Mateus 25

Nzryrngrkxtr Kc Ate Rut x Sam (NTU) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Jiszs rpi-mople bagr kx, “Mzli kc nayzlu-ngrmc mz nzngini-krnge King, sa naglx-angidrx leplz kcng tzvz-nqblqlr ninge x navzmix nidr Heven. Mzli lc leplz mz nrlc ka sa na-apulr olvi kcng mz be lc nayapwxtibo.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 — ausente —
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 — ausente —
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 — ausente —
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Ncblo kc nayrlz trvz-anipuu. X mztr kc tqone-mwitipe, x sc tzmwipeng.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 “A' mzli kc mz aurnrlc, sc tzxlrpelr ncblo kx nate etu, rpile kx, ‘Ncblo kc nayrlz sa tqvzpem! Dwalzmamu x rmctiamu nide.’
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Olvi kcng nzpnu nzdwalzmqng, x sc tztekatrpelr da kcng nayangrlelr.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Olvi kcng tzngqngung nzrpibzlr mz krkcng tzyrplapxng kx, ‘Kamamu du bagr da scmu kcng tzyangrle, murde kx pnrgrng yrkrtrpe.’ Olvi kcng nzlvqn tzyrplapxng badr krkcng tzngqngung.|alt="039 5 wise, 5 foolish girls" src="039-WA03904b.tif" size="SPAN" loc="MAT 25:8" copy="Graham Wade" ref="25:8"
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 A' krkcng tzyrplapxng nzayzlu-ngrbzlr natqdr kx, ‘Trtingr. Trtakitrpepleu nigu amrlx ngrgu. Murde mz nzyangrlengr nyr, navz nakrlzbzle ma nyz trte ncblo kc nayrlz. Mz nzmu-krde lcde, vznamu x rpwxamu scmu da kx nayangrleamu x nayctrpz du.’
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 A' mzli kc tzvz-ngrdr mz nzxpengr da lcng, ncblo kc nayrlz sc tqkaputrpem. X olvi kcng tzoliq-angidrng, sc tzvzpebzng badr mz ma nyz trtede, mz nzprtr-krdr mz nzmungr kc etu mz nzyrlzngr lc.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 Mz nibrde olvi kcng tzngqngung sc tzkaputrpemqng ma kc. X sc tzrpi-katotrpebzlr kx, ‘Kxetu! Kxetu! Lvxpxm naonrx! X nadwatr-kzpzkr!’
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 A' rpipxmle brma kx, ‘Trtingr. Trkrlzwxu nimu.’”
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Zbz Jiszs ayrkrpxle natqde, nzrpi-krde kx, “Mz nzmu-krde lcde, naoliqti-zvzamu nzyzlu-krmc. Murde trkrlzwamuu zbq o nabz nepi kx nayzlu-ngrmc.”
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 Rpi-mop Jiszs bagr kx, “Mzli kc nayzlu-ngrmc mz nzngini-krnge King, sa na-ayzlu-ngrbo da mz leplz nengeng mz nzvz-nqblq-krde da kx nzalelr. X sa nakabo da kxmrlz mz krkcng tzaleng da kxmrlz. Mzli lc, leplz mz nrlc ka sa na-apulr kxnzawzng mz be lc.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 Aprc-lxblrbzle badr da kx takitrde nidr. Kabzle badr bxli r srlrni kx ngi gol. Kzdq twzle bxli nzlvqn, kzdq bxli li, x kzdq bxli esz'. Zbz sc tqrkalzpem.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Ncblo kc tqrtwz bxli kxnzlvqn, vz x sc tqmwapxpe-ngrde gol kcng. X atatrple bxli nzlvqn mou kx nangi sc kxetu rde.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 X mz nqmq lcpwz, ncblo kc tqrtwz bxli kxli, atatr-kzple bxli li mou kx narngisc kz kxetu kc.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 A' ncblo kc tqrtwz bxli kxesz', twzle x yrtzmqle mz drtc' murde mz drtwrde nayc angidr.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 “X mzli kzblepe, kxetu rdr sc tqyzlupem. X kqleleng rtqlrdr mz nzrlwa-krbzlr bade nikeng nzatatrplr mz gol scde.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Ncblo kc tqrtwz bxli kx nzlvqn, vzm bade x rpibzle kx, ‘Kxetu rnge, kame bange bxli nzlvqn, x mwapxpe-ngrne x atatr-mopwc' bxli nzlvqn kx nangi scm.’
