1 Coríntios 11
Ja jembyʉ kajxy'átypyʉ mʉdʉ Jesukristʉkyʉjxm: El Nuevo Testamento de nuestro Señor Jesucristo en el mixe de Juquila (MXQNT) vs AAI
1 Pa̱a̱ty padundʉ ja nga̱jxwíjʉnʉts, éxtʉmts ʉj nandʉꞌʉn nbadúñ ja kya̱jxwíjʉnʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ.
1 Ayu Keriso abi’u’ur na’atube kwa ayu kwani’u’uru.
2 Mʉguꞌugítʉty, nguma̱a̱ydyʉp mʉt ko byeenʉts miits xyjamyatstʉ es ko xypyanʉjxtʉ ja ʉxpʉjkʉn diꞌibʉ tʉ nmoꞌoydyʉ.
2 Ayu sawar ta ta’amaim mar etei kwanunuhu isan naatu bai’obaiyen abit kwabukikin kwama’am isan, a merar ayi abobora’ara’ahi.
3 Ndsejpyʉts es xyjaygyúkʉdʉt ko yʉ Jesukristʉ yʉꞌʉ dʉꞌʉn ñigʉba̱jkꞌa̱jtypy niduꞌuk niduꞌugʉ yedyʉjk, esʉ kasa̱a̱dʉ yedyʉjk yʉꞌʉ dʉꞌʉn ñigʉba̱jkꞌa̱jtypy ja ñʉdoꞌoxy, dʉꞌʉn éxtʉm ja Dios tnigʉba̱jkꞌáty yʉ Jesukristʉ.
3 Baise boun ayu akokok kwa etei kwanaso’ob gewas. Keriso i orot ana ukwarin, Babin ana ukwarin i orot naatu Keriso ana ukwarin i God.
4 Pʉn tuꞌugʉ yedyʉjk kya̱jxtaꞌaky o tka̱jxwaꞌxy ja Diosʉ ꞌyayuk kupxʉ, yʉꞌʉ dʉꞌʉn kyawindsʉꞌkʉp ja Jesukristʉ diꞌibʉ nigʉba̱jkꞌa̱jtʉp;
4 Orot yait aribun sumasum auman eyoyoyoban, o tur God biyanane baib eo’orereb Keriso biya’ohow ebitin.
5 per pʉn tuꞌugʉ toxytyʉjk kya̱jxtaꞌaky o tka̱jxwaꞌxy ja Diosʉ ꞌyayuk es kyaj ñaygyupeꞌeñʉty, yʉꞌʉ dʉꞌʉn kyawindsʉꞌkʉp ja ñaꞌay diꞌibʉ nigopkꞌa̱jtʉp. Ko dʉꞌʉn ꞌyadʉꞌʉtsy, ñapatypy éxtʉm tuꞌugʉ toxytyʉjk diꞌibʉ tʉ ñaygyukeebyʉty.
5 Naatu babin yait aribun ana sumasum bosair eyoyoyoban, o tur God biyanane bai eo’orereb, aawan biya’ohow ebitin, ana itinin i babin aribun himafuribe.
6 Pʉn kyaj ñaygyupeꞌeñʉty ja toxytyʉjk, nik waꞌan ja wyaay tkaꞌpta̱ꞌa̱y. Per kom tsoydyuꞌunʉꞌʉ mʉt tuꞌugʉ toxytyʉjk ko ñaygyukaꞌpxʉdʉt, pes nik waꞌan tnaygyupeꞌeñʉty;
6 Babin yait aribun men nasumisum, gewasin aribun hina’afuw. Baise babin aribun afuwin o mafurin isan biyan nao’ohow na’at gewasin aribun nasum.
