1 Coríntios 7
Ja jembyʉ kajxy'átypyʉ mʉdʉ Jesukristʉkyʉjxm: El Nuevo Testamento de nuestro Señor Jesucristo en el mixe de Juquila (MXQNT) vs AAI
1 Tyam nꞌadsoojʉmbítyʉts diꞌibʉts miits xyajtʉʉdʉp. Tʉyꞌa̱jtʉnʉꞌʉ ko oy es kyaj ja̱ꞌa̱y pyʉktʉ.
1 Boun i kwa fefemaim abisa isan kwakikirum i anao kwananowar. Orot yait tabina’e asir ema’am i gewasin maiyow.
2 Per kom ta nimay diꞌibʉ mʉꞌinduundʉp, pa̱a̱ty niduꞌuk niduꞌugʉ yedyʉjkʉty myʉdátʉp ja kyʉꞌʉm nʉdoꞌoxy, es nandʉꞌʉn niduꞌuk niduꞌugʉ toxytyʉjkʉty myʉdátʉp ja kyʉꞌʉm ñaꞌay.
2 Baise anayabin baiwa’an kwanekwan ana naniyan i ra’at, imih orot babin iyab tabina’e tema’am mi’itube hitatabin, saise i a’awah bairi’ika hitama.
3 Yʉ kasa̱a̱dʉ yedyʉjk kyuydyúnʉp diꞌibʉ pátʉp ttúnʉt mʉdʉ ñʉdoꞌoxy es nandʉꞌʉn ja kasa̱a̱dʉ toxytyʉjk kyuydyúnʉp diꞌibʉ pátʉp ttúnʉt mʉdʉ ñaꞌay.
3 Naatu orot ana kok abisa aawan biyanamaim tasinaf tiyasisir na’atube babin ana kok abisa aawan biyanamaim tiyasisir.
4 Yʉ kasa̱a̱dʉ toxytyʉjk kyaj yʉꞌʉ jeꞌeyʉ natyuꞌuk tjaꞌaꞌáty ja kyʉꞌʉm niniꞌx, mʉʉt ja ñaꞌay tjaꞌaꞌáttʉ. Es nandʉꞌʉnʉ dʉꞌʉn ja kasa̱a̱dʉ yedyʉjk kyaj yʉꞌʉ jeꞌeyʉ natyuꞌuk tjaꞌaꞌáty ja kyʉꞌʉm niniꞌx, mʉʉt ja ñʉdoꞌoxy tjaꞌaꞌáttʉ.
4 Babin biyan men i akisin nowanamih, baise orot nowan, na’atube orot biyan men i akisin nowanamih, baise babin nowan, na’atube orot biyan men akisin nakaif, baise babin nakaif, naatu babin biyan men akisin nakaif baise orot nakaif.
5 Katʉ mnayjyʉjpkuga̱jxʉdʉ nixim niyam, ni ja yedyʉjk es ni ja toxytyʉjk. Pʉn mnayꞌʉʉ mnaygya̱jxʉdʉp es mnaymyastuꞌuda̱ꞌa̱nʉdʉ tuk tiempʉ es mga̱jxta̱ꞌa̱ktʉt es ok mnaybyuwa̱ꞌa̱gʉdʉt jatʉgok, mba̱a̱t dʉꞌʉn xytyundʉ ko tʉ xyꞌaga̱jxtúktʉ pʉn na̱a̱k xʉʉ mnaymyastuꞌuda̱ꞌa̱nʉdʉ. Per ko tpa̱a̱dʉt ja tiempʉ, net jatʉgok mnaybyuwa̱ꞌa̱gʉdʉt, kʉdiibʉ ja mʉjkuꞌugópk Satanás myajpekytyúnʉdʉt mʉt ja wiinkpʉ ko mꞌawaꞌxyꞌíttʉ.