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 X rpibz kxetu kc kx, ‘Mrlzvxitx angidr. Nim kxnzawz kxmrlz kc tqvz-nqblq-zvzle natqnge! X nayrlqpex nim mz nzaclvengr da kxkqlu, murde atutr-angidrq nzwz-krm mz da kxpipz. Vzm x prtr mz nzmungr lc etu murde abrtzlvzx nim.’
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 Zbz ncblo kc tqrtwz bxli kxli, vzm bade x rpibzle kx, ‘Kxetu rnge, aprcme bange bxli li, x mwapxpe-ngrne x atatr-mopwc' bxli li kx nangi scm.’
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 X kxetu lc rpi-kzpzle bade kx, ‘Mrlztx angidr. Nim kxnzawz kxmrlz! X nayrlqpex nim mz nzaclvengr da kxkqlu, murde atutr-angidrq nzwz-krm mz da kxpipz. Vzm x prtr mz nzmungr lc etu murde abrtzlvzx nim.’
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 “Zbz ncblo kc tqrtwz bxli kxesz', vzm bade x rpibzle kx, ‘Kxetu rnge, suti drtwrm kx nike na-ale kxnzawz nemqng nradr naycbz. X atatrpe' gol mz da kx trvzpxpuu mz nzwz-krm.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 Mwxlrlvzx gol scm murde ma tqamrbrbo. Mz nzmu-krde lcde, yrtzmqtxbo mz drtc' murde nayc angidr. Gol scm kc tqkame bange dese.’
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 “Rpibz kxetu kc bade kx, ‘Nim kxnzawz kxtrka x drtqm sa! Krlzq kx suti drtwrnge kx nike na-ale kxnzawz nengeng nradr naycbz. X atatrpc' gol mz da kx trvzpxpuu mz nzwz-krnge.
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 ?A' memule tryrlqtr-ngrpwzmeu gol scnge mz bxng, murde mz nzyzlu-krmc, gol kxmwatipxle nayctrpebz x na-atatr-mople du trau?’
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 Zbz kxetu kc sc tqrpipebzle mz leplz nedeng kx, ‘Kapxbzmu bxli scnge bade x kabzmu mz kxnzawz kc tqryrlq bxli kx nzpnu.’”
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 X Jiszs ayrkrpx-ngrde natqde kx, “Mzli kc nayzlu-ngr-mopwc', doa kx aclve-angidrle da kx kabo bade, sa nartxlvzlzbo nikeng kabo bade, murde dztudeng nakqlu-zlwzng. A' doa kx traclve-angidrleu da kx kabo bade, kxmule-esz' nike scde pipz, sa nakatxpxbo bade.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 X sa na-apux kxetu kc tqrpibzle mz kxnzawz nedeng kx, ‘Kxnzawz kxtrka elc, rtcpx-ngrnamu yz, mrkc tqtungr nzlo x tzyrningr leplz mz nzetqkr drtqdr x tzmadqti-ngrdr nqngidr mz zngya.’”
