Mateus 26
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs NTLH
1 Âpme Zisasiyaŋ zet sambe ke zemzikat indame delaŋ peme nembaŋane ningat pigok dinndoye,
1 Quando Jesus acabou de ensinar essas coisas, disse aos discípulos:
2 “Bet mulup mimi zut delaŋ peme Aŋgalalaŋ Kendo bewe ke in ŋep nâip. Kan keyet neŋ kasanneyaŋ zemnomti Angat Nemuŋaŋ amgat belinan neme tewen nowep.”
2 — Vocês sabem que daqui a dois dias vai ser comemorada a
3 Kan keyegak sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ sambe ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu an sambeyelen ŋeŋaŋin kwitnaŋ Kayapas egalen mka temanen ondekti
3 Os chefes dos sacerdotes e os líderes judeus se reuniram no palácio de Caifás, o Grande Sacerdote ,
4 Zisas buzageset atamti kume gakikiyelen setnaŋgat zenâ zenâ mbien.
4 e fizeram um plano para prender Jesus em segredo e matá-lo.
5 Yaŋgut ilinak pigok zewien, “Nin kendo keŋan kapi ku msenup. Mnepemann am sambeyaŋ kasa kileŋ mseipmagengat.”
5 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
6 Âpme Zisasiyaŋ Betani mkaen tage ke an ŋen kwitnaŋ Saimon ek sekŋaŋ liŋgit satnaŋmak itnaŋaŋ mamtan ya Zisasiyaŋ weyaŋpeye egalen mkaen tabien.
6 — ausente —
7 Ke motati meu tatnmann imbi ŋenaŋ wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ pembenaŋ penaŋ seŋgepmaŋmak tosaŋaŋ temaŋ ke mkoti Zisasiyet ŋokŋan mulapeye.
7 — ausente —
8 Âpme imbiyaŋ kegok mme nembaŋaneyaŋ nin ekti ŋenzinziŋ mti yaŋkwesiwenn, “Kwilekiyepmti pi belak walezin?
8 Ao verem aquilo, os discípulos ficaram zangados e disseram: — Que desperdício!
9 Wet kelakŋaŋ kapi tosayet beme mânep temaŋ ime kopme am bekopsat indandayelen.”
9 Esse perfume poderia ter sido vendido por uma fortuna, e o dinheiro, dado aos pobres.
10 Zemann Zisasiyaŋ nin zigok zewenn ke nâmti, “In kwilekiyet mti imbi dundumti zekalumpeip? Egaŋ mnep ke pembenaŋ penaŋ.
10 Mas Jesus, sabendo o que eles diziam, disse:
11 Am bekopsat ekŋenaŋ inmak kwesiŋ penaŋ mamambep âpme neŋgut inmak kwesiŋ kapi ku mamambap.
11 Pois os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não.
12 Imbi egaŋ kwileki mip ke nâgât sekŋ kapi weyaŋti kelakŋaŋaŋ zulupeme sumen nambembeyelen mip.
12 O que ela fez foi perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
13 Neŋ penaŋ sukwep dindowi, msat kataŋ deset ma deset Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi mebennok imbi kapiyaŋ nâgât mnep kapi kogogak zenâ mti egat otnâwep.”
13 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
14 Âpme nembaŋane 12 ninmagengatnaŋ kwep ŋen kwitnaŋ Zudas Iskaliotgatnaŋ egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmagen meti
14 Então um dos doze discípulos, chamado Judas Iscariotes, foi falar com os chefes dos sacerdotes.
15 pigok indayaŋkwesiye, “Neŋ Zisas in zikat indamti belinan bema in tosaŋaŋ kwileki naseip?” Yaŋkwesime ekŋenaŋ mânep silwa kasetnaŋ 30 kegok makumti sawien.
15 Ele disse: — Quanto vocês me pagam para eu lhes entregar Jesus? E eles lhe pagaram trinta moedas de prata.
16 Âpme Zudasiyaŋ kan keyet yaŋbemti, “Zigoset mti Zisas zemkusap,” zemti setnaŋgat timage.
16 E daí em diante Judas ficou procurando uma oportunidade para entregar Jesus.
17 Âpme Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo keyet yaŋbembeŋaŋ nembaŋane nin Zisasmagen koti yaŋkwesiwenn, “Geŋ nin Aŋgalalaŋ Kendoyelen tu meu denen weyaŋ bembeyelen gambein?”