5 Imih orot aawan hairi inumih nakokok babin men nakwahir, na’atube babin aawan hairi iumih nakokok orot men nakwahir, baise veya afa hairi hinibasit mar kafai asir hinama, saise nati veya i yoyoban hinitin. Imaibo veya ta naniyah nakokok na’at aawan hairi hina’in saise biyah ana naniyan na’in bainub, asir boro Satan imaim nan narun routobon nitih.
6 Dios kyajts xytyuknipejky es nꞌanʉʉmʉdʉ tya̱a̱dʉ, jeꞌeyʉdsʉ dʉꞌʉn njʉna̱ꞌa̱ñ éxtʉm tuꞌugʉ nga̱jxwíjʉnʉts.
6 Iti i ayu au not kwa au’uwi, baise men nati na’atube sinaf isan abiyunimih.
7 Ʉj jajʉna̱a̱mbʉts es dʉꞌʉnxyʉp nidʉgekyʉ mjikyꞌattʉ naydyuꞌuk éxtʉm ʉj. Per wiꞌixʉm ja Dios mmoꞌoyʉdʉ niduꞌuk niduꞌuk ja madakʉn, dʉꞌʉn mjikyꞌáttʉt naydyuꞌuk o kasa̱a̱dʉ.
7 Ayu au kok kwa etei mi’itube ayu’ube kwatama, baise orot ta’ita’imon ata usar etei God faramit, orot ta i ana usar ta God itin, na’atube orot ta ibo ana usar ta God itin.
8 Ʉj nꞌanʉʉmʉdʉ miidsʉty naydyuꞌuk ʉna̱ꞌkʉty, kixyʉdoꞌoxyʉty esʉ kuꞌekytyoꞌoxyʉty, oy jaꞌijty ko kyaj mbʉktʉ, éxtʉm ʉjʉn.
8 Baise kwa tabin ati’at, naatu kwafukwafuriy, katukatuwiy, kwa auman au’uwi, gewasin tabin en asir kwatama, ayu ama’ama’abe.
9 Per pʉn kyaj mmada̱ꞌa̱ga̱ꞌa̱ndʉ mꞌíttʉt naydyiꞌigyʉty, waanʉ oy es mdimpʉ́ktʉt, kʉdiibʉ mnayyajtóyʉdʉt mʉdʉ tsojkʉn.
9 Baise a naniyan nakukura’ara’ah na’at, gewasin kwanatabin, anayabin tabin i gewasin, men basit baiwa’an isan itanot dogor wairafabe ta’arah mar etei.
10 Per ja diꞌibáty tʉ pyʉktʉ, ndukꞌanaꞌamdʉpts es kyaj ñaymyastuꞌudʉdʉt. Tya̱dʉ anaꞌamʉn tʉyꞌa̱jtʉnʉꞌʉ. Kyajts ʉj nꞌanaꞌamʉnʉty, ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm dʉꞌʉn ja ꞌyanaꞌamʉn.
10 Kwa toutabin sabuw obaiyunen tur iti abit, men ayu, baise Regah ana obaiyunen tur, babin men aaw orot inihamiy.
11 Es pʉn ja pʉ́n tmastuꞌuty ja ñaꞌay, naydyiꞌigyʉ dʉꞌʉn ꞌyítʉty, o nik oy ttimnijodʉmbítʉt ja ñaꞌay. Nandʉꞌʉnʉ yedyʉjkʉty kyaj tmastuꞌudʉt ja ñʉdoꞌoxy.
11 Baise babin yait aawan orot nabihamiy na’at, gewasin nati babin men natabin asire nama, naatu nakokok na’at namatabir maiye aawan hairi hitounuw hinama. Naatu orot men aaw inakwahir.
12 Yʉ wiinkpʉty nꞌanmaabyʉts mʉdʉdsʉ ngʉꞌʉm winma̱ꞌa̱ñ. Ko pʉn jaa yʉ nmʉmʉbʉjkpʉꞌa̱jtʉm tnʉdoꞌoxyꞌáty tuꞌuk diꞌibʉ kyaj nmʉmʉbʉjkpʉꞌa̱jtʉm es ꞌyaꞌijxʉp tsyʉʉnʉt mʉdʉ ñaꞌay, yʉ nmʉmʉbʉjkpʉꞌa̱jtʉm kyaj tmastuꞌudʉt ja ñʉdoꞌoxy.
