Atos 10

Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Sisalia msalen Loma an ŋen mamtan kwitnaŋ Konelias. Ek kasa kuku an 100 ekŋengalen an damuŋin. Ekŋen keyet amnaŋ “Itali ekŋengalen kasa kuku an” manzemtemien.
1 Em Cesareia morava um homem chamado Cornélio, que era centurião de uma companhia do exército chamada Italiana.
2 Koneliasiyaŋ Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ beme ek mâti mamtan. Keyepmti egalen mkaen animbi mamtemien ekŋenaŋ ilinsakwep Kawawaŋgat masesewatsamtemien. Âpme Konelias egaŋ ikŋaŋ Kawawaŋgat mene mene penaŋ mandundum samtan. Mti Zuda animbi bekopsat notnaŋ indapmukulem omba penaŋ mamimtan.
2 Era piedoso e temente a Deus com toda a sua casa, fazendo muitas esmolas ao povo e orando sempre a Deus.
3 Koneliasiyaŋ kegok mamimkwatnepeme kan ŋeniyet Kawawaŋgalen ensel ŋenaŋ gasiyet 3 kilok keyet kie kienok sokbemsamti egat kwitnanen kumti zeye, “Konelias!”
3 Um dia, por volta das três horas da tarde, durante uma visão, esse homem viu claramente um anjo de Deus que se aproximou dele e lhe disse:
4 Zeme Koneliasiyaŋ ensel ekti weŋaŋ mepme eksememuŋ mtage tageyaŋ yek beme yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, zigok ze zemane nâmbi?”
4 — Cornélio! Este, fixando nele os olhos e possuído de temor, perguntou: — O que é, Senhor? E o anjo lhe disse: — As suas orações e as suas esmolas subiram para memória diante de Deus.
5 Keyet geŋ an ŋen zempemane Zopa mkaen meti an ŋen kwitnaŋ Saimon ma ikŋaŋ keyegak kwitnaŋ ŋen Pita manzeip ke wati koti kapi koseip.
5 Agora envie mensageiros a Jope e mande chamar Simão, que também é chamado de Pedro.
6 An ke opmaŋ Saimon soŋgom sekŋaŋaŋ milawat weyeyaŋ egalen mkaen tazin. An keyelen mka nembu ganzenan penaŋ baen matazin.”
6 Ele está hospedado com Simão, curtidor, cuja residência está situada à beira-mar.
7 Kawawaŋgalen ensel egaŋ kegok zemti galaŋ zemepme Koneliasiyaŋ mulup anenet zut ma kasa kuku an ŋen mkaŋaŋ ekdamuŋ mmamti egaŋ Koneliasmak ilizuzut Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ beme mamamtemun.
7 Logo que o anjo que lhe falava se retirou, Cornélio chamou dois dos seus servos e um soldado piedoso dos que estavam a seu serviço
8 An ekŋen ke zeme kopme zet weyaŋ zemâtâtindame nâmti Pita wasâgât Zopa mkaen mebien.
8 e, depois de lhes explicar tudo, mandou que fossem a Jope.
9 Ekŋenaŋ selen ke tapmetne peme tambume tambuyet eyo tusumti tapmetne metnepeme msat msame met Zopa mkaen pataŋ zewien. Âpme Pitayaŋ kan keyegak tambuŋan dundundu mulup msâgât mka dukŋan gwaen mowege.
9 No dia seguinte, enquanto eles viajavam e já estavam perto da cidade de Jope, Pedro subiu ao terraço, por volta do meio-dia, a fim de orar.
10 Opmaŋgat imbiŋaŋaŋ meu ewe tabume Pitayaŋ mowege keyepmti egaŋ meuŋaŋgat wiselepmaŋ alaŋaŋ beme kan keyet kie kienok kwileki ŋen pigok sokbemsame ege.
10 Estando com fome, quis comer; mas, enquanto lhe preparavam a comida, sobreveio-lhe um êxtase.
11 Kululuŋ gwaen ŋandeme saŋgum temaŋ wakŋaŋ zulak zulak piyaŋ kululuŋ keŋangatnan peme Pitamagen âlâlâlâŋ piyaŋ toge.
11 Viu o céu aberto e um objeto como se fosse um grande lençol, que descia do céu e era baixado à terra pelas quatro pontas,
12 Saŋgum keyet keŋan zit sepem igak igak ma nombe sepem igak igak ma age sepem igak igak piyaŋ misik tapme toge.
12 contendo todo tipo de quadrúpedes, répteis da terra e aves do céu.
13 Âpme zet ŋen kapigok sokbeye, “Ele Pita, geŋ wati ekŋen kapi kumaŋti ni.”
13 E ouviu-se uma voz que se dirigia a ele:
14 Zeme Pitayaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kaboŋ kapi niniyet zemkulumneneŋaŋ keyepmti ŋep ku kumaŋti nsap.”
