Marcos 12
Ëhwati Gali (NCE) vs NTLH
1 Jisas, Juda life mago lotu letitabo home, waflë gali tletëme. Bu megali latle, “Ho bu wain taba, nuju mëta ola tle na lëglesi tle. Na bu life ha totle na fuluju yefi tle, wain taba liji kë mëta fëfe namëglame, bubë tu hi namëglekefëyame. Na bu akolalo, kë nuju mëta gliji tle, ho kë lo mëta sei namogowelëkeflame, ho tokli mëglalime. Na bu fli home gali tlome, ‘Sobo bobë wain taba nuju hwi elotëna. Na tokwafe liji mogwalëna, fliye sobobë na fliye bobë.’ Na kë ho hune totome na kakë lifewa tuju.
1 Depois Jesus começou a falar por meio de parábolas . Ele disse:
2 Tokwafe, wain taba liji nigliji mëtle, bubë wege home, bubë nuju kë hwi moglotlabë ho belë jine tletëme, bubë hi wesibi kë nuju mago glo nalëgleme. Na bu tuju.
2 Quando chegou o tempo da colheita, o dono enviou um empregado para receber a sua parte.
3 Kwe nuju kë hwi motlotlabë ho, bu belë kë tigisitëmebë home anisasana tëkle mëtëtagula na kë mago hehë mëtëkaketla. Na bu kë mago manawa latëglëbouwa.
3 Mas os lavradores agarraram o empregado, bateram nele e o mandaram de volta sem nada.
4 Na ita nuju bolijaya, li home jine tletëme. Kwe kë enëne kë hobë eso labulewa mëtëtatla na bume tëbo mototla.
4 O dono mandou mais um empregado, mas eles bateram na cabeça dele e o trataram de um modo vergonhoso.
5 Na ita li home jine tletëme. Kwe bu kë home mogo nalë tëkle mototla. Na këme, bu feilawa home kë enëne belë jowa jowa jine tlëkefëmetëme. Na bu fli home tëtëkewa mëtla na flime mogo nalë tëtëke mëtla.
5 E ainda outro foi mandado para lá, mas os lavradores o mataram. E o mesmo aconteceu com muitos mais — uns foram surrados, e outros foram mortos.
6 Na jowa howa tafa tle. Kë ho kë nëgebëye nuju bolijayabë bowene, na bume tako tole latletlemu. Na yawememu, boweneme, bubë nuju kë hwi motlotlabë ho belë jine tletëme. Bolijaya melowene latle, ‘Bu bobë nëbabë gali aholokwanewa moglolame.’
6 E agora a única pessoa que o dono da plantação tinha para mandar lá era o seu querido filho. Finalmente ele o mandou, pensando assim: “O meu filho eles vão respeitar.”
7 Kwe bubë bowene alëge mëta mana asë tëkeke na nuju kë hwi motlotlabë ho bu blalo gëgali mëtla, ‘Ebë ho kë ligisibë ebë kë nujubë bolijayabë bowene. Tokwafe bolijaya gli lëglena, kwe bu kë nuju bolijaya tafa lëgleme. Te, mana mogo nalë tëkle manotla na kë nuju seme lëbetëname.’
7 Mas os lavradores disseram uns aos outros: “Este é o filho do dono; ele vai herdar a plantação. Vamos matá-lo, e a plantação será nossa.”
8 Bu tisitëme na hohwë mëtlëla na mogo nalë tëkle mototla. Na mogo fa mototla na nuju mëglëbo elë tuku mëtëkaka.” Wain taba liji nuju. (12.1)|alt="wineyard labelled: watchtower; wall; gate; winepress" src="Vineyard labels.tif" size="col" loc="12.1" copy="Louise Bass © The British & Foreign Bible Society, 1994." ref="12.1"
8 — Então agarraram o filho, e o mataram, e jogaram o corpo para fora da plantação.
9 Na Jisas lotu letitabo home takune tlome, “Sobo habë lowene lalone, kë nuju bolijaya bubë nuju kë hwi motlotlabë home habelë logotomemene? Sobo aholo bo eto. Bu ligisina, bu kë home mogo nalë tëbo logotomeme. Na ita kë wain taba liji nuju fli home yo loglomeme, hwi namoglotlame.