12 Baise kwa afa isa ayu akisu au not iti, men Regah ana not. Orot yait babin men baitumatumayan ebi’awan naatu babin ana kok i orot hairi ma’amih, orot men babin nakwahir.
13 Es pʉn yʉ nmʉmʉbʉjkpʉ toxytyʉjk myʉda̱jtypy tuꞌugʉ ñaꞌay diꞌibʉ kyaj nmʉmʉbʉjkpʉꞌa̱jtʉm, pʉn ꞌyaꞌijxʉp tsyʉʉnʉt mʉdʉ ñʉdoꞌoxy, kyaj tmastuꞌudʉt ja ñaꞌay.
13 Naatu babin yait orot men baitumatumayan ebi’awan orot ana kok i babin hairi ma’amih, babin men orot nakwahir.
14 Mʉt ko ja kasa̱a̱dʉ yedyʉjk diꞌibʉ kyaj Dios tmʉdúñ es ꞌyakjikyꞌaty mʉdʉ ñʉdoꞌoxy diꞌibʉ Diosmʉduump, ꞌyaxá̱jʉp ja Diosʉ kyunuꞌxʉn mʉt yʉꞌʉgyʉjxm ja ñʉdoꞌoxy. Es ja kasa̱a̱dʉ toxytyʉjk diꞌibʉ kyaj Dios tmʉdúñ es ꞌyakjikyꞌaty mʉdʉ ñaꞌay diꞌibʉ myʉdiimpy ja Dios, ꞌyaxá̱jʉp ja Diosʉ kyunuꞌxʉn mʉt yʉꞌʉgyʉjxm ja ñaꞌay. Pa̱a̱ty ja ꞌyuꞌunk ꞌyʉna̱ꞌkʉty kyaj dyʉꞌʉnʉty éxtʉmʉ diꞌibʉ kyaj Dios tmʉdúñ. Niꞌigʉ tꞌaxa̱jʉ ja Diosʉ kyunuꞌxʉn mʉt yʉꞌʉgyʉjxm ja tya̱a̱k o tyeety diꞌibʉ Diosmʉduump.
14 Anayabin orot ana baitumatumamaim babin kusouw na kakafiyin matar, na’atube orot ana baitumatumamaim babin kusouw na kakafiyin matar, asire natunatuh boro gubagub auman hitama, baise boun natunatuh i hina kakafiyih himatar.
15 Pʉn ja diꞌibʉ kyaj tmʉdúñ ja Jesukristʉ tmastuꞌuda̱ꞌa̱ñ ja ñʉdoꞌoxy o ñaꞌay mʉt ko tmʉdúñ ja Jesukristʉ, naꞌix waꞌan tnejxy. Pʉn dʉꞌʉn ttseky, ja kasa̱a̱dʉ yedyʉjk o ja toxytyʉjk diꞌibʉ myʉdiimpy ja Jesukristʉ, kyaj jyatyimnigutíkyʉty es kyaj ñaywya̱ꞌxʉdʉt, jaꞌa ko mʉt ko kyanaywya̱ꞌxʉdʉt, ta nʉjx dyajtʉ́kʉdʉ tsipkajxy. Es ja Dios tʉ mdukniwówʉdʉ es mjikyꞌáttʉt agujk jotkujk.
15 Baise orot baitumatum atin ekokok aawan kwahirinamih, kwaihamiy ekwahir, anayabin hairi hai tabin men hifatum. God ana kok it i tufuwamaim tanama.