7 per yʉ yedyʉjk kyaj ñaygyupaꞌanʉdʉt, mʉt ko Diosʉ dʉꞌʉn ñayyajnikojtútʉ es dyaꞌíxʉdʉt ja Diosʉ myʉjꞌa̱jtʉn. Ja toxytyʉjk, Diosʉ dʉꞌʉn nandʉꞌʉn pyʉjták es dyaꞌíxʉdʉt ja yedyʉjkʉ myʉjꞌa̱jtʉn,
7 Orot aribun men nasum, anayabin orot i God ana itinin naatu ana fair, baise babin i orot ana fair.
8 es ko Dios dyajkojy ja yedyʉjk es ja toxytyʉjk, kyaj ja yedyʉjk oj pyʉdsemy ma̱ ja toxytyʉjkʉ ñiniꞌx, ja toxytyʉjk oj pyʉdsemy ma̱ ja yedyʉjkʉ ñiniꞌx.
8 Anayabin orot i men babinane namih, baise babin i orotone na.
9 Ja toxytyʉjk oj kyojy ꞌyaba̱a̱dʉ mʉt yʉꞌʉgyʉjxmʉ yedyʉjk. Kyaj yʉꞌʉjʉty ja yedyʉjk oj kyojy ꞌyaba̱a̱dʉ mʉt yʉꞌʉgyʉjxmʉ toxytyʉjk.
9 Na’atube orot i men babin isan God eo matar, baise babin i orot isan matar.
10 Pa̱a̱ty ja toxytyʉjk ñaygyupaꞌanʉdʉt mʉt yʉꞌʉgyʉjxm ja ánklʉsʉty, es dʉꞌʉn dyaꞌíxʉdʉt ko yʉꞌʉ ja ñaꞌay ñaydyukkʉdʉ́kʉty.
10 Ana’anaban iti isan, tounamatar matahimaim babin aribun nasum, saise nati sumasumamaim ebi’obaiyit, babin i orot ana fair babanamaim ema’am.
11 Per ma̱ yʉ Dios awda̱jtk, kyaj ja yedyʉjk ꞌyity pʉn kyaj pʉ́n toxytyʉjk, es nandʉꞌʉn kyaj ja toxytyʉjk ꞌyity pʉn kyaj pʉ́n yedyʉjk.
11 Regah ana yawasamaim tama’am babin men orot nihamiy akisin nabin ana fairamaim nama, na’atube orot men babin nihamiy akisin nabin ana fairamaim nama.
12 Jaꞌa ko ja jawyiimbʉ toxytyʉjk oj pyʉdsemy ma̱ ja yedyʉjkʉ ñiniꞌx, pes extʉ jaa tsyondaky nidʉgekyʉ ja yedyʉjk yajmiin yajja̱jtʉn ja toxytyʉjk; es tʉgekyʉ diꞌibʉ jaa ijtp, Dios pyʉjták.
12 Anayabin babin orotone na, na’atube babin biyanane taub orot yai. Baise sawar etei i Godane hina.
13 Miidsʉty kʉꞌʉm xyjaygyúkʉdʉt. ¿Tii oy es tuꞌugʉ toxytyʉjk kya̱jxta̱ꞌa̱gʉt mayjyaꞌayóty kuwa̱ꞌa̱dsʉ? Kyaj ꞌyóyʉty, ¿kʉdii?
13 Taiyuw kwanibatiy kwana’itin, babin aribun ana sumasum nabosair, bebeyanamaim nayoyoyoban i gewasin ai en?
14 Pes ja ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ jaayʉm tyuundʉp xytyukꞌijxʉm ko tsoydyuꞌunʉꞌʉ ko yʉ yedyʉjk dyajꞌyóñ ja wyaay;
14 It ata so’ob i sawar biyatamaim temamatar imaim ebi’obaiyit, orot aribun ituw manin ere’er i boro biyan na’ohow.
15 per kyaj dyʉꞌʉnʉty ja toxytyʉjk, tyukmʉjꞌa̱jtypy ko wyaay dyajꞌyóñ, mʉt ko Diosʉ dʉꞌʉn tʉ myoꞌoyʉty ja wyaay yeñ es dyajnitúkʉt ja kyʉba̱jk.