9 Aí Jesus perguntou:
10 Sobo Gotobë bogo mëta kë lëgëbebë gali hwi hana tlolone? Ëye wahwi tlolo. Ebë gali metëbe latle,
10 Vocês não leram o que as
11 Goto melë tëgleme nëgeme,
11 Isso foi feito pelo Senhor
12 Lotu letitabo ho bu melowene lamëtla, “Jisas seme waflë gali lëletënafe.” Këme nëgeme, bu Jisasme ëjeha fa motlame. Kwe bu onehome uli mëtletëmame nëgeme. Na bu Jisasme këme kile mëtla na bu mitliwaya.
12 Os líderes judeus sabiam que a parábola era contra eles e quiseram prender Jesus, mas tinham medo do povo. Por isso deixaram Jesus em paz e foram embora.
13 Lotu letitabo ho, bu Farisi enëne fli na eso ho Herotbë wege enëne fliname, Jisas belë jine mëtlëma. Bu metole lamëtla, Jisasme sogëname takune namoglolame na bu Rom life mago eso ho, Sisarme, tëbo gali nalogloleme. Kë tëbo galime fwa bume këna so namëgëtatlame fene.
13 Depois mandaram que alguns fariseus e alguns membros do partido de Herodes fossem falar com Jesus a fim de conseguirem alguma prova contra ele.
14 Na këme mutuja na gali motlola, “Tisa, sebo lowene nanëla, ju nëgali gali homufe na ju hobë tëbo loweneme na tëbo galime uli hana eletëme. Ju nëgali galimu të etagule. Ju baliti musuna home na baliti musujwa home, lili gali hana gali tlagume. Weye. Ju iniwa home, jowa gali mefwa gali tlagume. Ju iniwa onehome, Gotobë lale anebo galiwa të tëtagutëme. Na ju habelë lowene lalene? Sebo takis baliti Rom life mago eso ho, Sisarme, lalowa nëglëlamene o hanane? Këha lowene lalowa nëglamene o hanane?”
14 Eles chegaram e disseram: — Mestre, sabemos que o senhor é honesto e não se importa com a opinião dos outros. O senhor não julga pela aparência, mas ensina a verdade sobre a maneira de viver que Deus exige. Diga: é ou não é contra a nossa
15 Kwe Jisas bubë sosogëname wafi lowene tletëme na bu kë enëneme megali tlome, “Sobo bome fëyeme su etanane? Sobo jowa baliti bome ehitëna, hwi nanoglëme.”
15 Mas Jesus percebeu a malícia deles e respondeu:
16 Na baliti mëtëhitla. Na Jisas takune tlome, “Ebë amtëtomba yalëbëne, na weniji yalëbëne?” Na këme gali motlola, “Ebë Sisarbëyo.”
16 Eles trouxeram, e ele perguntou: Eles responderam: — São do Imperador.
17 Na Jisas bume gali tlome, “Sisarbë wesibiye, kwe Sisarme eglëlome. Gotobë wesibiye, kwe Gotome eglëlome.” Na bu kë gali aholokwane motlola na klelego memëtla.
17 Então Jesus disse: E eles ficaram admirados com Jesus.
18 Na këme Sadyusi enëne Jisas belë mitisiya. Kë enënebë lowene metëbetëmelatle, “Lebo mëgebëyabë oneho, hana huhuju mëglame.” Na këme Jisasme takune motlola,
18 Alguns saduceus , os quais afirmam que ninguém ressuscita, chegaram perto de Jesus e disseram:
19 “Tisa, ëtani, Moses ebë gali meyahi latletëna, ‘Ho nëba jwa lebo lëgëbena, na bubë mëse seiju mana tafa eleme, kwe ita bolijamo sei lëlëme, na nëbaneni lëlelëme. Na kë nëbale, lebo kë tëglebë hobë wenijina mëtabetla namëglame. Na bu kë hobë nëbaleha tafa namëglame, na lebo kë lëgëbebë hobë weniji hana te lëgletleme na aholokwana hana ti mëglame.’