16 Mʉt ko mij toxytyʉjk, Jesukristʉ myʉbʉjkpʉ, kyaj xyñijawʉ pʉn mijtskyʉjxm ja mñaꞌay diꞌibʉ kyaj yʉꞌʉdyʉ Jesukristʉ myʉbʉjkpʉ tmʉbʉ́kʉt ja Jesukristʉ es ñitsoꞌogʉt. Es mij yedyʉjk, myʉbʉjkpʉ Jesukristʉ, kyaj xyñijawʉ pʉn mijtskyʉjxm ja mnʉdoꞌoxy diꞌibʉ kyaj yʉꞌʉdyʉ Jesukristʉ myʉbʉjkpʉ tmʉbʉ́kʉt ja Jesukristʉ es ñitsoꞌogʉt.
16 O babin aaw baibaisin na baitumatumayan matar isan ana ef boro mi’itube inaso’ob gewas? Naatu o orot, aaw baibaisin na baitumatumayan matar isan ana ef boro mi’itube inaso’ob gewas?
17 Oytyim wiꞌix tsooty, niduꞌuk niduꞌuk mjikyꞌáttʉp dʉꞌʉn éxtʉm ja Dios myajmada̱ꞌa̱gʉdʉ, es dʉꞌʉn éxtʉmʉ naty mꞌittʉ ko ja Dios mwoojʉdʉ. Dʉꞌʉnʉts nyajnigutúkʉ ma̱jaty ja mʉbʉjkpʉtʉjk ñaymyúkʉdʉ.
17 Ef ta’imon i iti, orot babin ta’ita’imon ana yawas abisa Regah bitin na’atube imaim nama. Yawas wantoro’ot mi’itube tama’ama God ea’afit na’atube tanama. Iti i ayu au obaiyunen tur ekaleisia wanawanan areremor i abi’obaiyih.
18 Pʉn ja Dios wyeepy niduꞌuk diꞌibʉ tʉ yajtsíky waanʉ, waꞌanʉ tya̱a̱dʉ tweꞌemy dʉꞌʉñʉ. Es pʉn wyeepy tuꞌuk diꞌibʉ kyaj tsyíkyʉty waanʉ, waꞌan kyaj dyajtsíky.
18 O yait a’ar mo’on hi’afuw ima’am ana veya God ea’afi, men a fit inibunwa’ir, naatu orot yait ana ar mo’on afuwina’e ma’am ana veya God eafi’af, men ana ar mo’on afuwinamih nanot.
19 Oy tʉ yajtsíky o kyayajtsujkpʉ, ni ti tkatsooty. Diꞌibʉ sitʉy nigutiky es nguydyuꞌunʉm, jaꞌa es nduꞌunʉm éxtʉm ja Dios dyajnigutúkʉ.
19 Anayabin orot ana ar mo’on afu’afuw, o afuwina’e nati i yabin en, baise ana’an gagamin i God ana obaiyunen tur tanabosiyasiyar.
20 Niduꞌuk niduꞌugʉ ja̱ꞌa̱yʉty wyʉꞌʉmʉt éxtʉmʉ naty ko ja Dios wyoojʉ.
20 Orot etei mi’itube kwama’am ana veya God ea’afi i na’atube kwanama.
21 Pʉn juyʉ naty mꞌity ko Dios mwoojʉ, katʉ ti xyjawʉ mʉt yʉꞌʉ. Per pʉn mmoꞌoyánʉdʉp ja mꞌawa̱ꞌa̱tstumꞌa̱jtʉn, axá̱jʉdʉ.
21 O yait bai’akir ana yawasamaim ima’am ana veya God ea’afi, men nati isan iniyababan, baise a veya kebor inabaib na’at nati bai’akir ana fafatumane kurufami kutit.
22 Pes diꞌibʉ naty juy ijtp ko Dios wyoojʉ es tmʉbʉ́kʉt ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm, tyam awa̱ꞌa̱tstúm ma̱ Nindsʉnꞌa̱jtʉm; es nandʉꞌʉn ja̱jtpʉ dʉꞌʉn ja ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ naty ijtp awa̱ꞌa̱tstúm ko Dios wyoojʉ, tyam ꞌyity juybyʉn ma̱ yʉ Jesukristʉ.
