Mateus 26

Hẽwandam Hiek (NOAH) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Jesuu mag mʌg hatag deeu hich bëeju k'ap hamk'ĩir mag jaau dichtarr k'ur, maach hich dʌ̈i hogdʌba wënʌrraajerr k'ʌʌnagta deeu magjim hich higwi:
1 — ausente —
2 —Pãrau k'ap'ʌ nʌmgui hajim, mʌigmua k'ãai numí nʌm hee p'iesta Pascua burrju. Mʌg p'iesta heeta hõrau mʌch chi Hemk'ooi Hiewaa pʌr deejugui hajim, pakuls gaai meerp'ë t'õomk'ĩir.
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Ya mag p'iesta burrju k'ãai numpai waaur nʌm hee, p'adnaan chi pörk'a nʌm k'ʌʌn jöoin chi t'ierrnaan dʌ̈i hãba biirdʌjierram haajem, p'adnaan t'umaam k'ʌʌn pör Caifás di haig.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Mag hãba biirdʌtarran, Jesús himeraa pʌr hauwi t'õopʌ̈yaag hãba hibëpaag hajim hanʌm.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Mamʌ mag hi t'õopʌ̈yaag hẽk'a nʌmta hamachdëupai deeu, —Hõor pöm mʌg t'ʌnʌm meeuk'apimaaugau, mʌg p'iesta hee chan hi chig haba, p'iesta dichtarr k'urta t'õopʌ̈ijugui hajierram hanʌm.
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Mag nʌm hee Jesús woundam Simón hanʌm di haig sĩejim, Betania p'öbör hee. Hich mag Simón hanʌmpai hibʌʌr wauwi “p'ĩe paraa k'itarr” ha t'ʌ̃ʌrjeejim.
6 — ausente —
7 Mag di haig mes gaai hi t'ach k'ö hoo simta, hʌʌi hãb jʌ̃gdee didam durrk'udau alabastro hanʌm dën boteedidam wau k'itʌm dʌ̈i dubchëjim. Mag jʌ̃gdee nem parhẽpaaga sĩerrʌm. Mag waibëewi Jesús pör hee sĩi choopʌ̈ichëjim.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Mag hi pör hee choobapʌ̈im hoobaawai maach chi Jesús dʌ̈i wënʌrrarr k'ʌʌn hee hãaur k'ʌʌn mʌ k'apeen meeuk'a p'öbaadëwi, —¿K'ant'eeta jãg jʌ̃gdee parhẽpagk'am sĩi hãr choobapʌ̈ima? hajierram,
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 nem parhẽpag përpʌ̈iwi hag p'atk'onau dau hap'ʌʌm k'ʌʌndamag hʌ̈u nemdam hau deeju hãb sĩerrtá.
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Mamʌ ham mag hiek'a nʌm hich Jesuu hũr sĩerr haawai, —¿K'ant'eeta pãrau chik'am k'ĩir naaupi nʌma? Hirua hʌ̈uta jʌ̃gdeeu mʌ pör k'ooi sĩebahab hajim hamag.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Mʌig heegar dau hap'ʌʌ k'it'ëem k'ʌʌnan pãrau hich jãg pãach dʌ̈i hoo wai wënʌrraju, mamʌ mʌ chan tag pãar k'ĩir chitabamgui hajim.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Mʌg hʌʌirau jʌ̃gdeeu mʌg mʌ k'ooibarmʌn maach jöoin hi haawai maach meeunau haajemjö mʌ hauk'ërju hedam hat'ee hag nawe ya mʌ k'a p'uur sim k'abahab hajim.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Cha mʌ hiek'a chirʌm hiek'au mʌg hatag pawiajã durrpierr Hẽwandamau hõor peerdʌajem hiek jaau wënʌrrʌm dʌ̈i hĩchab mʌg hʌʌirau mʌ dʌ̈i mʌgbarmjã jaaub k'aba jaaujugui hajim. Mag, hooba harr k'ʌʌnaujã hĩchab hi hiigjeeju ha jaaujim hich Jesuu.