15 Baise babin aribun ituw manin ere’ere i ana itinin ebigewasin. Anayabin aribun manin re’ere i yumatan ana sumasum na’atube.
16 Pʉn jaa na̱a̱k diꞌibʉ kyaj tꞌaxa̱jʉyaꞌañʉ tya̱dʉ ʉxpʉjkʉn, ñijáwʉdʉp ko nidʉgekyʉ ʉʉdsʉty, apóstʉlʉty, nyaꞌʉxpʉ́ktʉts dʉꞌʉn, es jaꞌa dʉꞌʉn éxtʉm jaayʉm ttundʉ oytyim ma̱a̱dyʉ mʉbʉjkpʉtʉjk ñaymyúkʉdʉ.
16 Baise orot yait ayu ao isan inagamigam, anao inanowar. Kwafiren isan ata ef men ta ema’am boro imaim tani’ufunun o God ana ekaleisia wanawanan kwafiren ana ef men ta ema’am boro i tani’a’ait.
17 Per jatuk peky diꞌibʉ nduknija̱ꞌa̱yʉdʉp, kyaj mba̱a̱t ngumaydyʉ, pes dʉꞌʉn kyʉxeꞌeky ko ma̱ mnaymyúkʉdʉ esʉ Dios xyꞌawdáttʉt, axʉʉk mnaydyúnʉdʉ ma̱ jyapa̱a̱dyʉty yajxón.
17 Roube’aten tur iti anao kwananowar. Ayu kwa boro men merarayow anitimih. Anayabin kwaru’ay a kou’ay kwabaib wanawanan kakafin i erara’at naatu ana gewasin i en.
18 Pes tim jawyiin, dʉꞌʉnʉts xytyukmʉmadya̱ꞌa̱ktʉ ko ma̱ mnaymyúkʉdʉ es xyꞌawdata̱ꞌa̱ndʉ Dios, mnaywya̱ꞌxʉdʉp miidsʉty. Es tʉyꞌa̱jtʉn jyawʉ tya̱a̱dʉ.
18 Ayu tur anowar kwa ekaleisia tutufin etei kwana kwabita’imon akwafiren wanawan i kouseb ema’am, naatu ayu abitumatum iti i tur anababatun.
19 Pes dʉꞌʉn jyaty es yaꞌíxʉt wa̱ꞌa̱tstiꞌknʉ pʉ́nʉdyʉ dʉꞌʉn myʉdiimpy ja Dios.
19 Men kwanakasiy, wanawananamaim kouseb iti na’atube emamatar, saise orot iyab sinaf gewasin tisisinaf boro bebeyan hinatit kwana’itih.
20 Ko miits mnaymyúkʉdʉ es mꞌaꞌuxꞌata̱ꞌa̱ndʉ niꞌamukʉ, kyaj ꞌyokjaꞌaꞌa̱jnʉ ja Nindsʉnꞌa̱jtʉmʉ ꞌyaꞌux.
20 Kwaruru’ay ana veya kwa i men Regah ana Bay Aafufun kwa’aau’umih.
21 Mʉt ko ma̱ mgaya̱ꞌa̱ndʉ, niduꞌuk niduꞌuk jyawyinꞌaty tnixa̱jʉ kyaꞌay ꞌyukʉn ma̱a̱nʉm na̱a̱gʉty ꞌyakwʉꞌʉmdʉ mʉdʉ yuu, es na̱a̱gʉty extʉ nayyajmúkʉnʉp.
21 Anayabin bay aa ana veya orot afa timatkabikabiy te’aa harew fokarih tetom tibikoko’aw, naatu sabuw afa i tibi’aamoromorob.