22 Anayabin orot yait akir ana bowabowamaim ma’am Regah eaf titit, i Regah ana rufamen orot, na’atube orot yait roufamenamaim ma’am Keriso eaf titit, nati orot i Keriso ana akir wairafin.
23 Dios tʉ mjúyʉdʉ tsoba̱a̱ty. Katʉ mnayyákʉdʉ éxtʉm juybyʉn ma̱ yʉ ja̱ꞌa̱yʉty.
23 Kwa i sawar ta baiyan gagaminamaim God tubuni kwatit, imih men kwanan orot ta isan kwani’akiramih.
24 Pes dʉꞌʉn, mʉguꞌugítʉty, waꞌan dʉꞌʉñʉm niduꞌuk niduꞌuk tꞌity éxtʉm ko ja Dios wyoojʉ.
24 Taitu, kwa ta’ita’imon ama mi’itube kwama’am God e’afi kwana baitumatumayah kwamamatar na’atube kwanama.
25 Tyam nꞌadsoojʉmbítyʉts diꞌibʉts xyajtʉʉdʉp pʉn mba̱a̱t pyʉktʉ mꞌuꞌungʉ kixyʉdoꞌoxyʉtypyʉ, o kyaj. Yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ kyaj oj xytyukmʉnikaagʉts ni ti ka̱jxwíjʉn mʉdʉ tya̱a̱dʉ dʉꞌʉmbʉ; per nwinma̱ꞌa̱ñmyooydyʉpts ʉj, éxtʉm tuꞌuk diꞌibʉ mba̱a̱t xymyʉbʉktʉ jaꞌagyʉjxm ko Nindsʉnꞌa̱jtʉm tʉts xypyaꞌꞌayoy.
25 Naatu kwa baibitar biya numih, kwa isa ayu men Regah biyanane tur ta abaimih, baise Regah ana kabeberamaim ayu not iti bitu ana’o i kwanitumatum.
26 Mʉt ko tyam nyajna̱jxʉnʉ nimʉja̱a̱ ja tiempʉ, pa̱a̱ty ʉjtsʉmʉ ngʉꞌʉm winma̱ꞌa̱ñ nik oy ko ja ja̱ꞌa̱yʉty ꞌyakꞌittʉ dʉꞌʉñʉ.
26 Mar iti boun yawas i fokar, imih ayu anotanot ana gewasin kwa mi’itube kwama’am i na’atube kwanama.
27 Pʉn jamʉ mnʉdoꞌoxy, kyaj xymyastuꞌudʉt; es pʉn kyaj pʉ́n, kyaj xyꞌʉxta̱ꞌa̱yʉt.
27 O toutabin na’at men babin kwahirinamih ana ef inanuwet, naatu o tabina’e kuma’am men tabinamih babin inanuwet.
28 Es pʉn mbʉjktʉp, kyaj yʉꞌʉ pyojpʉty. Per diꞌibáty pʉjktʉp, tyimmʉdatándʉp ja ꞌyamay jyotmáyʉty ma̱ tya̱dʉ jikyꞌa̱jtʉn, es ʉj kyajtsʉ tya̱a̱dʉ njatseky.
28 Baise inatatabin na’at nati i men bowabow kakafin kusisinaf, naatu babitai tatabin auman i men bowabow kakafin esisinaf, baise kwa iyab kwatatabin yababan boro moumurih maiyow kouh kwanayen, imih tarafafari isan tur iti ao.
29 Mʉguꞌugítʉty, diꞌibʉts njaꞌꞌandijpy, yʉꞌʉ tya̱a̱dʉ ko waanʉ jeꞌeyʉ nꞌakmʉda̱jtʉm ja tiempʉ. Aya̱ bom ja diꞌibáty kasa̱a̱dʉty dʉꞌʉn ꞌyakjikyꞌáttʉt éxtʉmxyʉp tʉ kyadimpʉktʉ.