19 — Mestre, Moisés escreveu para nós a seguinte lei : “Se um homem morrer e deixar a esposa sem filhos, o irmão dele deve casar com a viúva, para terem filhos, que serão considerados filhos do irmão que morreu.”
20 Ëtani, ho li tobali ita jowa bolijamonime këniji tlebime. Bolijaha afina mëse sei tlë na kwe bolijaha nëba jwa gli tle.
20 Acontece que havia sete irmãos. O mais velho casou e morreu sem deixar filhos.
21 Këme nëgeme, ita kë seiju bolijamo sei tlë, na bu mata nëba jwa gli tle. Na ita kë seiju tafa tle ita li bolijamo sei tlë, na bu mata, melatle, kë fenene.
21 O segundo casou com a viúva e morreu sem deixar filhos. Aconteceu a mesma coisa com o terceiro.
22 Bu iniwa bolijamoni melamëtla, kë seijume fwa fifiji mëtlelëya na iniwa nëbale jwa gigli mëtla. Na tokwafe kë mëse, bu mata, gli tle.
22 Afinal, os sete irmãos casaram com a mesma mulher e morreram sem deixar filhos. Depois de todos eles, a mulher também morreu.
23 Na sebo jume takune nëlëyo. Tokwafe gigli kë mëglabë oneho huhuju mëglana, kë mëse fëye home tafa egletlemene? Ju wafi lowene ele, bu këniji mitlibëya, tobali ita tële bu kë mëseme iniwa sei mëtlëya.”
23 Portanto, no dia da ressurreição, quando todos os mortos tornarem a viver, de qual dos sete a mulher vai ser esposa? Pois todos eles casaram com ela!
24 Na këme Jisas bume gali tlome, “Sobo Gotobë bogo mëta kë lëgëbebë gali na Gotobë afutuku lowene sle hana eletelo. Këme nëgeme sobo yaya lowene këme elo.
24 Jesus respondeu:
25 Tokwafe, gigli kë mëglabë oneho huhuju mëglana, kë lebo enëne, one hana sesei mëglame. Weye. Bu heven life mago ensel fene mëtabëya, bu one sesei jwa mëglame.
25 Pois, quando os mortos ressuscitarem, serão como os anjos do céu, e ninguém casará.
26 Na eli, bo lebo enëne huju mëglabë gali të nëgetatëyome. Sobo Mosesbë bogo mago yahi hwi hana tlolone? Ëye wahwi tlolo. Kë gali melë lëgëbelalële. ‘Ahuju, ti abo mëta u tle, kwe kë ti abo koko hana tëbe. Moses bu kë hwi tlole na Goto ahoju kë u tëglebë ti abo mëta tëtabe na bume gali telulubakle, “Bo blijafujunibë Goto mana ekë tafa nelë, Abraham, Aisak, na Jekopnabë.” ’
26 Vocês nunca leram no
27 Gotobë lowene melë lëgëbetlelalële, ‘Kë aomalë ho wagigli mëtla, kwe amtëtomba mana mëtabëya, na bubë Goto mana ekë tafa lëletëme.’ Ebë Goto kë nëgebë lebo enënebë Goto nane. Weye. Mana kë tafa mëglabë enënebë Goto. Sobo melowene kë egelobë, ‘Lebo enëne hana huhuju mëglame.’ Kë yaya lowene lëbetëyo.”
27 E Deus não é Deus dos mortos e sim dos vivos. Vocês estão completamente errados!
28 Gotobë tafa sle gali lowene sle lëgletlebë ho li këme tëtabe. Na bu Sadyusi enëne Jisasna kë gëgali mëtlelogwayabë gali aholokwane tlome. Na bu melowene latle, “Jisas bume lale tafu lalëtatëmefe.” Na bu Jisasme këme takune tlole, “Gotobë fëye tafa sle gali blo lotomene, iniwa tafa sle galibëme.”