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 Jiszs rpi-mople bagr kx, “Mzli kc ninge Mrlx Leplz nayzlu-ngrmc mz nzngini-krnge King kxluli, sa navzmimc enjrl nengeng amrlx. X sa nawxbuomc mz tron nyznge kxmyalz-esz'ngr mz nzpipx-krbo mz leplz mz nrlc tulvzo nztubq-krdr o nzvz-rbr-krdr.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Leplz amrlx mz drtc' amrlx mz nrlc tulvzo sa nayrkrmqng bange. X sa na-akipxx nidr mz dzbede kxli, da kc tqwai kxaclve sip nzakipx-krde sip mz gout nedeng.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Mzli lc sa na-amncx leplz kcng tztubqng mz nzobqkr Gct mz nrlarnge kxrtc, x leplz kzbleng mz nrlarnge kxmc.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Zbz sa narpibo mz leplz kcng tzmncng me matq mz nrlarnge kxrtc kx, ‘Trtenge amrlzle nimu amrlx. Vzmamu x twzamu da kxmrlzting amrlx kcng Gct tqesalz-ngrde nakabzle bamu Heven, mz nzngini-krnge King rmu. Murde oliqti-pnzle da kxmrlz lcng mzli kc tqwz-ngrde nrlc.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Takitrde nztwz-krmu da kxmrlz lcng murde mzli kc tqbrtale-ngrne rkamamu nange dakxnzng, x mzli kc tqbrlxkzngr drtwrnge rkamamu mqnge lue, x mzli kc tqngini-ngrbo lrnarnrlc bamu adwatramu ninge ma nyzmung,
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 x mzli kc trpnzngr scnge lrpz rkamamu bange lrpz, x mzli kc tqyagox-ngrne aclveamu ninge, x mzli kc tqmncpx-ngrmc mz presin oklatimamu ninge.’
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 “Zbz leplz kxnztubqng sa narpimlr bange kx, ‘?Kxetu, mzli kznike mc-ngrgr nzbrtale-krm x rkabzkr nam dakxnzng? ?X mzli kznike mc-ngrgr nzbrlxkzkr drtwrm x rkabzkr mqm lue?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 ?X mzli kznike mc-ngrgr nzngini-krm lrnarnrlc x adwatrkr nim ma nyzgrng? ?X mzli kznike mc-ngrgr trpnzngr scm lrpz x rkabzkr scm?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 ?X mzli kznike mc-ngrgr nzyagox-krm o nzmncpx-krme mz presin x oklatibzkr nim?’
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 X sa na-ayzlu-ngrbo natqdr kx, ‘Da angidr lc napibo bamu. Mzli kznike okatr-ngrnamu leplz nengeng, kxmule-esz' nidr leplz txneng, mz drtwrnge okatrpeamu ninge.’
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 “X mzli lc sa napi-kzpo mz leplz kcng tzmncng mz nrlarnge kxmc kx, ‘Nimu kcng tzmnclzbzng mz zngya ngr drtwr Gct, vzpeamu. X vznamu mz nyr ngr Hxl kc tqngctx alo, tqoliqti Gct mz nzayrplapx-krde Setzn badr drka' nedeng amrlx.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Nzayrplapxngr lc takitrde nimu murde mzli kc tqbrtale-ngrne tr-rkapwa'muu nange dakxnzng, x mzli kc tqbrlxkzngr drtwrnge tr-rkapwa'muu mqnge lue,
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 x mzli kc tqngini-ngrbo lrnarnrlc bamu tradwatrwamuu ninge ma nyzmung, x mzli kc trpnzngr scnge lrpz tr-rkapwa'muu bange lrpz, x mzli kc tqyagox-ngrne x tqmncpx-ngrmc mz presin traclvewamuu ninge.’
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 Zbz leplz lcng sa narpimlr bange kx, ‘?Kxetu, mzli kznike mc-ngrgr nzbrtale-krm x nzbrlxkzkr drtwrm, x nzngini-krm lrnarnrlc, x trpnzngr scm lrpz, x nzyagox-krm x nzmncpx-krme mz presin x trokatrkru nim?’
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 X sa na-ayzlu-ngrbo natqdr kx, ‘Da angidr lc napibo bamu. Mzli kznike pxtxpx-ngrnamu nzokatr-krmu leplz, kxmule-esz' nidr leplz txneng, mz drtwrnge pxtxpx-ngrnamu nzokatr-krmu ninge.’
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 Zbz leplz lcng sa naprtrng mz Hxl mz nzayrplapxngr kc tqyctx alo. A' kxnztubqng sa naprtrng Heven mz nzlungr kxboi.”
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.