29 Taitu, abisa ao yabin i iti, mar i na kabom, imih boun it ata veya’amaim orot iyab toutabin tema’am hinimonok Regah isan hinabow.
30 Diꞌibʉ ijttʉp jotmaymyʉʉt, dʉꞌʉn ꞌyꞌítʉt éxtʉm kyadimmay kyadimta̱jtʉ. Diꞌibáty ijt xoondʉp, naybyʉjta̱ꞌa̱gʉdʉp éxtʉm kyadimxonda̱ꞌa̱ktʉ. Es diꞌibáty ti tʉ tjuydyʉ, jikyꞌáttʉp éxtʉm tkadimjaꞌajʉty diꞌibʉ naty tʉ tjuy.
30 Sabuw iyab terererey, hai itinin men yababanabe hinama’amih, sabuw iyab tibiyasisir hai itinin men yasisirabe hinama’amih. Naatu sabuw iyab guguw wairafih hai itinin i guguw enabe hinama.
31 Diꞌibʉ ya̱ naxwiiñ mdukꞌijt mdukxoondʉp, myajtúndʉp ja̱ꞌa̱jʉn mʉʉt, ni xykyadimtukmʉj xykyadimtukpa̱a̱dʉt, mʉt ko na̱jx kʉjxp diꞌibʉ ijtp naxwiiñ.
31 Kwa iyab iti tafaram ana sawar moumurih na’in kwabowabow men sawar anot awan nakaratan, anayabin iti tafaram naatu sawar etei boro nan nasawar.
32 Ndsejpyʉts es miits kyaj ti mnaydyukmay mnaydyuktá̱jʉdʉt. Yʉ naydyuꞌuk ʉna̱ꞌktʉjk yʉꞌʉ ꞌya̱a̱ꞌa̱jty jyotꞌa̱jtypy wiꞌix mba̱a̱t tmʉjjáwʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm.
32 Ayu akokok kwa etei yababan fatumi kwama’am kwanarufami kwanatit. Orot tabina’e ema’am ana not etei Regah ana bowabow isan ebitin, ekokok nabow Regah niyasisir.
33 Per ko pyʉjknʉdʉ, yʉꞌʉ myaay wyijtsypy diꞌibʉ ya̱ naxwiiñ es wiꞌix mba̱a̱t dyajxondaꞌaky ja ñʉdoꞌoxy.
33 Baise toutabin orot i tafaram ana bowabow isan enotanot kwanekwan, anayabin i ekokok nabow aawan niyasisir.
34 Nan tʉgatsyʉꞌʉ yʉ kasa̱a̱dʉ toxytyʉjk mʉdʉ diꞌibʉ kyaj kyasa̱a̱dʉty. Ja diꞌibʉ kyaj kyasa̱a̱dʉty wyinma̱ꞌa̱ñꞌajtypy diꞌibʉ jyaꞌaꞌa̱jtypy ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm es dʉꞌʉn ꞌyítʉt wa̱ꞌa̱ts ma̱ Dios, dʉꞌʉn ja ñiniꞌx es dʉꞌʉn ja ꞌyanmʉja̱ꞌa̱n. Per ja kasa̱a̱dʉ toxytyʉjk myaay wyijtsypy ja diꞌibʉ ijtp naxwiiñ es wiꞌix dyajxonda̱ꞌa̱gʉt ja ñaꞌay.
34 Imih i ana not kusib ef rou’ab himatar, ef ta’imon nati na’atube, babin tabina’e ema’am o babitai biyan numin, ana not tutufin etei i Regah ana bowabow akisin isan enotanot. Baise toutabin babin i tafaram ana bowabow isan enotanot kwanekwan, anayabin i ekokok nabow aawan orot niyasisir.
35 Tya̱a̱dʉ nꞌanʉʉmʉdʉ jaꞌa es xytyukꞌoyꞌáttʉt es kyaj mʉt kots nyajkubéky ko pʉ́n pyeky. Ndukmʉdsojktʉp tuꞌugʉ oybyʉ jikyꞌa̱jtʉn diꞌibʉ mʉʉt mnaygyʉyákʉdʉt amumduꞌuk ma̱ yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm.
