João 7
Bepaŋ'Walaŋ Folofolok Kobuli (NOP) vs NTLH
1 Jesu adi mede unduŋ yobune Judame heki’walaŋ me wapuhi Judiya kwetneŋ utne yogiŋ doktiŋa adi uŋoŋ mu yauŋa Galili kwetneŋ hogok hatiluguk.
1 Depois disso, Jesus começou a andar pela Galileia; ele não queria andar pela Judeia, pois os líderes judeus dali estavam querendo matá-lo.
2 Judahi’walaŋ Yoholaŋ diniŋ hinamuni nai wapum dulaune
2 Aconteceu que a festa dos judeus chamada Festa das Barracas estava perto.
3 Jesu kwayaŋiyedi nintifo mede indiŋ niŋgiŋ, “Metam fee Judiya kwetneŋ uneŋ doktiŋa du maaŋ fooŋ kudi iŋoŋ tilaŋ u tubune metamgeyedi kaneŋ.
3 Então os irmãos de Jesus disseram a ele: — Saia daqui e vá para a Judeia a fim de que os seus seguidores vejam o que você está fazendo.
4 Me niŋ adi wou miŋgoŋ mintadakaledok nadiŋa kaŋ adi kwanai kabup mu tilak. Du kwanai unduŋ tilaŋ doktiŋa Judiya kwetneŋ wooŋ mintadakaleeŋ tubune gabuneŋbe?”
4 Pois quem quer ser bem-conhecido não deve esconder o que está fazendo. Já que você faz essas coisas, deixe que todos o conheçam.
5 Kwayaŋiye adi mu nadisukilitimiŋgiŋ doktiŋa mede unduŋ niŋgiŋ.
5 Até os irmãos de Jesus não criam nele.
6 Unduŋ yogiŋ kaŋ Jesudibo yeniŋguk, “Hidi nai fifit indigoŋ hinamuni titiŋdok une nadiŋa kedem une tiŋit. Iŋgoŋ nu’walaŋ nai mu dulalak.
6 Ele respondeu:
7 Kwetfoloŋ metam adi hidi habukwihita mu tiiŋ eŋ nu adigili titiŋhik be hatihatihik hogoli u yohautalat doktiŋa nabukwihita tiiŋ.
7 O mundo não pode ter ódio de vocês, mas tem ódio de mim porque eu afirmo que o que o mundo faz é mau.
8 Kedem ale hidi hinamunide uneŋ, kaŋ nu adi naine hinek mu dulalak doktiŋa hidut mu wit.”
8 Vão vocês à festa, mas eu não vou porque a minha hora ainda não chegou.
9 Unduŋ yeniŋa Galili kwetneŋ uŋgoŋ hatiguk.
9 Jesus disse isso e ficou na Galileia.
10 Unduŋ yenimbu adi timeŋ ugiŋ kaŋ adi mindaŋ kabukabup uguk.
10 Depois que os seus irmãos foram à festa, Jesus também foi, mas fez isso em segredo e não publicamente.
11 Kaŋ hinamuni nai tubune Judame heki’walaŋ me wapuhi adi Jesu lohiŋa yogiŋ, “Me u maaŋbe buŋak?”
11 Os líderes judeus o procuravam na festa e perguntavam: — Onde é que está aquele homem?
12 Unduŋ yobune metam feedi lekiŋgoŋhik gineŋ aditok mede kiyonadi tigiŋ, tiŋa nolidi yogiŋ, “Adi yadi me momooŋ,” eŋ nolidi yogiŋ, “Moŋ, adi yadi metam nadinadihik tubugiyonda tilak.”
12 Na multidão havia muita gente comentando sobre ele. Alguns diziam: — Ele é bom. — Não é não; ele engana o povo! — afirmavam outros.
13 Unduŋ yohakene adi’walaaniŋ nebek niŋdi Judahi talitimeŋ heki namandahik gineŋ Jesudok mede yodok munta tiŋa wabi tigiŋ.
13 Mas ninguém falava abertamente sobre ele porque todos tinham medo dos líderes judeus.
14 Jesu adi kabukabup hatitawooŋ hinamuni nai lekiŋgoŋ tulune Siloŋyot walanda foloŋ looŋ metam yenindidimeguk.
14 Quando a festa já estava no meio, Jesus foi ao Templo e começou a ensinar.
15 Kaŋ Judame talitimeŋ heki adi kaŋ boho tiŋa yogiŋ, “Me i indut nadinadi yotneŋ nemu foguk iŋgoŋ deti buŋa Bepaŋ’walaŋ mede mebi hinek utawaŋ yolak.”