17 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , os discípulos chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da
18 Yaŋkwesimann Zisasiyaŋ zeye, “In Zelusalem mka temaŋ keŋan meti an ŋen aikseip keyet pigok dunduseip, ‘Ningalen zikat ndandayaŋ zep, “Nâlen gakiki kan ilak daŋgoin keyepm nembanemak nin Aŋgalalaŋ Kendoyet gâlen mkaen tasenup,” ‘kegok zeseip.’ ’
18 Ele respondeu:
19 Nembaŋane nin Zisasiyaŋ ikŋaŋ zemâtâtndeye keyet kataŋ mâti Aŋgalalaŋ Kendoyet tu meu weyaŋ bewenn.
19 Os discípulos fizeram como Jesus havia mandado e prepararam o jantar da Páscoa.
20 Kegok mti mkokok kume Zisas ma nin 12 nsakwep tu meu niniyelen tomtabenn.
20 Quando anoiteceu, Jesus e os doze discípulos sentaram para comer.
21 Ke tati tu meu nimambe Zisasiyaŋ dinndoye, “Neŋ penaŋ diindowi inmagengatnaŋ ŋenaŋ neŋ zemnosem.”
21 Durante o jantar Jesus disse:
22 Kegok zeme nembaŋane nin keŋ sindem mti ikŋaŋgat kwep kwep yaŋbemti yaŋkwesiwenn, “Amobotnaŋ, geŋ nâgât tazenik, ma?”
22 Eles ficaram muito tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu; está?
23 Kegok yaŋkwesimann delaŋpeme Zisasiyaŋ dinndoye, “An ŋenaŋ nupmamaŋ tu batien nsakwep pemalu towepme nselup an keyaŋ neŋ zemnosem.
23 Jesus respondeu:
24 Angat Nemuŋaŋ neŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ zeinok gakiwap yaŋgut an ŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ kasayet belinan besâpm an ke wakae, sindem omba penaŋ tiwe. An ke mamaŋaŋ ku ambedak ze ŋep bempenak.”
24 Pois o
25 Zudas an keyaŋ Zisas kasayet belinan beweyaŋ zeye, “Zikat indanda, geŋ nâgât tazenik, ma?”
25 Então Judas, o traidor, perguntou: — Mestre, o senhor não está achando que sou eu; está? Jesus respondeu:
26 Zemti Zisasiyaŋ nupmamaŋ ŋen mti Kawawaŋgat wisikŋ zemutumti ndamti zeye, “In mti nit. Kapi nanaŋgat sek sesumbannok.”
26 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
27 Nimann delaŋ zeme wain okop tageen ke mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti kegogak ndamti zeye, “In ilindiŋ mti nit.”
27 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, dizendo:
28 Ewe tatnimambe zeye, “Kapi nanaŋgat sipmnok. Kapi tâtâ alakŋaŋ ammak Kawawaŋmak sipmnaŋ tâmindeyap. Âpme sipm tewen nome sipmnaŋ tobe ke am sambe ekŋen yomengatnan indatim kwakwagat nâmti kegok mbap.”
28 porque isto é o meu sangue, que é derramado em favor de muitos para o perdão dos pecados, o sangue que garante a
29 Kegok zemti zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, neŋ wain tu ke ninipiŋ maneti bamgat Biengalen zemâtâtât katnanen mama kululuŋen gwaen tati wain alakŋaŋ ke nsakwep nbanup.”
29 Eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
30 Zeme delaŋ zeme keyegak tapeŋ tati sesewat silik kumann delaŋ zeme mkaengatnan toti tambuyelak Olip Kalaŋan mowebenn.
30 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
31 Motati Zisasiyaŋ nembaŋane nin pigok dinndoye, “In kasa kuku an ekŋenaŋ kopme ekŋengat kiŋgati nemkunzuŋ mekopme nenak etaŋ tasap. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen ikŋaŋ pigok zeye,
31 E Jesus disse aos discípulos:
32 Yaŋgut bam Kawawaŋaŋ neŋ mme gakikiengatnan gilik zem watiŋgut Galili msalen mepma in bam napmâkobep.”
32 Mas, depois que eu ressuscitar, irei adiante de vocês para a Galileia.
33 Zeme Pitayaŋ zemkatik bemti pigok zeye, “Nemba notnaŋaŋ bamkumgemeseip yaŋgut neŋ ŋep ku bamkumgemesap.!”
33 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem.