35 Ayu iti ao anayabin akokok kwa anibais, i men ao’ofafari, baise akokok ef gewasin kwasinaf a yabow Regah isan i wan kwanayai kwanabow.
36 Es pʉn jaa na̱a̱k jyʉnaꞌañ ja uꞌunkteety ko waanʉ oy esʉ ñʉʉx pyʉ́kʉt, jaꞌa ko yʉ jyʉmʉjt wimbajtꞌadʉ́tsp, es pʉn ꞌyijxypy ko ja ꞌyuꞌunk kyaj tꞌaꞌixʉ ꞌyítʉt naydyuꞌuk, dʉꞌʉnʉ dʉn mba̱a̱t ttuñ éxtʉm ꞌyoybyʉdsʉꞌʉmxʉdʉt. Mba̱a̱t dyajpéky. Taadʉ kyajpʉ pyojpʉty.
36 Monok babitai hairi hai rum hio, naatu monok naniyan i ekukura’ara’ah babitai isan naatu kwamur auman i erara’at ekokok natabin, karam hinatabin men bowabow kakafin.
37 Es pʉn yʉ uꞌunkteety kyaj dyajpʉka̱ꞌa̱ñ ja ñʉʉx, mʉt ko tꞌixy ko myʉdánʉp ꞌyítʉt naydyiꞌigyʉ, es pʉnʉ tadʉ uꞌunkteety jʉna̱a̱mp es ꞌyítʉt kixyʉdoꞌoxy ma̱ yʉ tyeedyʉ tyʉjk, pes oyʉ dʉꞌʉn ttuñ.
37 Baise orot yait i taiyuwin ana notamaim tabin men ekokok men yait na’okikin, i karam taiyuwin ana naniyan imurub ema’am karam tabina’e nama, iti orot i ef gewasin esisinaf.
38 Pes dʉꞌʉn yʉ jawyiimbʉ uꞌunkteety oyʉ dʉꞌʉn ttuñ ko yʉ ꞌyuꞌunk dyaky es pyʉ́kʉt, per ja myʉmajtskpʉ uꞌunkteety waanʉ oy ttuñ ko kyaj dyaky ja ꞌyuꞌunk es pyʉ́kʉt.
38 Imih orot yait etatabin i gewasin, baise orot yait tabina’e ema’am i gewasin anababatun.
39 Nigutiky es tuꞌugʉ kasa̱a̱dʉ toxytyʉjk ꞌyítʉt yʉꞌʉyʉ mʉt ja ñaꞌay ma̱a̱nʉm ꞌyakjikyꞌaty; per ko ja yedyʉjk ꞌyoꞌknʉt, niwa̱ꞌa̱ts kuwa̱ꞌa̱ts wyeꞌemy tadʉ kuꞌekytyoꞌoxy es pyʉ́kʉt mʉt diꞌibʉ yʉꞌʉ tsyejpy, yʉꞌʉyʉ diꞌibʉ sitʉy nandʉꞌʉn myʉbejkypy ja Jesukristʉ.
39 Orot yawasin ema’am ana veya babin i aawan biyanamaim hifatum ema’am, baise orot emomorob ana veya babin i orot biyanamaim hirufam tit, orot ta i ana kokomaim boro ni’awan, baise nati orot i Regah ana kou’ayomaim ema’am ni’awan.
40 Per ʉj njajʉna̱ꞌa̱ñʉts ko waanʉ oy es kyaj jatʉgok pyʉ́kʉt, es ʉj jʉna̱a̱mbʉts ko nmʉda̱jtypyʉts ja Diosʉ Jya̱ꞌa̱jʉn kodsʉ dʉꞌʉn njʉna̱ꞌa̱ñ.
40 Baise anotanot tabina’e tama’am na’at i boro tiyasisir gagamin maiyow. Ayu anotanot ayu auman God Anunin targabuwu ama’am.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.