Apocalipse 6
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs ARIB
1 Kɨni yakəm Kwaji Sipsip a rəvɨt-əpɨr-pɨr nehe kandel yame rəkupən, yame kɨmɨvaan-ətərəkɨn nəkwəkwə yame kɨmnarpəvɨn-arpəvɨn kɨn. Məkneikɨn, nar mɨragh e kamni kɨmə, ‘jerubim,’ kɨrikianə irəriə rarar mokrən ehuə rəmhen kɨn karuəruə, mɨmə, “!Yuə-ru!”
1 E vi quando o Cordeiro abriu um dos sete selos, e ouvi um dos quatro seres viventes dizer numa voz como de trovão: Vem!
2 Yakwaag haktə məm hos kɨrik khawən. Yermamə yame ramkwətə ye hos ramrəh nəvhagə. Məkneikɨn kəvəvhao-pən kɨn kəvəvhao kɨrik kape king iran. In ramaiyu mamavən rəmhen kɨn yermamə yame rapita ye narowagɨnien, kɨni mamvən mɨn mə tukrapita mɨn.
2 Olhei, e eis um cavalo branco; e o que estava montado nele tinha um arco; e foi-lhe dada uma coroa, e saiu vencendo, e para vencer.
3 Kɨni ai, Kwaji Sipsip a rəvɨt-əpɨr-pɨr nehe kandel yame kɨmɨvaan-ətərəkɨn nəkwəkwə kɨn, yame ror kɨraru kɨn, kɨni nar mɨragh e kamni kɨmə ‘jerubim,’ yame ror kɨraru kɨn, rarar, mamni mɨmə, “!Yuə-ru!”
3 Quando ele abriu o segundo selo, ouvi o segundo ser vivente dizer: Vem!
4 Məkneikɨn, hos kɨrik kəwhao raiyu muə. Yermamə yame ramkwətə ye hos, kɨvəhsi-pən nao kape narowagɨnien kɨmin. Kɨni Kughen rameighan-pən kɨn neihuəyen kɨmin mə tukrɨrəhsita nəmərinuyen ye tanɨmtanə. Nuhyen əjir ramavən ikɨn mɨnə fam.
4 E saiu outro cavalo, um cavalo vermelho; e ao que estava montado nele foi dado que tirasse a paz da terra, de modo que os homens se matassem uns aos outros; e foi-lhe dada uma grande espada.
5 Kɨni ai, Kwaji Sipsip a rakapɨr nehe kandel yame kɨmɨvaan-ətərəkɨn nəkwəkwə kɨn, yame ror kɨsisər kɨn, kɨni nar mɨragh e kamni kɨmə ‘jerubim,’ yame ror kɨsisər kɨn, rarar, mamni mɨmə, “!Yuə-ru!” Məkneikɨn, yɨmɨwaag-pən məm hos kɨrik kapɨg. Yermamə yame ramkwətə iran ramrəh skel kɨrik kape nəkirien nəvɨgɨnien.
5 Quando abriu o terceiro selo, ouvi o terceiro ser vivente dizer: Vem! E olhei, e eis um cavalo preto; e o que estava montado nele tinha uma balança na mão.
6 Kɨni yɨmnərɨg rɨki yermamə kɨrik rɨsɨ-pən ye kwerkwan ye nar mɨragh kuas e kamni kɨmə ‘jerubim.’ Mamni-pən tukun mɨmə, “!Yuvən! Kameighan kɨn ik kɨmə takor nɨkumhə kɨmi tanɨmtanə. Tukmə kɨsarakikɨn mane ehuə mhavəh nəvɨgɨnien rɨkəskəh əmə. Mərɨg takpəh noriahyen nuknei nai mir e kamni kɨmə ‘olif,’ mɨne ‘grep.’”
6 E ouvi como que uma voz no meio dos quatro seres viventes, que dizia: Um queniz de trigo por um denário, e três quenizes de cevada por um denário; e não danifiques o azeite e o vinho.
7 Kɨni ai, Kwaji Sipsip a rəvɨt-əpɨr-pɨr nehe kandel yame kɨmɨvaan-ətərəkɨn nəkwəkwə kɨn, yame ror kuas kɨn, kɨni nar mɨragh e kamni kɨmə ‘jerubim,’ yame ror kuas kɨn, rarar, mamni mɨmə, “!Yuə-ru!”
7 Quando abriu o quarto selo, ouvi a voz do quarto ser vivente dizer: Vem!
8 Yakwaag-pən məm hos kɨrik kərato. Yermamə yame ramkwətə iran, nhagɨn e Nɨmhəyen. Iriu kwən kɨrik, nhagɨn e Kwənmhaan kape Nɨmhəyen rɨkwasɨg kɨn in mɨravən. Kɨrəvəh neihuəyen mə tukwəhapni narmamə kɨn nao, mwhopni əriə kɨn nɨkumhə, uə kɨn nar aparu mɨnə, uə kɨn nəmhəyen. Kɨrəvəh nehuəyen məknakɨn rəmhen kɨn nɨpar nɨmoptanə kɨrikianə, mɨrəpəh əmə nɨpərɨn kɨsisər.