34 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Alak tambumbu kapiyet sakokolok apmaŋ kwitnaŋ sakwep kumti sek zut ewe kukupiŋ tapme geŋ nâgât sek tuk yaŋnesenik.”
34 Mas Jesus lhe disse:
35 Zeme Pitayaŋ zekaŋkaŋ mti zeye, “Neŋ nome gakikiyelen msawaŋgut neŋ geŋ ku yaŋgesap penaŋ.” Zeme nemba notnaŋ sambe nin zet sepemaŋ kwep kegogak zemâbenn.
35 Pedro respondeu: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
36 Zemti nsakwep olip muluwen msat kwitnaŋ Getsemani ke mebenn. Mepataŋ zemti Zisasiyaŋ nembaŋane ningat zeye, “In kapi totapme neŋ nenak daen metati dundumti kosap.”
36 Jesus foi com os discípulos para um lugar chamado Getsêmani e lhes disse:
37 Zemti egaŋ Pita ma Zebediyet nemuŋane zut idatetime mebien. Ke meti Zisasiyaŋ yaŋbemti kembeŋ ma keŋ sindem omba nâye.
37 Então Jesus foi, levando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
38 Nâmti nembaŋane tuk ekŋengat zeye, “Neŋ keŋŋ sindem beme gakikiyelenok tapmiap keyepm in muluk wewepiŋ. Neŋmak keik tapmasenup.”
38 e disse a eles:
39 Kegok zemti belaknik bugan met ŋeŋzimosetnaset msalen kutuwemti pigok dunduye, “Bien, geŋ nâmane ŋep mimiyelen beme sek sindemgalen nukŋaŋ kapi mâtâtne! Keyaŋgut neŋ nâyapnok yek. Giti nânik kataŋ sokbesem.”
39 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e orou:
40 Kegok mti egaŋ gilik zem koti nembaŋane tuk indikme meluk taweme indabutemti Pitayet pigok dunduye, “In tuk kwilekiyepmti neŋmak kan belaknik bugan pi keik tati otnânâ mulup bugan ku mbiek?
40 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
41 In keik tati dombemti dunduit mneti nukŋanen toindosem. Keŋinaŋ nâgât kembeŋ nâyo yaŋgut sekŋinaŋ nukŋaŋ beme tawemo.”
41 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
42 Zisasiyaŋ sek ŋen ewe meti dunduye, “Bien, sek sindemgalen nukŋaŋ kapi ŋep ku mâtâpepeyelen beme ma neŋ ke pupuyelen penaŋ bein beme geŋ nâniknok neŋ ŋep pusap.”
42 Pela segunda vez Jesus foi e orou, dizendo:
43 Egaŋ sek ŋen ewe gilik zem koti nembaŋane koindikme meluk tawemambien enenogat zikalinan nukŋaŋ penaŋ beye.
43 Ele voltou de novo e encontrou os discípulos dormindo. Eles estavam com sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos.
44 Zisasiyaŋ nembaŋane katim indemti ewe gilik zem meti dundundu sek tuk mge. Ke zet eweŋan dundumti zeye keyegak dunduye.
44 Jesus tornou a sair de perto deles e orou pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Mti egaŋ nembaŋanemagen gilik zemkoti zeye, “In ewe meluk wemwat wemwat ma kâtnâmtat kâtnâmtat tapmip? Egit! neŋ Angat Nemuŋaŋ kasannaŋ zemnomti am yomtoŋ ekŋengat belinan neneyelen kanlak bein.
45 Então voltou até onde os discípulos estavam e perguntou:
46 Wati, kopme metne! Egit, an ŋen neŋ zemnonoyelen ilak kolep!”
46 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
47 Zisasiyaŋ ewe nembaŋane nin zet tadindome dindome Zudas nembaŋane 12 ninmagengatnaŋ kwep egaŋ am maŋge temaŋmak wanam ŋilikŋaŋ ma wenzom timti kobien. An ekŋen ke sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ zemindeme kobien.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma grande multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes e pelos líderes judeus.
48 Selen kopmambe Zudasiyaŋ pigok zemâtâtindaye, “Neŋ meti an mukumpesap ke in ekti keyegagak ataseip.”
48 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam o homem que eu beijar, pois é ele.”
49 Zeyenok Zudasiyaŋ Zisasmagen teŋ mebedak zeye, “Tambuyet Amobotnaŋ!” Zemti naŋguman nuknuk mpeye.
49 Judas foi até perto de Jesus e disse: — Mestre, que a paz esteja com o senhor! E o beijou.
50 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Kwilekiyet nâmkodak ze, sakwep mi!” Zeme ekŋenaŋ Zisasiyet betnaŋ kili kili atamti zampewien.
