tukharaptərəkɨn In. Mərɨg yermamə kɨrik rɨkək yame tukraptərəkɨn In, meinai rɨpəh hanə norien nɨpɨg kafan.
30 Então quiseram prender Jesus, mas ninguém fez isso porque a sua hora ainda não tinha chegado.
31 Mərɨg narmamə khapsaah kɨmnhani nəfrakɨsien iran mhamə, “Tukmə ror Yesu in Kristo yame Kughen rɨmɨrpen mə tukrher-pə kɨn, meinai kɨmɨni mə nɨpɨg Kristo tukramuə, tukror nɨmtətien khapsaah. Kɨni yermamə rɨkək yame rɨrkun norien nɨmtətien rɨpsaah rapita In.”
31 Porém muitas pessoas que estavam na multidão creram nele e perguntavam: — Quando o Messias vier, será que vai fazer milagres maiores do que este homem tem feito?
32 Kɨni Farisi mɨnə kɨmɨsərɨg narmamə khapsaah kɨsəsiwən-əsiwən masəvsao kɨn Yesu. Kɨni Farisi mɨnə mɨne jif pris mɨnə kɨmɨsher-pən kɨn mobael yamə mɨne kasarha tuk Nimə Ehuə kape Kughen mə tukharaptərəkɨn Yesu.
32 Os fariseus ouviram a multidão comentando essas coisas sobre Jesus, e por isso eles e os chefes dos sacerdotes mandaram guardas para o prenderem.
33 Kɨni Yesu rɨmə, “Yo jakamarə kɨtawə-mkɨmiə kape nɨpɨg kwakwə əmə. Kwasɨg ikɨn, jakrerɨg-pən mɨn tuk Yermamə yame rɨmnher-pə kɨn Yo.
33 Jesus disse:
34 Ye nɨpɨg a in a, taksarha-kɨn Yo mərɨg to nakhapəh nɨsəmien Yo; meinai ikɨn yakamvən ikɨn, kɨmiə to nakhapəh nhavənien ikɨn.”
34 Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou.
35 Kɨni nəmə Isrel kɨmɨsaiyoh əriə mɨnə mhamə, “?In rɨmə tukrɨvən hiə, mə to kɨtawə khapəh nɨsəmien In? ?Rɨmə tukrɨvən məm kwənərəus kape nəmə Isrel yamə mɨne kɨsarə iriə nəmə Gris apa tanə pɨsɨn pɨsɨn mɨnə, mamhajoun mɨn nəmə Gris uə?
35 Então os líderes judeus começaram a comentar: — Para onde será que ele vai que não o poderemos achar? Será que ele vai morar com os judeus que moram no estrangeiro? Será que vai ensinar os não judeus?
36 In rɨmɨni mə ye nɨpɨg a, kɨtawə tuksarha-kɨn In, mhapəh nɨsəmien In, meinai kwənmhan yame In tukrɨvən ikɨn, to kɨtawə khapəh nhavənien ikɨn. ?Nəgkiarien e, nɨpran ramni mə naha?”
36 O que será que ele quis dizer quando afirmou: “Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou”?
37 Lafet natukror infamien, kamor nəvɨgɨnien yame in rehuə rapita nəvɨgɨnien tɨksɨn kape lafet. Kɨni ye nɨpɨg a, Yesu rɨmnərer ye nɨmrɨ narmamə mamokrən apomh mɨmə, “Yermamə yame rɨnəkwakwə, pəh in ruə tuk Yo, mɨnɨm nu.
37 O último dia da festa era o mais importante. Naquele dia Jesus se pôs de pé e disse bem alto:
38 Meinai Nəkwəkwə kape Kughen ramni mə,
38 Como dizem as
39 Yesu ramni nuhpɨkɨnien a, maməgkiar ye Nanmɨn kape Kughen yame kwasɨg ikɨn tukrɨpivəhsi-pən kɨmi narmamə yamə mɨne kashatətə iran. Mərɨg ye nɨpɨg a, Nanmɨn kape Kughen rɨpəh hanə nuəyen tuk narmamə, meinai Yesu rɨpəh hanə nɨvənien ye nɨkakien kafan ye rao ye neai.
39 Jesus estava falando a respeito do Espírito Santo, que aqueles que criam nele iriam receber. Essas pessoas não tinham recebido o Espírito porque Jesus ainda não havia voltado para a presença gloriosa de Deus.