14 Mas Pedro respondeu: — De modo nenhum, Senhor! Porque nunca comi nada que fosse impuro ou imundo.
15 Zeme zet ewe pigok sokbeye, “Kawawaŋaŋ mme dolakŋaŋ bein ke geŋ keyet mgasik zenzepiŋ.”
15 Pela segunda vez, a voz lhe falou:
16 Muluwaŋ kegok sokbemsame sek tuk beme ekme beewan naman gilik zemti melesiŋ kululuŋenagak mowege.
16 Isso aconteceu três vezes, e, em seguida, aquele objeto foi levado de volta para o céu.
17 Âpme Pitayaŋ muluwaŋ kie kienok ege keyet yaŋaŋ nânâyet nânâ mulup temaŋ tapmme kan keyegak Koneliasiyaŋ am zemindeme kobien. Ekŋenaŋ Saimon Pitayet timati amgat mezeme mka zemâtâtindame nâmti met egalen mkaen setokwakwalen tati
17 Enquanto Pedro estava perplexo sobre qual seria o significado da visão, eis que os homens enviados por Cornélio, tendo perguntado pela casa de Simão, pararam junto à porta.
18 zewien, “Saimon Pita mka kapi tazin ma yek?”
18 Chamando, perguntaram se ali estava hospedado Simão, que também é chamado de Pedro.
19 Âpme Pitayaŋ ewe muluwaŋ keyet yaŋaŋ nâsâgât nânâ mulup temaŋ tapmmepme Emetak Teŋaŋ pigok dunduye, “Pita nânik, an tugaŋ baen gâgât kot tatimalip.
19 Enquanto Pedro meditava a respeito da visão, o Espírito lhe disse: — Estão aí três homens à sua procura.
20 Keyet geŋ totindaikti taŋga taŋgandi kutum weti ekŋenmak mebegat nâmane nukŋaŋ beme nâmtemtem ku msenik. An ekŋen ke nenn zemindema gaiksâgât kolo.”
20 Portanto, levante-se, desça e vá com eles, sem hesitar; porque eu os enviei.
21 Âpme Pitayaŋ gwaengatnan toti sekekek mâtâti ekŋenmagen zupman toweti zeye, “An in kapiyaŋ nâgât tatnatimapmo? In kwilekiyet kolo ze zeme nâmbi?”
21 Então Pedro desceu e disse àqueles homens: — Eu sou a pessoa que vocês estão procurando. O que os traz até aqui?
22 Zeme pigok dunduwien, “Kasa kuku an ŋeŋaŋ Konelias ek Kawawaŋ sesewatsamti mama teŋ mame Zuda am ekŋenaŋ egat nâme dolakŋaŋ mambein. Ek Kawawaŋgalen ensel teŋ egaŋ geŋ gati egalen mkaen mepmann geŋ zapat dundumane nânâyelen dundume nâmti zemndeme geŋ gaiksâgât kotnup.”
22 Então disseram: — O centurião Cornélio, homem reto e temente a Deus e tendo bom testemunho de toda a nação judaica, foi instruído por um santo anjo a mandar chamar você para a casa dele e ouvir o que você tem a dizer.
23 Kegok zeme nâmti Pitayaŋ an ekŋen ke mkaen indatim moti timbum muluŋti indatime wembienaŋ msame wati mesât mme Zopa am nâmkiŋpepeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ Pitamak an tuk kobien ekŋenmak ilinsakwep mebien.
23 Pedro, então, convidando-os a entrar, hospedou-os. No dia seguinte, Pedro se aprontou e foi com eles. Também alguns irmãos dos que moravam em Jope foram com ele.
24 Ekŋenaŋ Sisalia msalen mesât tapmetnepeme msat tambume tambuyet eyo metnepeme msame msayet meti Sisalia mkaen pataŋ zewien. Âpme Koneliasiyaŋ am sipbutnane kwep ma am notnane notnaŋ zeme kopme eweŋanak ondekti ekŋengat posi tapmambien.
24 No dia seguinte, Pedro chegou a Cesareia. Cornélio estava esperando por eles, tendo reunido os seus parentes e os amigos mais íntimos.
25 Keyepmti Pitayaŋ set kwaleti mka keŋan mopme Koneliasiyaŋ kandaŋan sokŋanik met pedondom samti zemsesewatpeye.
25 Quando Pedro estava por entrar, Cornélio foi ao seu encontro e, prostrando-se aos pés dele, o adorou.
26 Âpme Pitayaŋ pigok dunduye, “Konelias wat! Neŋ kegogak geŋ nemboŋ mkaengatnaŋ amnegak.”