8 E olhei, e eis um cavalo amarelo, e o que estava montado nele chamava-se Morte; e o inferno seguia com ele; e foi-lhe dada autoridade sobre a quarta parte da terra, para matar com a espada, e com a fome, e com a peste, e com as feras da terra.
9 Kɨni ai, Kwaji Sipsip a rəvɨt-əpɨr-pɨr nehe kandel yame kɨmɨvaan-ətərəkɨn nəkwəkwə kɨn, yame ror kɨrkɨrɨp kɨn, məkneikɨn yakwaag-pən ye nəpəəg tebol apa ye Nimə Ehuə kape Kughen, məm narmamə yamə mɨne kɨmnhopni əriə tuk narer-tɨmtɨmien tuk nɨni-ərhavyen nəgkiarien kape Kughen.
9 Quando abriu o quinto selo, vi debaixo do altar as almas dos que tinham sido mortos por causa da palavra de Deus e por causa do testemunho que deram.
10 Iriə kasokrən apomh mamhani-pən tuk Kughen mhamə, “Ik nakamarmaru ye narɨmnar m-fam. Ik nakəmərhakə; kɨni Ik nəfrakɨsien. ?Mərɨg, tuk nagheen mɨne kɨni Ik nakəkir narmamə ye tanɨmtanə, marpɨn tai nɨtawmawə?”
10 E clamaram com grande voz, dizendo: Até quando, ó Soberano, santo e verdadeiro, não julgas e vingas o nosso sangue dos que habitam sobre a terra?.
11 Kamhani məknakɨn, Kughen rɨvəhsi-pən neipən hawən kɨmi əriə m-fam, mɨni-pən tuk əriə mɨmə, “Takhawhin pi pom. Piaumiə mɨnə mɨne kakə kapəmiə mɨnə tɨksɨn kasor hanə kafak wok. Pəh kɨseriaji tukhopni piəpiə mɨn narmamə yamə mɨne kɨmɨvəh nɨhupɨn irəriə.”
11 E foram dadas a cada um deles compridas vestes brancas e foi-lhes dito que repousassem ainda por um pouco de tempo, até que se completasse o número de seus conservos, que haviam de ser mortos, como também eles o foram.
12 Kɨni ai, Kwaji Sipsip a rəvɨt-əpɨr-pɨr nehe kandel yame kɨmɨvaan-ətərəkɨn nəkwəkwə kɨn, yame ror sikis kɨn, yakəm mig ehuə ramkiu. Mɨrh rɨpɨs rəpɨgnap. Makuə rəwhao rəmhen kɨn nɨtə.
12 E vi quando abriu o sexto selo, e houve um grande terremoto; e o sol tornou-se negro como saco de cilício, e a lua toda tornou-se como sangue;
13 Kəmhau mɨnə kɨsəsaah-əsaah mɨseiwaiyu-pə ye nɨmoptanə, rəmhen kɨn nai yame nɨmətag ehuə rameitətəg kɨn, kwənkwan yame rapkəh rəsaah.
13 e as estrelas do céu caíram sobre a terra, como quando a figueira, sacudida por um vento forte, deixa cair os seus figos verdes.
14 Kɨni neai rɨrkək, rəmhen kɨn yame kɨmarpəvɨn-arpəvɨn fam təvheitə. Kɨni tukwas mɨnə mɨne tanə mɨnə kɨsəta ye kwənmhaan kapəriə mɨnə.
14 E o céu recolheu-se como um livro que se enrola; e todos os montes e ilhas foram removidos dos seus lugares.
15 Kɨni king mɨnə kape tanɨmtanə, mɨne narmaru mɨnə, mɨne namasur mɨnə kape mobael mɨnə, mɨne narmamə yamə mɨne kapəriə nautə rehuə, mɨne narmamə yamə mɨne kamhavəh nehuəyen, mɨne slef mɨnə, mɨne narmamə apnapɨg mɨnə, iriə m-fam khavən mɨserkwaig ye nəpəəg kapier ehuə, uə kasərer ətgɨn kapier mɨnə ye nɨkar tukwas mɨnə.
15 E os reis da terra, e os grandes, e os chefes militares, e os ricos, e os poderosos, e todo escravo, e todo livre, se esconderam nas cavernas e nas rochas das montanhas;
16 Kɨni kɨsasək apomh-pən tuk tukwas mɨnə mɨne kapier ehuə mɨnə mhamə, “!Ǝsaah! Məkwətə-tərəkɨn əmawə merkwaig kɨn əmawə ye nɨmrɨ King e yame ramkwətə ye kafan jea, mɨne tuk niemhaa kape Kwaji Sipsip.
16 e diziam aos montes e aos rochedos: Caí sobre nós, e escondei-nos da face daquele que está assentado sobre o trono, e da ira do Cordeiro;
17 Meinai nɨpɨg a ruauə yame Kughen mɨne Kwaji Sipsip tukravəhsi-ərhav-pə niemhaa kapəriu. ?Kɨni pa nhagɨn rɨrkun narer-huvəyen?”
17 porque é vindo o grande dia da ira deles; e quem poderá subsistir?
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Apocalipse 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.