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Maach hi k'apeen hi dʌ̈i doce hogdʌba wënʌrraajerr k'ʌʌn hee hãb Judas Iscariote ha t'ʌ̃r sĩerrau p'adnaan chi pörnaan haar mawia
14 — ausente —
15 hamag, —Mua pãachig Jesús pʌr deebaawai, ¿pãrau k'arr mʌrʌg p'ag nʌ? haimajim haajem.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Magtarr haigmua Judaan sĩi hãba p'adnaan chi pörnaanag Jesús pʌr deejuuta hẽk'a nʌrraajeejim.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Maach jöoin hi haawai pan levadura chuk'u wauwia k'oojem hag seman hee ya warrpem k'ãai hãb hãspa hëebaadëm hed maach hich dʌ̈i wënʌrraajem k'ʌʌnauta marau hich Jesuug, —¿Jamta nemk'oo jaram ovejadam t'õonaa k'ö nʌ? ha jëeu naajim, k'ap haag.
17 — ausente —
18 Mag hichig jëeubaawai hichdëu marag, —Jerusalén woun hãb sim haar hërëubaadët hajim. Maimua magʌg mua jaaupʌ̈i chirʌm habat: “Ya mʌch t'õju gayaa pamaawai, pʌ di haigta nemk'oo jaram ovejadam wauwi pãar dʌ̈i hãba k'öm k'õsi chirʌm” habat hajim chi wëtju k'ʌʌnag.
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Magbaawai chadcha hichdëu jaautarrjö, maar k'apeenau wëtwi, hichdëu jaaupʌ̈itarrjö jaauwimawi, hi na mag nemk'oo jaram ovejadam wauwimajierram.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Maimua hich hẽudee hök'arta bëewi, ya k'ĩsu haadëm hee maach doce hi dʌ̈i wënʌrraajerr k'ʌʌn t'um hãba hi dʌ̈i t'ach k'ö naajim.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Mag hãba k'ö nʌmuata hichdëu marag magjim:
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Mag hũrbaawai, chadcha maar hök'ĩirjuu hap'öbaadëjim. Mag nʌm hiek'au jũrram k'ʌʌnau hirig, “Señor, hĩsin mua k'ãijãa hagam” haajeejim.
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Mag jũrram k'ʌʌnau hichig jëjëeu k'aawai magjim:
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Magnaa hichdëu, —Hoo nʌm dau heyaa Hemk'ooi Hiewaa chadcha Hẽwandam hiek p'ã sĩsidʌm gaai jaau simjö wajapp'a dau haug wawaagpaama hajim. Pari hapk'iitʌ mʌ mag hap'ʌʌ hamk'ĩir wir haig mʌ përtarr woun. Jãgʌm wounaan t'aababa harr hak'iin hʌ̈ucha hak'amgui hajim.
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Magbaawai Judaau hichdëu k'abajim hamk'ĩir, —Maestro, hĩsin mua k'ãijãa hagam hajim.
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Mag hiyʌ̈ʌ t'ach k'ö nʌmua Jesuu pandam jua hee haunaa, Hẽwandamag hag paar hʌ̈u hajim hanaa k'õreunaa marag hʌapʌ̈ijim. Magnaa, —K'öbat, mʌ mʌ morou hajim, chi pan higwi.
26 — ausente —
27 Maimua jũrr vino jarrdam hauwi, hag paarjã hagjö Hẽwandamag hʌ̈u hajim hanaa deeu marag hʌapʌ̈ijim. Magnaa, —Döbat, mʌʌn mʌ bagau; hich jãg hãbam jarr heepai döpetat hajim.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 Mʌg jarr heem vinodam döbarmta warrgarwe Hẽwandamau hõor dʌ̈i hiek deeju haajerrau. Mamʌ mʌg hiek'an hiek hiiuriugui hajim. Mʌ bag mʌg vinojö k'itʌm hãrbarmuata Hẽwandamau hõor k'aibag t'um chugpaa haujugui hajim.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Pari mʌg döbarmjö chan tag döba, hãba mʌchta mʌch Hayau t'umaam k'ʌʌn Pörk'apibarm hedta deeu hũwaai pãar dʌ̈i döjugui hajim. Pari mag hed maach hoobarm chan hĩsimjöpai k'aba, honeechata haju, nem t'ʌnʌm t'um chi hiiur haju haawai ha jaaujim hich Jesuu maachigcha.