26 Mas Pedro o levantou, dizendo: — Levante-se, porque eu também sou apenas um homem.
27 Pitayaŋ ekmak zet zenâmambe ilisakwep mka keŋan motneti am sambe tapme indikti
27 Falando com ele, Pedro entrou, encontrando muitos reunidos ali,
28 Pitayaŋ ekŋengat pigok diindoye, “In Zuda am nin am notnaŋ belakŋaŋ ekŋenmak metati zapat zenâ zenâ mimi ma ekŋenmagen metatat keyet zemkatik bembeŋaŋ tazin ke ilin nâip. Yaŋgut neŋ Kawawaŋaŋ kie kienok sokbemnamti an ŋeniyet bekanaŋ ŋep ku zenzeyelen dinomti zemneme inmagen kapi kola.
28 a quem se dirigiu, dizendo: — Vocês bem sabem que um judeu está proibido de se juntar a um gentio ou de entrar na casa dele. Mas Deus me mostrou que não devo considerar ninguém impuro ou imundo.
29 Keyepmti in nâgât zet beme mege ke nâmti inmagen kokogalen nâmtemtem ku mban. Keyepmti in yaŋaŋ eneyet nazemtetiyo ze zeme nâmbi?”
29 Por isso, uma vez chamado, vim sem vacilar. E agora pergunto: Por que motivo vocês mandaram me chamar?
30 Zeme Koneliasiyaŋ dunduye, “Neŋ muluwaŋ ŋen pigok sokbemname ekti manepema kasup ilak tuk mezin keyet zema nâmbak. Ne gasiŋeniyet 3 kilok mee kok beme dundundu mulup tapmma an ŋen melakanduŋaŋ satnaŋ penaŋ puyuk peyak piyaŋ sokbemnamti
30 Cornélio respondeu: — Faz hoje quatro dias que, mais ou menos por esta hora, às três da tarde, eu estava orando em minha casa. De repente, se apresentou diante de mim um homem vestido com roupas resplandecentes
31 pigok dinoyan, ‘Konelias, Kawawaŋaŋ dundundundi ma taolet mimindi ke ekti gâgât nâmgeme dolakŋaŋ penaŋ bein.
31 que disse: “Cornélio, a sua oração foi ouvida e as suas esmolas foram lembradas na presença de Deus.
32 Keyepm geŋ Zopa mkaen am zemindemane an ŋen kwitnaŋ Saimon Pita ke tetim koseip. An ke opmaŋ Saimon soŋgom sekŋaŋaŋ milawat weyeyaŋ egalen mka nembu ganzenan ke mawein kegok zemâtâtnap.’
32 Envie, pois, alguém a Jope e mande chamar Simão, que também é chamado de Pedro; ele está hospedado na casa de Simão, curtidor, à beira-mar.”
33 Keyepm neŋ an tuk kapi zemindema geŋmagen kopmien. Âpme geŋ zetn gawepumti kodak keyepm neŋ gâgât nâma dolakŋaŋ bein. Kawawaŋgat zimosetnaŋ ondekti tatnupgat geŋ Amobotnaŋaŋ zet zigok zemkawaŋ bem game timti kodak ze zemâtâtndamane nâsenup.”
33 Portanto, sem demora, mandei chamá-lo, e você fez muito bem em vir. Agora estamos todos aqui, na presença de Deus, prontos para ouvir tudo o que o Senhor ordenou a você.
34 Zeme Pitayaŋ yaŋbemti pigok zeye, “Kawawaŋ egaŋ am segeset nâmndeme mobototot ku mambein ke nâmkiŋpeyap.
34 Então Pedro começou a falar. Ele disse: — Reconheço por verdade que Deus não trata as pessoas com parcialidade;
35 Yaŋgut msat sambe am kwi ekŋenaŋ Kawawaŋgat kandaŋan meti mama mimi teŋ penaŋ mti mamaip. Am ekŋen keyet Kawawaŋaŋ tikŋaŋ manâmindein.
35 pelo contrário, em qualquer nação, aquele que o teme e faz o que é justo lhe é aceitável.
36 Am sambe nin kapiyelen Amobotnaŋ Temaŋ Zisas Kilais ek nâmkiŋpemti Kawawaŋmak mama sewakŋaŋ mmamayet Kawawaŋaŋ ikŋaŋ keyet zetnaŋ Islael am ninmagen zemkawaŋ bemndaye e in nâmtalip.
36 Esta é a palavra que Deus enviou aos filhos de Israel, anunciando-lhes o evangelho da paz, por meio de Jesus Cristo. Este é o Senhor de todos.
37 Zânaŋ am tu zuluti Kawawaŋmak tusumti mama keyet yaŋaŋ diindom kwage. Keyet sekŋan gwaen Zisasiyaŋ Galili msalen yaŋbemti kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ mpeme keyetnan Zudia msat sambe bee eyo palakŋaŋ bemekoge.