15 Os líderes judeus ficaram muito admirados e diziam: — Como é que ele sabe tanto sem ter estudado?
16 Unduŋ yogiŋ kaŋ Jesudi yeniŋguk, “Nu mede yohauta tilat u na’walaŋ kwanai mu tilat. Me napmeune bugut adi’walaŋ kwanai tilat.
16 Jesus disse:
17 Nebek niŋdi Bepaŋ’walaŋ mede nadilak adi mede yolat u Bepaŋ’walaaniŋ be na’walaaniŋ mintalak u kedem nadidakalewek.
17 Quem quiser fazer a vontade de Deus saberá se o meu ensino vem de Deus ou se falo em meu próprio nome.
18 Nebek niŋ ne’walaŋ nadinadi gineŋ be ne’walaŋ saŋiniŋ gineŋ kwanai tilak adi ne’walaŋ wougigit mintawekdok tilak. Eŋ niŋ adi kwanai molomdok youtumba mintadok kwanai tilak adi me didimeniŋ. Mede biyagoŋ hogok yolak.
18 Quem fala em seu próprio nome está procurando ser elogiado. Mas quem quer conseguir louvores para aquele que o enviou, esse é honesto, e não há falsidade nele.
19 Moses adi Yodoko Mede haniŋguk iŋgoŋ hidi’walaaniŋ niŋdi nemu kelelak. Kaŋ hidi maŋgoŋde nulukumune tiiŋ?”
19 Foi Moisés quem deu a
20 Unduŋ yoguk kaŋ metamdibo yogiŋ, “Nediyeŋ gulukumumbe tilak? Yabapdi be fogambu mede unduŋ yobubuyelaŋ.”
20 A multidão respondeu: — Você está dominado por um demônio! Quem é que está querendo matá-lo?
21 Unduŋ yogiŋ kaŋ Jesudibo yeniŋguk, “Nu Bepaŋ kunumneniŋ’walaŋ kudi Sabat foloŋ tibe kaŋ yonadibedi tiiŋ.
21 Então Jesus disse:
22 Hidi mihihiye’walaŋ sigihik gitnem diki foloŋ fek tiyemiiŋ u adi Mosesdi mu tububihikuk. U adi koom Bepaŋdi Abalaham heki yenimbune tububihila tigiŋ. Iŋgoŋ hidi Mosesdi nimiŋak yoŋa Sabat foloŋ maaŋ tiiŋ.
22 Vocês
23 Unduŋ doktiŋa hidi Moses’walaŋ Yodoko Mede lahulu folooŋnit mokit tibaakneŋ yoŋa Sabat foloŋ mihihiye’walaŋ sigihik gineŋ fek tiiŋ iŋgoŋ Sabat foloŋ me niŋ tubukedebagut kaŋ maŋgoŋde kwihita tinamiiŋ?
23 Para não deixarem de cumprir a Lei de Moisés, vocês circuncidam um menino, mesmo no sábado. Então por que ficam com raiva de mim quando eu curo completamente uma pessoa no sábado?
24 Hidi mede yone kaŋ dauhikdi hogok mu kaŋ yoyaneeŋ. Mede mebi nadidakale hinek tiŋa yoyaneeŋ.”
24 Parem de julgar pelas aparências e julguem com justiça.
25 Jelusalemhi metam nolidi Jesu kaŋ yogiŋ, “Me wapuhiniyedi me uutdok yo tiiŋ iŋakoŋ binek?
25 Algumas pessoas que moravam em Jerusalém perguntavam: — Não é este o homem que estão querendo matar?
26 Iŋgoŋ deti adi metam bop wapum gineŋ mede miŋgoŋ yali yolak kaŋ me talitimeŋ heki kamehep mu timiiŋ. Be adi Kilisto bidak yoŋa bikabiiŋ?
26 Vejam! Ele está falando em público, e ninguém diz nada contra ele! Será que as autoridades sabem mesmo que ele é o Messias ?
27 Unduŋ iŋgoŋ u maaŋ moŋ. Kilisto baak kaŋ mebiŋiŋ be yolikweli u mu nadidakaleneem, iŋgoŋ me yoŋ adi mintamintaŋiŋ kwet agaŋ nadiyam.”