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Mag maach hich dʌ̈i hãba wënʌrraajerr k'ʌʌn hich dʌ̈i hãba mes gaai hiyʌ̈ʌ t'ach k'ö haaipawi, meuk'aarjã Hẽwandam hiek Salmos hanʌm gayam hauwia, Olivo durrsĩig wëtjim.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Mam panaa Jesuu marag, —Hẽwandam hiek p'ã sim gaai, “Mua chi pastor t'õobapäaiwai chi ovejanaandam parhooba haaidʌju” ha simjö, hĩsim hedaar pãrau mʌ mʌch hap barpʌawi t'umaa haaidʌtk'ajugui hajim.
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Mamʌ hũwaai p'iidʌwia mʌch hiiu chirsiewai pãar na mawia Galilea chiraimajugui ha jaaujim.
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Magbaawaita Pedroou jũrr hirig, —T'umaam k'ʌʌnau pʌch hap barpʌawiajã mua chan pʌ barpʌabamgui hajim.
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Magbaa Jesuu jũrr, —Pedro, cha mʌ hiek'a chirʌm hiek'au nau hãt'ãrr bĩeju nawe biek t'ãrjup pua hõrag bʌ̃ʌrjã mʌ k'augba chitʌm hajuwai hajim.
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Mamʌ Jesuu hichig magbaawai chará warag Pedroou hirig, —Pʌ t'õbaimam haar dʌ̈i t'õimaju hawiajã mua chan pʌ k'augba chitʌm ha hiek'abamgui hajim.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Maigmua jũrr nemjĩirdö Getsemaní hanʌmʌg maar p'ë harrjim. Maimua mam barwi, —Mʌig nʌisit, mʌ chum hʌ̃gt'aag jëwaak'emgui hajim.
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Maimua t'ãrjuppaim k'ʌʌn dʌ̈i petajim. Mag hich dʌ̈i p'ë harrtarr k'ʌʌn hãb Pedro hajim, maimua tagam k'ʌʌn numí jöoi Zebedeo chaain hajim, Santiago Juan dʌ̈i. Mam paauk'abaimaawai ham hiek hök'ĩirjuuga haadëmua gaai machaaga haadëjim haajem, chi Jesús.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Mag simua hamag, —Mʌʌn dëgölp gaai machgau hök'ĩirjuuga haadëm; hãba mʌch t'õjuuta k'ĩirju chirʌmgui hajim. Pãar mʌig nʌisit, mamʌ mʌ dʌ̈i dauk'ana habat. Hoob k'ãimiet hajim hanʌm.
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Hamag mag jaau pʌawi hichin ham bigaau ham warp'aapai sĩeimajim haajem. Magnaa jẽk'ʌt t'ʌk'öonaa k'ĩeb jẽb gaai dagau dʌrnaa hʌ̃gt'aag jëeumamua, “Tata, pua k'õs hak'iin, hatcha mʌ dau hap'ʌʌ hapibak'amgui” hajim hanʌm. “Deeum nem waubarmuajã hagjö hõor peerdʌ hauju hayaa hak'iin, mʌ gaai machag mʌgcha hãwatbak'am. Pari mʌchdëu k'õsi chirʌmjö k'aba, pʌchdëu k'õsimjöta mʌ dʌ̈i habá” ha jëeumajim haajem.
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Mag hich Hayag jëeu sĩi hawi ham hoon bëejim haajem. Maimua hoocheewai ham k'ãi nʌmta hoochëjim hanaabá. Magbaawai Pedroogta, —Pãar chan horadam hãbjãta mʌ dʌ̈i dauk'ana k'aba nʌm.