40 Yesu raməgkiar məknakɨn, narmamə kɨmɨsərɨg, kɨni tɨksɨn kamhani mhamə, “Kwən e in profet kape Kughen yame profet mɨnə kɨmnhani mə tukruə.”
40 Muitas pessoas que ouviram essas palavras afirmavam: — De fato, este homem é o
41 Kɨni tɨksɨn khamə, “Kwən e in Kristo.”
41 Outros diziam: — Ele é o E ainda outras pessoas perguntavam: — Mas será que o Messias virá da Galileia?
42 Nəkwəkwə kape Kughen ramni mə Kristo tukraməkeikei mɨsɨ-pən ye kwənərəus kape King Deved, ye taon e Betlehem, imei Deved kupan.”
42 As Escrituras Sagradas dizem que o Messias será descendente de Davi e vai nascer em Belém, onde Davi morou.
43 Ror məkneikɨn, narmamə kɨmɨsəwhai kwhen kapəriə tuk Yesu.
43 Então o povo se dividiu por causa dele.
44 Tɨksɨn khamə tukharaptərəkɨn In; mərɨg yermamə kɨrik rɨkək yame tukrɨraptərəkɨn In.
44 Alguns queriam prender Jesus, mas ninguém fez isso.
45 Kɨni mobael mɨnə kɨmnhavən mɨsəm jif pris mɨnə mɨne Farisi mɨnə. Kɨni nəmehuə mɨnə a kɨmɨsaiyoh mobael mɨnə mhamə, “?Rhawor e nɨmnhapəh nharaptərəkɨnien Yesu mhakɨr mhauə?”
45 Os guardas voltaram para o lugar onde estavam os chefes dos sacerdotes e os fariseus , e eles perguntaram: — Por que vocês não trouxeram aquele homem?
46 Kɨni mobael mɨnə khani-pən tuk əriə mhamə, “Yɨmnhapəh nharaptərəkɨnien In meinai yermamə kɨrik rɨpəh hanə nhajounien rəmhen kɨn In.”
46 Eles responderam: — Nunca ninguém falou como ele!
47 Kɨni Farisi mɨnə kɨmnhani-pən tuk əriə mhamə, “?Rhawor? ?In rɨmɨvi əmiə kɨn nekuəyen kafan uə?
47 Então os fariseus disseram aos guardas: — Será que vocês também foram enganados?
48 ?Kapətawə kɨrik yemehuə rɨkək mɨne Farisi kɨrik yame ramni nəfrakɨsien iran.
48 Por acaso alguma autoridade ou algum fariseu creu nele?
49 Narmamə apnapɨg əmə yamə mɨne kaseinein əgkap loa kape Moses kamhani nəfrakɨsien iran. Pəh iriə tukasarə ye narpɨnien kɨrik.”
49 Essa gente que não conhece a Lei está amaldiçoada por Deus.
50 Kɨni Nikodimas e, in Farisi kɨrik. Kɨni in a iriə min. Kwən a, apa kupan rɨmavən maməgkiar kɨmi Yesu. Kɨni rarar mɨni-pən tuk əriə mɨmə,
50 Mas Nicodemos, que era um deles e que certa ocasião havia falado com Jesus, disse:
51 “?Rhawor? Loa kapətawə ramni mə kwasɨg ikɨn tukhani-əhrav narpɨnien kape yermamə kɨrik, tukasəkeikei mɨsəkupan mhavən, mɨsətərɨg kɨn nəgkiarien kafan, mɨsəm atuatuk naha nhagɨn yame rɨmnor.”
51 — De acordo com a nossa Lei não podemos condenar um homem sem ouvi-lo primeiro e descobrir o que ele fez.
52 Kɨni khani-pən tukun mhamə, “?Rhawor? ?Ik mɨn ik yemə Galili, uə? Yuvən-ru məvheikɨn Nəkwəkwə kape Kughen, məm atuatuk mə profet a kape Kughen to rɨpəh nɨsɨ-pənien ye Galili.”
52 — Por acaso você também é da Galileia? — perguntaram eles. — Estude as Escrituras Sagradas e verá que da Galileia nunca surgiu nenhum profeta .
53 Kɨni narmamə kɨmnharerɨg-pən yerkwanu mɨnə kapəriə.
53 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.