50 Jesus respondeu: Então eles chegaram, prenderam Jesus e o amarraram.
51 Atame an Zisasmak mamambien ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ wanamaŋ ŋilikŋaŋ mandam kwati sâpe sâpe bumbu an sambeyelen ŋeŋaŋgat mulup nembaŋaŋ wakŋaŋ nembet sâmpeye.
51 Mas um dos que estavam ali com Jesus tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
52 Mme Zisasiyaŋ egat pigok zeye, “Geŋ wanamdi munduman gilik zem bepe. Zigogak an ŋenaŋ wanamaŋ kasa makuip ek an notnaŋaŋ wanamaŋ kegogak aŋme gakiwe.
52 Aí Jesus disse:
53 Âpme neŋ Biengat mukulem mimiyet yaŋkwesima egaŋ alagalak kapiyet ensel sopmaŋ sambe penaŋ ku makukuyelen zemindeme kot napmukulem mbiek. Ke geŋ ku nânik?
53 Você não sabe que, se eu pedisse ajuda ao meu Pai, ele me mandaria agora mesmo doze exércitos de anjos?
54 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zenzeŋaŋ neŋ ŋep sindem titiyelen keyepm Kawawaŋgat nemukulem mimiyelen zewak beme Kawawaŋgalen zet itnaŋaŋ keyaŋ penaŋmak ku benak.”
54 Mas, nesse caso, como poderia se cumprir aquilo que as
55 Kan keyet Zisasiyaŋ an maŋge temaŋ pigok diindoye, “In nâgât nâme an kambu tititoŋ beme in wanam ŋilikŋaŋ ma wenzomak natatayelen kolo? Neŋ kasup kataŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ keŋan tomtati manzikat indamtemanaŋgut in ku natawien.
55 Depois Jesus disse para aquela gente:
56 Keyaŋgut kwileki sambe sokbep ke nâgât Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen golaŋ zenze an zet meluwaŋ mge ke penaŋaŋ sokbemkawaŋ bembeyelen.” Kegok mme nembaŋane nin ilindiŋ katikpemti kunzuŋ mebenn.
56 Mas tudo isso está acontecendo para se cumprir o que os Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
57 Âpme am Zisas atawien ekŋenaŋ mmeti Kayapas, sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin egat mkaen an zii zet zikat indanda ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ sambeyaŋ ondektabienen ke tetimebien.
57 Os homens que prenderam Jesus o levaram até a casa do Grande Sacerdote Caifás, onde estavam reunidos alguns mestres da Lei e alguns líderes judeus.
58 Mepme Pitayaŋ ewe sukwep tati indamâti Kayapasiyet mka kimbalen mege. Meti kimbat keŋan moti zigok sokbesem ke eegalen Zuda ekŋengalen an kukŋaŋbeŋ kimbat damuŋ ekŋenmak tomtage.
58 Pedro seguiu Jesus de longe até o pátio da casa do Grande Sacerdote. Entrou e sentou-se com os guardas para ver como aquilo ia terminar.
59 Âpme sâpe sâpe bumbu an ma Zuda am ekŋengalen am ŋeŋaŋ bembeŋin sambeyaŋ Zisas zet zigoset ma kwilekiyet bemzemti gakikiyet zemdelaŋ zempepeyelen timabien.
59 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando alguma acusação falsa contra Jesus a fim de o condenar à morte.
60 Am sambe penaŋaŋ ŋeŋaŋ kot sokbemti dâsuki bemzewienaŋgut zet ŋen ku aikbien.
60 Mas não puderam encontrar nada contra ele, embora muitos se levantassem para dizer mentiras a respeito dele. Afinal dois homens se apresentaram
61 zewun, “An kapiyaŋ zeye, ‘Neŋ ŋep Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ kapi asekmatopme delaŋ zeme nan bet mulup mimi tuk kapiyet keŋan etaŋ ŋep walabak.’”
61 e disseram: — Este homem afirmou: “Eu posso destruir o Templo de Deus e construí-lo de novo em três dias.”
62 Âpme sâpe sâpe bumbu an sambeyet ŋeŋaŋinan watati Zisasiyet pigok yaŋkwesiye, “An zut egelaŋ gâgât zet bemzelut kelak ŋep nânak? Keyet geŋ dopmaŋ gilik zenzeyelen ŋen mtadik?”