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Jãg k'ãi nʌʌ haju k'ãai Hẽwandamagta jëeu nʌʌ habat'ʌ̃ hajim hanʌm, dösãtag hʌdʌʌr pãach t'ʌ haupim hugua. Mua hoowai pãrau pãach hödiiwan chadcha jëeum k'õsi durrumta, pari dap'ökgauta pödbam hajim haajem hamag.
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Maimua hichin deeu hũwaai mawia jëeubaadëmua hich Hayag, “Tata, pua mʌ mʌg dau haug waupibaju hayaa hak'iin hʌ̈u hak'amgui” ha k'itaajeejim hanʌm; “mamʌ hichiita mʌ hap'ʌʌ haju haai chirʌm k'ai, hagjö hʌ̈u sim. Mʌ dʌ̈i pʌchdëu ham haig habá” ha jëeumajim haajem.
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Mag jëeu sĩi hawi deeu ham hoon bëewaijãh, mag hi k'apeen hirua p'ë harrtarr k'ʌʌn dap'ökgau pödjã dau hẽeba sĩi k'ãidʌtk'a t'ʌnʌmta hoochëjim hanaabá.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Mag k'ãidʌtk'a t'ʌnʌm hoobaichee deeu hich sĩerr haar mawia hich hag hiekpai deeu hich Hayag jajawagmajim haajem. Ma biek t'ãrjupam hajim haajem, mag jëeu sim.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Maimua hũwaai hoon bëewaijã hagt'a hich k'apeen k'ãidʌtk'a t'ʌnʌm hoobaichee hamag, —¿Hagt'a pãar sĩi k'ãi gaaita nʌ? hajim hanʌm. Ya pekau pöm sĩsidʌm k'ʌʌnag mʌch chi Hemk'ooi Hiewaa pʌr deeju hora pabaichëbahab.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 P'iidʌtk'abat'ʌ̃, maimua maach k'apeen haar wëttarraugui hajim hanʌm. Mʌ hoomap'am k'ʌʌnag mʌ pʌr deeju wounan ya dakpa hurumgui hajim hanʌm hamag.
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Mag maar haig bëewi hagt'a hich Jesús maar dʌ̈i hiyʌ̈ʌ dʌnʌm hee, hich mag maach hi k'apeen doce narr heem hãb Judas hanʌmta hõor pochag hurajim. Mag wëdurum k'ʌʌnan hãaur k'ʌʌn espaar jua panhap'a bëe t'ʌnaawai tagam k'ʌʌn pa dʌ̈ijã bëe t'ʌnaajim. Mak'ʌʌn, p'adnaanau jöoin chi pörnaan dʌ̈imua pʌ̈itarr k'ʌʌn hajim.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Mag chadcha hõor pochag bëewi ya chi Judaau hag nawe, “Nau mua pãach dak'ĩir k'ĩir hʌ̃ʌ hat'amta pʌr hat'at” ha jaau wai sĩerr haawai
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 hich dʌ̈i wënʌrrʌm k'ʌʌn dak'ĩraa hichdëu jaautarrjö Jesús dʌ̈i hãba dʌnʌʌuwimawi hirig, —Maestro, ¿jãgpai chirʌ́? hanaa hi k'ĩir hʌ̃ʌ hat'ajim.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Magbaa Jesuu hirig, —Pʌch hõor hawaan bëetarr jöpai pʌr hat'aad perá hajim.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Mag hi pʌrp'öbaadëm hoobaawai maar heem k'ʌʌnau hãbmua hich espaar sʌrr ha jẽu hat'awi chi p'adnaan t'umaam k'ʌʌn pör hag chog haig sĩerr kachta hoort'ubapʌ̈ijim.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Magbaawai Jesuu hirig, —Jöpai pʌch espaar hich deg p'ĩ sĩubá hajim. Pua k'augba sĩeb hajim, esparau wërbʌnaa hõor k'ëch nʌm k'ʌʌn hagjö esparauta k'ëchmaju.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Mua mʌch chig hapibaju hak'iin, mʌch Hayag jëeubaawai hirua mʌ t'ʌamk'ĩir Hẽwandam chognaan pöoma milam k'ʌʌn hap'a doce ejércitos k'ãijã deepʌ̈ijugui hajim.