27 No entanto, quando o Messias vier, ninguém saberá de onde ele é; e nós sabemos de onde este homem vem.
28 Siloŋyot walanda foloŋ yaliŋa metam yayenindidimelune nadiŋa mede hamahamap unduŋ yonadigiŋ, kaŋ Jesudi yabunadiŋa indiŋ kutifiyeeŋ yeniŋguk, “Ai! Hidi na be, be mintaminta kwetne u agaŋ nadinamiiŋ. Iŋgoŋ nu adi na nadinadinede mu fogut. Mede biyagoŋ Molom adi napmeu fogut, iŋgoŋ hidi adi mu nadimiiŋ.
28 Quando estava ensinando no pátio do Templo, Jesus disse bem alto:
29 Nu yadi adi’walaaniŋ, tiŋa ne napmeune bugut doktiŋa nu agaŋ nadimilat.”
29 Mas eu o conheço porque venho dele e fui mandado por ele.
30 Unduŋ yenimbune honeeŋ ulukumuŋdok nadigiŋ iŋgoŋ naiŋiŋ mu dulaguk doktiŋa kohohik malabudaune bikabugiŋ.
30 Então quiseram prender Jesus, mas ninguém fez isso porque a sua hora ainda não tinha chegado.
31 Iŋgoŋ metam fee adi nai uŋaniŋ nadisukilitimiŋa yogiŋ, “Kilisto baak adi me yendi Bepaŋ’walaŋ kudi tilak u kalakapmeŋ tibaak bidak? Moŋ. Adi nemenemek hogohogok agaŋ tubudapmalak.”
31 Porém muitas pessoas que estavam na multidão creram nele e perguntavam: — Quando o Messias vier, será que vai fazer milagres maiores do que este homem tem feito?
32 Falisi heki adi metamdi Jesudok mede hamahamap yogiŋ u nadiŋa me Siloŋyot diniŋ talitimeŋ wapuhi yeniŋa wanaŋ mikme yapmeune Jesu nagitne ugiŋ.
32 Os fariseus ouviram a multidão comentando essas coisas sobre Jesus, e por isso eles e os chefes dos sacerdotes mandaram guardas para o prenderem.
33 Kaŋ Jesudi yeniŋguk, “Nu hidut iŋoŋ muniniŋ-kabe hatiŋa me napmeune bugut’walaŋ udaneeŋ waat.
33 Jesus disse:
34 Kaŋ hidi nu waatneŋ uŋoŋ tuwot mu uneeŋ doktiŋa nolohineeŋ iŋgoŋ mu nehitubu-mintaneeŋ.”
34 Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou.
35 Unduŋ yeniŋguk kaŋ Judame heki’walaŋ me wapuhi nehi uŋgoŋ indiŋ yonadigiŋ, “Daŋgoŋ uune indi mu kaneem doktiŋa unduŋ yolak. Notniye noli Gilik kwetneŋ itowiiŋ wooŋ yenindidimewe bidak yolak.
35 Então os líderes judeus começaram a comentar: — Para onde será que ele vai que não o poderemos achar? Será que ele vai morar com os judeus que moram no estrangeiro? Será que vai ensinar os não judeus?
36 Adi indiŋ yolak, ‘Indi lohineem iŋgoŋ tuwot mu tubumintaneem be adi waakneŋ indi tuwot mu uneem.’ U mebi dediŋdok yolak?”
36 O que será que ele quis dizer quando afirmou: “Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou”?
37 Hinamuni nai wapum dapmandapmande metam fee bopneune Jesudi pilali yali mede gibitaŋ indiŋ yohautaguk, “Nebek niŋdi imedok nadikaaŋ nu’walaŋkade buŋa ime nawek.
37 O último dia da festa era o mais importante. Naquele dia Jesus se pôs de pé e disse bem alto:
38 Adi nu nadisukilitinambek kaŋ Youkudip Mede yolak undugoŋ hinek ime naŋgat mu tilak u weleŋ maaneŋ mintamimbune hatiluwaak.”
38 Como dizem as
39 Jesu adi Uŋgoniŋ Munabulidok nadiŋa mede u yeniŋguk. Nai uŋaniŋ Jesu kunum hautaŋiŋ gineŋ mu udaneeŋ loguk, doktiŋa metam nadisukilitimiŋgiŋ adi Uŋgoniŋ Munabulidi mu fotokoyemguk.