37 Vocês sabem o que aconteceu em toda a Judeia, tendo começado na Galileia depois do batismo que João pregou,
38 Âpme Zisas Nasalet mkaengatnaŋ ek Kawawaŋaŋ winde ma Emetak Teŋ same egaŋ Zuda mka kataŋ mekoti am keŋ taolet mimindaye ma Sadaŋaŋ am mme wesiŋ bembeŋaŋ ma am notnaŋ keŋin mme yuŋgume mamtemien eboŋ eboŋ e Sadaŋ mâpme mepme mme dolakŋaŋ bewien. Kawawaŋaŋ ekmak tati mukulem kegok mme mulup temaŋ temaŋ sepem kegok mkwage.
38 como Deus ungiu a Jesus de Nazaré com o Espírito Santo e com poder. Jesus andou por toda parte, fazendo o bem e curando todos os oprimidos do diabo, porque Deus estava com ele.
39 Âpme Zuda am ningalen msalen ma Zelusalem mka temanen kwitnaŋ kwitnaŋ mge ma zet zemkwatnapeme Zuda am ekŋenaŋ ŋenzinziŋ mti tep palen kumasasok peme gakiye ke nin ekmâtâbenn.
39 E nós somos testemunhas de tudo o que ele fez na terra dos judeus e em Jerusalém. Depois eles o mataram, pendurando-o num madeiro.
40 Âpme sekŋaŋ sumen met beme sumen ke kasup tuk wenepeme bamgat Kawawaŋaŋ mme gilik zemti wati sokbemndam galaŋ mkwage.
40 Mas Deus o ressuscitou no terceiro dia e concedeu que fosse manifesto,
41 Wa ke am belakŋaŋ ekŋenmagen penaŋ ŋen ku sokbeye. Egaŋ gakikiengatnan gilik zem wati am zapatnaŋ dolakŋaŋ zenze am Kawawaŋaŋ eweŋan ndaige nin etaŋ sokbemndame nin ekmak meu nimti zenâ zenâ kwep mbenn.
41 não a todo o povo, mas às testemunhas que foram anteriormente escolhidas por Deus, isto é, a nós que comemos e bebemos com ele, depois que ressurgiu dentre os mortos.
42 Âpme Kawawaŋaŋ ek mmoti am gakikiŋaŋ ma alik mamanup ningalen zemdelaŋ zenze an onzempeye. Egaŋ mosâti nin ikŋaŋgat zet zapatnaŋ ke nin am msat kataŋ zemkawaŋ bemindandayet mulup zet ndamti moge.
42 Jesus nos mandou pregar ao povo e testemunhar que ele foi constituído por Deus como Juiz de vivos e de mortos.
43 Âpme am ŋenaŋ egat nâmkiŋpewe beme Kawawaŋaŋ egat pembenaŋgat mti yomin zulutindewe. Ewaŋan golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet kegok zemkwabien.”
43 Dele todos os profetas dão testemunho de que, por meio do seu nome, todo o que nele crê recebe remissão dos pecados.
44 Pitayaŋ zet kegok diindomambe tapme Emetak Teŋaŋ toti am nâmti tapmambien ekŋengat keŋinan gak zemti tage.
44 Enquanto Pedro falava estas palavras, o Espírito Santo caiu sobre todos os que ouviam a mensagem.
45 Âpme Zuda am nâmkiŋpepemak notnaŋ Zopa mkaengatnan Pitamak mebien ekŋenaŋ ekme Kawawaŋaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen eyo Emetak Teŋ indame
45 E os fiéis que eram da circuncisão, que tinham vindo com Pedro, admiraram-se, porque também sobre os gentios foi derramado o dom do Espírito Santo.
46 ekŋenaŋ zet ŋande igak igak zemti Kawawaŋgat kwitnaŋ mwat zemsesewatpeme ekŋenaŋ indikti nâmtemtem temaŋ mbien.
46 Pois eles os ouviam falando em línguas e engrandecendo a Deus. Então Pedro disse:
47 Âpme Pitayaŋ zeye, “Nin ilak Emetak Teŋ timti Zisas Kilaisiyet kwitnanen tu zulubenn keyepmti am ekŋen kapi kegogak Emetak Teŋ ilak tiyo. Âpme nin naman kwilekiyet Zisas Kilaisiyet kwitnanen tu zululugat aŋgalaŋ indesenup?”
47 — Será que alguém poderia recusar a água e impedir que sejam batizados estes que, assim como nós, receberam o Espírito Santo?
48 Kegok zemti Konelias ikŋaŋ ma amŋane ekŋen bee Zisas Kilaisiyet kwitnanen tu zulutindeme Pita aŋgalaŋme kasup mulup mimi notnaŋ pi ekŋenmak ke ewe tati Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindomkwage.
48 E ordenou que fossem batizados em nome de Jesus Cristo. Então lhe pediram que permanecesse com eles por alguns dias.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.