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Mamʌ mʌch t'ʌamk'ĩir mua jëeubaawai mag hõor pöm deepʌ̈ik'iinjã, ¿jãga Hẽwandam hiek p'ã sĩsidʌm gaai mʌ higwia jaau sim t'um hich hagjö habarju? hajim Pedroog.
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Mag hiek'apʌ̈iwia jũrr hich pʌr hawaan bëetarr k'ʌʌnagta, —¿Pãrau hoowain mʌʌn sĩi hõor nem jĩgk'anaa hõor t'õomiejöta chirab hajim jãg pãrau sĩi mʌ haig jua hee jierrnempan happai bëeg hat'ee? Hag na hed hëepierr pãrag mua Haai hi jëeujem deg Hẽwandam hi jaaujeewai bʌ̃ʌrjã pãrau mʌ pʌr haubajierram.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Pari pãrau hĩs mʌ dʌ̈i mʌmʌgk'amʌn, jãan warrgar Hẽwandam hi jaaumienau jaautarr t'um hag heyaa höbërmk'ĩrau hajim.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Mag hi pʌr hawaan bëetarr k'ʌʌnau warre p'adnaan pör Caifás haarta hat'aadëjierram, mamta Moiseeu ley p'ã pʌarr jawaag chi machnaan dʌ̈i jöoin chi t'et'emnaanpa dʌ̈i hãba biirdʌ narr haawai.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Mag hamau hi hat'aadeewai Pedro hiek hiruata warppaimua hoopʌ̈pʌ̈igmamua mag chi p'adnaan pör haig di hũjãrr dubimajim haajem. Mag dubwi, “Mʌigmua hook'im jãga haju k'ai” hawia, Haai hi jëeujem di t'ʌajem k'ʌʌn hohoodö nʌm haig dʌ̈i jupimajim haajem.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Maagwai p'adnaan chi pörnaanau judionaan Asamblea heem k'ʌʌn dʌ̈imua chi Jesuu nem wauba harrta sëuk'a hi gaai t'ʌpʌ̈iju hẽk'aajeejim hanaabá, magʌm gaaimua hi t'õopäaig.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Mamʌ par mag jũrram k'ʌʌnau sëuk'a hi gaai nem parhooba t'ʌpʌ̈iju hẽk'a nʌmjã pödba haajeejim haajem. Mamagk'am hee, hõor numí chi sëumien bëewi,
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 —Mʌg wounau maar dak'ĩir, hiruan mʌg Haai hi jëeujem di pogueupʌ̈inaa k'ãai t'ãrjuppaim hee deeu hëu dʌnʌʌuju ha hiek'a sĩejimgui hajierram hanaabá.
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Magbaawai chi p'adnaan pöröu dʌnʌʌunaa Jesuug, —¿Pua ham hiek'a nʌm hũr chirʌ́? ¿K'an jãgwi jãg pʌ hiek'amap'a sĩ? ¿Pua chadcha mag hiek'ajĩ wa hiek'abajĩ? Jaaubá hajim hanʌm hirig.
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Pari magʌmjã Jesús bʌ̃ʌrjã jʌ̃ʌ haba, warag k'ĩuu sĩsijim haajem. Mag hich hiek hʌ̈k'aba habaawai deeu hirig chi p'adnaan pöröu, —Maach Hẽwandam hich mag hiiu sĩerrʌm hiek gaai t'ʌwi muata pʌrʌg “Jaaubá” ha chirʌm. ¿Pʌʌta chadcha Hẽwandam Hiewaa hichdëucha jʌr hauwia pʌ̈iju jaaujerrá? Marag jaaubá hajim hanʌm. |src="cn01815B.tif" size="span" copy="© 1978 David C. Cook Publishing Co." ref="MAT 26.63"
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Magbaa Jesuu hirig, —Pua k'abá hag heyaa jaaubapʌ̈im hajim hanʌm. Mʌ cha hiek'a chirʌm hiek'au mʌg woun Hemk'ooi Hiewaa Hẽwandam chi jua t'ierr bigaau hi juachaar gar hoo sim pãrau pãach daujãau hoowi hedjã baug hee hurumjã hoojurau ha hiek'ajim haajem, haig narr k'ʌʌn dak'ĩir.