39 Jesus estava falando a respeito do Espírito Santo, que aqueles que criam nele iriam receber. Essas pessoas não tinham recebido o Espírito porque Jesus ainda não havia voltado para a presença gloriosa de Deus.
40 Metam noli adi mede u nadiŋa Jesudok indiŋ yogiŋ, “Biyagoŋ, adi polofetnik wapum.”
40 Muitas pessoas que ouviram essas palavras afirmavam: — De fato, este homem é o
41 Eŋ nolidi yogiŋ “adi Kilisto kuyoŋ.” Kuŋgoŋ nolidi yogiŋ “dediŋ tiŋa Kilisto adi Galili kwetneŋ mintawe tiŋak.
41 Outros diziam: — Ele é o E ainda outras pessoas perguntavam: — Mas será que o Messias virá da Galileia?
42 Youkudip Mededi indiŋ yolak. Kilisto adi Dewit’walaŋ yolikwelineŋ Betelehem uŋoŋ mintawaak eŋ adi’walaŋ naŋgat dikiŋiye gineŋ mintawaak.”
42 As Escrituras Sagradas dizem que o Messias será descendente de Davi e vai nascer em Belém, onde Davi morou.
43 Metam adi Jesudok unduŋ yoŋa nehi uŋgoŋ daneeŋ bop lufom tigiŋ.
43 Então o povo se dividiu por causa dele.
44 Tiŋa nolidi honeeŋ nagi wooŋ yot fafaŋeniŋneŋ kameŋdok yo nadigiŋ iŋgoŋ nebek niŋdi nemu lodaaŋ honeguk.
44 Alguns queriam prender Jesus, mas ninguém fez isso.
45 Unduŋ tigiŋ kaŋ mikme hekidi udaneeŋ talitimeŋ wapuhi eŋ Falisi heki’walaŋ uune adi indiŋ yeninadigiŋ, “Hidi maŋgoŋde mu nagila biiŋ?”
45 Os guardas voltaram para o lugar onde estavam os chefes dos sacerdotes e os fariseus , e eles perguntaram: — Por que vocês não trouxeram aquele homem?
46 Yeninadiune mikme heki adi indiŋ yeniŋgiŋ, “Adi mede yolak u kwetfoloŋ me niŋeŋ yobekdok tuwot moŋ.”
46 Eles responderam: — Nunca ninguém falou como ele!
47 Yobune Falisi me heki adi indiŋ yeniŋtogiŋ, “Be hidi maaŋ wele tubufit tihamuŋak?
47 Então os fariseus disseram aos guardas: — Será que vocês também foram enganados?
48 Me wapuhi be Falisi heki indi’walahi nebek adut neeŋbe wooŋ galiŋak?
48 Por acaso alguma autoridade ou algum fariseu creu nele?
49 Moŋ. Wa me hogohi Yodoko Mede mu nadidakaleiŋ adi hogok. Adi kuyeŋ hamdok gigit tineeŋ oŋ.”
49 Essa gente que não conhece a Lei está amaldiçoada por Deus.
50 Kaŋ me adi’walaaniŋ niŋ wou Nikodimas adi koom Jesu timiŋ wooŋ kaguk adi indiŋ yeniŋguk,
50 Mas Nicodemos, que era um deles e que certa ocasião havia falado com Jesus, disse:
51 “Unda, hidi yoneŋ. Me niŋ adi mebiŋiŋ be kadakaniŋŋiŋ nemu kaŋ nadiŋa mede gineŋ hogok kamefit titiŋdok u Yodoko Mede gineŋ neeŋbe youkiŋ?”
51 — De acordo com a nossa Lei não podemos condenar um homem sem ouvi-lo primeiro e descobrir o que ele fez.
52 Kaŋ noliŋiyedi yogiŋ, “Unda, du maaŋ Galiliniŋ binek? Youkudip Mede u baigoŋ kunali kaweŋ. Galili kwetneŋniŋ polofet nemu mintawaak.”
52 — Por acaso você também é da Galileia? — perguntaram eles. — Estude as Escrituras Sagradas e verá que da Galileia nunca surgiu nenhum profeta .
53 Unduŋ tiŋa metam mowoŋa yohite ugiŋ.
53 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.