28 Um mestre da Lei que estava ali ouviu a discussão. Viu que Jesus tinha dado uma boa resposta e por isso perguntou: — Qual é o mais importante de todos os mandamentos da
29 Na Jisas bume tafu tëtatëme, “Gotobë lale tafa sle gali kë lëgëbebëye melë, ‘Israel life mago ho sobo aholo bo eto! Goto buwa sebobë tako letitabo lëtabetëna. Sebobë li Goto hanane lëtabe. Jowa Gotowa lëtabetëna.
29 Jesus respondeu:
30 Sobo Gotome anisasana tole egletelomemu, lowenena ini tolewa egletelomemu.’
30 Ame o Senhor, seu Deus, com todo o coração, com toda a alma, com toda a mente e com todas as forças.”
31 Na li lale tafa sle gali kë lëgëbebëye melë, ‘Ju iniwa onehome anisasana tole egletëmeme, jume fene tole ele.’ Fli tafa sle gali bu kë tële tafa sle galiha hana mëbe. Kë telë tafa sle gali bu fli tafa sle galime boblo lamotome.”
31 E o segundo mais importante é este: “Ame os outros como você ama a você mesmo.” Não existe outro mandamento mais importante do que esses dois.
32 Na këme Gotobë tafa sle gali lowene sle lëgletlebë ho Jisasme gali tlole, “Tisa, ju gali kë tafu etatenëbë lalowamu. Ebë nëgali, Goto buwa tako letitabo lëtabe. Na li Goto hana lëtabe. Jowa Gotowa tafa lële.
32 Então o mestre da Lei disse a Jesus: — Muito bem, Mestre! O senhor disse a verdade. Ele é o único Deus, e não existe outro além dele.
33 Sebo Gotome anisasana tole nëgletlamemu, lowenena iniwa tole nëgletlamemu. Na sebo iniwa onehome anisasana tole nëgletëmame, seme fene tole nëla. Kë tële anebo gali nëgehwëyana na esogo nëglelëmana ebë lalemu. Kwe Gotome afabo kë ahojume ahojume nëglekefëtlabë lowene na iniwa wesibi Gotome kë nëglëlabë lowene ebë laleha.”
33 Devemos amar a Deus com todo o nosso coração, com toda a nossa mente e com todas as nossas forças e também devemos amar os outros como amamos a nós mesmos. Pois é melhor obedecer a estes dois mandamentos do que trazer animais para serem queimados no altar e oferecer outros sacrifícios a Deus.
34 Jisas kë home aholokwane tlole na melowene latle, “Lale tafu lalotlefe.” Na Jisas bume gali tlole, “Ju Gotome lowene sle egletleme nounou lale, na Goto jume eso home tafa lëgletëme nounou lalëlemu.”
34 Jesus viu que o mestre da Lei tinha respondido com sabedoria e disse: Depois disso ninguém tinha coragem de fazer mais perguntas a Jesus.
35 Jisas tako lotu lo lifeku mëta tafa tle na bu gali kë mëta të tëtatëme. Na bu megali latlome, “Gotobë tafa sle gali lowene sle mëgletlabë ho bu megali lamëtla, ‘Goto bume kë aniji toglolebë ho, onehome nëno nalëgleme, kë ho bu Devitbë bosemle.’ Sobo habelë lowene laletelone, bu kë gali fëyeme gali mletlane?
35 Quando Jesus estava ensinando no pátio do Templo, perguntou:
36 Ëtani Gotobë Amtëtomba Devitme lowene tlële na Devit bu kë lowene megali latle,
36 Pois Davi, inspirado pelo Espírito Santo, escreveu:
37 Devit kë aniji toglolebë home mefë latotle, ‘Bobë tako ho.’ Na bo some takune nëlëyo, Gotobë tafa sle gali lowene sle mëgletlabë ho, mefëwa fëyeme mototlane, ‘Kë ho Devitbë bosemle,’ kwe bu mefë jwa fëyeme mototlane, ‘Devitbë tako ho?’ Bo some gali nëlëyo, bu Devitbë bosemle kwe tako home tëtabe. Këme nëgeme, Devit bu tako ho fë këme totle.” Na kë feilawa oneho buna kë mëtëtabëyabë, Jisasbë gali fleflesuna aholokwane motlola.