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Mag hũrbaawai chi p'adnaan pöröu hich k'ajũa mor gayamta sʌrr habarmʌn, warre nem pöm jẽ werbpʌ̈ijim hanaabá. Magnaa, —Mʌg wounau hiek'a sim chan hʌ̈u k'aba sim. Maach wounaan t'um hãba t'ʌnʌmta hiita mag Hẽwandam Hiewaa hanaab. Ya pãrau pãach jʌ̃gʌucha hũrbarm.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 ¿K'ani maadëu tag hũrm hig nʌ? hajim hanʌm, hich k'apeenag.
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Magnaa hi k'ĩir gaaijã hichö t'unaa hi gaai mas waumajim hanaabá. Pogk'a hi k'ĩidadcha juajãau deenaa
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 hirig, —Pʌchta chadcha warrgarwe hich Hẽwandamaucha jʌr hauwia pʌ̈iju haajerr k'ai, magan jaaubá: ¿k'aíuta pʌ k'ĩidadcha dee sĩ? haajeejim hanʌm jũrram k'ʌʌnau.
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Mag chi t'et'em k'ʌʌnau Jesús dʌ̈i mamag k'aawai Pedro hiek hi daaugajãr hũjãrr hoo chirajim haajem. Mag hi hoo chirʌm haigta, mag degam hʌʌi chi di k'ʌʌn chog bëewia hirig, —Pʌjã hĩchab jãg Jesús Galileapierr dʌ̈i nʌrraajemʌugui haichëjim hanʌm.
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Pari hichig magbaicheewai hi hiek hirua t'um haig narr k'ʌʌn dak'ĩir, —Mua k'augbam pʌ k'an hata hiek'a sim k'ai; mua magʌm wounan k'augba chitʌm ha chirajim hanaabá.
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Hichig magbaicheewai hi hiek mag hich chirarr haigmua daaugajãrm puertdi haar majim haajem. Mamʌ mamjã hagjö deeum hʌʌirau hi hoobaawai maguajã hich haig narr k'ʌʌnag, —Jãg wounan Jesús Nazaretpierr dʌ̈i nʌrraajemʌuwai hajim hanʌm hirig.
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Pari magbaawai magʌgjã hichdëu, hirua magʌm Jesús k'augbam ha chirajim haajem.
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Maimua magtarr k'ur nʌʌpai hawi hi hiek maig hich dʌ̈i di hũjãrr narr k'ʌʌnaupai deeu hirig, —Marau hoowai pʌjã chadcha hi dʌ̈i wënʌrraajerr k'ʌʌn heemʌu. Pʌ hiek'a sim gaaipai merag chukk'u simgui hajierram hanaabá.
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Magbaawaita hirua warag k'ĩir mor chigpai hiek'amamua, —Chadcha mua magʌm wounaanjã k'augab chitʌmta pãrau mʌrʌg mag naaba ha chirajim hanaabá hich Pedroou.
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Mag hãt'ãrr hiek hũrbaawaita hich Pedroou jaauwai hi k'ĩir heyaa dʌhnʌisijim hanʌm, Jesuu hichig “Nau hãt'ãrr bĩeju nawe pua biek t'ãrjup hõrag mʌ k'augba chitʌm ha hiek'aju” hatarr. Mag k'ĩir hee dʌnʌisim habarmʌn chadau gaai machaaga haadëmua dawag höbërwi warre hö jãsenag haadëmua bĩe chirʌʌ hajim haajem, hichdëu jaauwai.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.