62 Aí o Grande Sacerdote se levantou e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender desta acusação?
63 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zet ŋen ku zeye.
63 Mas Jesus ficou calado. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Em nome do Deus vivo, eu exijo que você diga para nós: você é o
64 Zeme Zisasiyaŋ gilik zemti dunduye, “Geŋ zenik kok kemak. Keyaŋgut neŋ ilinsakwep diindowi: Kan belaknik penaŋ palaŋan in taekme Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ Kawawaŋ winde toŋaŋgat betnaŋ penaset Amobotnaŋ tati kululuŋ mgulumbik palen kosowap!”
64 Jesus respondeu:
65 Zeme sâpe sâpe bumbu an sambeyet ŋeŋaŋinaŋ zet ke nâmti ŋeŋaŋ zimeyepm kâlâpmaŋ mendeleti zeye, “Egaŋ Kawawaŋgat zet mobotnaŋ min. Nin egat zet ŋen zemti zemkukuyelen ewe ku timabagalen! In alagalak kapi egalen kwelat zelak nâyo!
65 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Ele
66 Keyepm in zigok nâip?”
66 Então, o que resolvem? Eles responderam: — Ele é culpado e deve morrer!
67 Zemti ekŋenaŋ zimosetnan zawaga wasekpemti bet mutumti kuwien ma notnaŋaŋ bet palak palak neŋguman taiwien.
67 Em seguida cuspiram no rosto de Jesus e deram bofetadas nele. E os que batiam nele
68 Mti zikatnaŋ kwaikpemti zewien, “Geŋ gitaŋgat golaŋ zenze an manzenik. Ele, golaŋ zenze an mulup mi! Kilais, geŋ kwiyaŋ goin? Ke zemane nâne.”
68 diziam: — Ei, Messias, adivinhe para nós quem foi que bateu em você!
69 Âpme Pitayaŋ mka kimbat keŋan kayakŋaŋ totapme sâpe sâpe bumbu an sambeyelen ŋeŋaŋgalen mulup imbi ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ ekmagen koti zeye, “Geŋ kogok Zisas Galiliyetnaŋmak mambanan.”
69 Pedro estava sentado lá fora no pátio, quando uma das empregadas chegou perto dele e disse: — Você também estava com Jesus da Galileia.
70 Kegok dunduye yaŋgut egaŋ ekŋen sambeyet zikalinan yaŋti zeye, “Neŋ geŋ kwiyet tazenik ke ku nâyap.”
70 Mas ele negou diante de todos, dizendo: — Eu não sei do que é que você está falando.
71 Zemti egaŋ kimbat sekekegen metopme mulup imbi ŋenaŋ ekti an ekŋen tabien keyet zeye, “Ek Zisas Nasaletgatnaŋmak mamtan.”
71 Depois foi para a entrada do pátio. Outra empregada o viu e disse às pessoas que estavam ali: — Ele estava com Jesus de Nazaré.
72 Pitayaŋ ewe kogak yaŋti gilik zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zemkatik bemti zeyap: Neŋ an ke ku nâmpeyap!”
72 Pedro negou outra vez, respondendo: — Juro que não conheço esse homem!
73 Kegok zeme belaknik bugan tati am dendaŋ tapmambien ekŋenaŋ Pitamagen koti zewien, “Penaŋ sukwep, geŋ ekŋenmagengatnaŋ ŋen kwilekiyet zedi ŋandaŋaŋaŋ zein geŋ Galili msalengatnaŋ ekŋengat nolin!”
73 Pouco depois, os que estavam ali chegaram perto de Pedro e disseram: — O seu modo de falar mostra que, de fato, você também é um deles.
74 Zeme Pitayaŋ zeye, “Neŋ zemkatik bemti zeyap. Neŋ penaŋ sukwep penaŋ zeyap! Neŋ dâsuki zeyap beme Kawawaŋaŋ dopmaŋ ŋep mutumnasem. Neŋ an ke ku nâmpeyap penaŋ!” Zeme zeme keyegak sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ kuye.
74 Então Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade! Naquele instante o galo cantou,
75 Kume Pitayaŋ eweŋan Zisasiyaŋ pigok dunduye ke otnâŋge, “Sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ sek tuk ewe kukupiŋ tapme geŋ nâgât ku nâmpeyap zewanik.” Kegok mti keŋaŋ teŋ peme egaŋ zupman meti si omba penaŋ suye.
75 e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.