37 O próprio Davi chama o Messias de Senhor. Portanto, como é que o Messias pode ser descendente de Davi? Uma grande multidão escutava com prazer o que Jesus ensinava.
38 Na Jisas bume okokwe tlome na megali tle, “Sobo Gotobë tafa sle gali lowene mëgletlabë home ululu egelome. Sobo bubë lakale asa esogo elelëtemo. Bu memelë lamla, heletanëno ëho mehwëa na iniwa onehobë naba lime asë mëbebokwaka. Oneho bu melowene namëgletëmame, ‘Bu lale letitabo enënefe.’ Na bu oneho këme kë tafa mëglabë lifeku mëta asë mëglana, bu metole namëgletëmame, oneho bume megali namoglomame, ‘O letitabo ho. Lale klijimu.’
38 Ele dizia ao povo:
39 Bu lotu lome tafa mëglana, bu metole lamla, onehobë naba li mëta, letitabo ho këme tafa mëglekefëyabë tafa labume tafa mlame. Na tako hi olëna, bu metole lamla, onehobë naba li mëta, letitabo ho këme tafa mëglekefëyabë tafa labume tafa mlame, oneho bu melowene namëgletëmame, ‘Lale letitabo enënefe.’
39 preferem os lugares de honra nas
40 Bu seiju oneme sosogëna moloma na bubë iniwa wesibi manawa mëglëma namëglame. Na bu memelë lamelekefëya, onehobë naba li mëta, Gotome feilawa gëgali mëlelëla, oneho bu melowene namëgletëmame, ‘Lale letitabo enëne fe.’ Bubë tëbo lowene këna lëlamu motla. Tokwafe, Goto fli enëneme tëbo logotomena, kwe kë enëneme tako tëbo logotomememu.”
40 Exploram as viúvas e roubam os seus bens; e, para disfarçarem, fazem orações compridas. Portanto, o castigo que eles vão sofrer será pior ainda!
41 Jisas, baliti Gotome këme sisike melekefëtlabë bokis li mëta tëtabe, tako lotu lo mëta. Na bu onehome hwi tlome, bu baliti Gotome kë bokis mëta sisike mëtletla. Na feilawa oneho bu feilawa baliti sisike mëtla.
41 Jesus estava no pátio do Templo, sentado perto da caixa das ofertas, olhando com atenção as pessoas que punham dinheiro ali. Muitos ricos davam muito dinheiro.
42 Na kwe wesibi jwa seiju mëse tisi. Na bu baliti tokwëtokwë tële sike tle.
42 Então chegou uma viúva pobre e pôs na caixa duas moedinhas de pouco valor.
43 Na Jisas bubë lowene esogo mëglelëtlabë home gali telokwakëme. Na bu mitisitla na gali tlome, “Sobo kë mëseme hwi elëkakëyo. Bo some nëgali nanëlëyo. Fli oneho bu kë bokis mëta feilawa baliti sisike mla, kwe Goto kë wesibi jwa seiju mëseme melowene lalëletë, ‘Bu feilawamu baliti sike ele.’
43 Aí Jesus chamou os discípulos e disse:
44 Fli oneho bubë feilawa baliti mëtëbetëme kwe tëlewa sike mëtla na fli mana mëtëbetëme. Kwe kë seiju mëse bu baliti iniwamu tlële, fli hana mëtëbetë. Na tokwafe hi wesibi fëye balitina glo eglemene? Hanane mu. Bubë iniwa baliti wayawe tolë.” Wesibi jwa seiju mëse tisi. Na bu baliti tokwëtokwë tële sike tle. (12.42)|alt="Widow's mite" src="DN00431b.tif" size="col" loc="12.42" copy="Darwin Dunham © United Bible Societies, 1989." ref="12.42"
44 Porque os outros deram do que estava sobrando. Porém ela, que é tão pobre, deu tudo o que tinha para viver.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.