22 ¿Tii kyaj miits xymyʉdattʉ mjʉʉn mdʉjk ma̱ mgay mꞌuuktʉ, es dʉꞌʉn kyaj xywyindsʉꞌʉgʉdʉ ja Diosʉ jyaꞌay es xyajtsoydyúndʉ ja diꞌibʉ kyaj ti tmʉdaty tjaygyepy? ¿Wiꞌix nꞌanʉʉmʉdʉt? ¿Tii njʉna̱ꞌa̱nʉpts ko oy diꞌibʉ mduundʉp? ¡Mʉdʉ tya̱a̱dʉ, ni wiꞌix tsoo mba̱a̱t!
22 Kwa a bar tema’am boro imaim kwataa kwatatom ai en? Aisim iti na’atube kwasinaf God ana ekaleisia kwabi’afiy, naatu yababan wairafih biya’ohow kwabitih. Kwanotanot boro abisa anao kwananowar, a merar anay nati kwasisinaf isan? Boro men kafa’imo a merar anayimih.
23 Mʉt ko yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ xymyooyʉdsʉ tya̱dʉ ʉxpʉjkʉn diꞌibʉ tʉ nmoꞌoydyʉ. Nan ja koots ma̱ ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ oj yajkʉyakánnʉ, ta tkoneꞌky ja tsa̱jkaaky,
23 Anayabin ayu Regah biyanane abisa abaib i kwa ai’obaiyi. Ata Regah gugumin hiyayanuw ana maramaim rafiy bai
24 es ko tja̱ꞌa̱ygyʉdáky ja Dios, ta oj ttujkwaꞌxy es jyʉnáñ: “Tya̱dʉ nniniꞌxʉts yʉꞌʉ dʉꞌʉn es xytyukꞌoyꞌáttʉt miidsʉty. Tundʉ dʉꞌʉn éxtʉmdsʉ njamyajtsʉn.”
24 God ana merar yi imasib itih eo, “Iti i ayu biyau kwa abit, kwanab kwana’ani’aan ana maramaim ayu kwananuhu.”
25 Es nandʉꞌʉn ma̱ ꞌyaꞌuxꞌa̱jtta̱a̱y, ta tkoneꞌky ja kálʉz mʉdʉ vinʉ es jyʉnáñ: “Tya̱dʉ vinʉ yʉꞌʉ dʉꞌʉn ja nneꞌpyñ diꞌibʉ yajnaxkʉdákypy ja jembyʉ kajxyꞌátypyʉ. Tʉgok tʉgok xyꞌuuktʉt, tundʉ dʉꞌʉn éxtʉmdsʉ njamyajtsʉn.”
25 Ef ta’imon kerowas isan na’atube sinaf, bay hi’aa ufunamaim kerowas wine hisuwai batabat bai, God ana merar yi, iuwih eo, “Iti kerowas i God ana Obaibasit Boubun ayu au rara’amaim ebubusuruf. Imih mar etei iti na’atube kwanasinaf, kwanatomatom ana maramaim ayu kwanuhu.”
26 Pes dʉꞌʉn tʉgok tʉgok xykyáydyʉt tya̱dʉ tsa̱jkaaky es xyꞌuuktʉt ja tya̱dʉ vinʉ, jaꞌa dʉꞌʉn mniga̱jxtʉp ja Nindsʉnꞌa̱jtʉmʉ ꞌyoꞌkʉn extʉ ko myínʉtnʉm.
26 Mar etei iti rafiy kwana’aan, kerowasamaim wine kwanatom, naatu Regah momorob isan kwanabinan kwananan i namatabir maiye nan natit.
27 Pa̱a̱ty oytyim pʉ́nʉty diꞌibʉ kyaabyʉ tadʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉmʉ tsya̱jkaaky es tꞌiigyʉ tadʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉmʉ vyinʉ éxtʉm oytyim diꞌibʉ ka̱ꞌa̱y úkʉnʉty, kyamʉjꞌijxypyʉ dʉꞌʉnʉ Dios es tmʉdʉgoy ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm Jesukristʉ ñeꞌpyñ esʉ ñiniꞌx.
27 Isan imih orot yait erebosa rafiy nab na’aan naatu Regah ana kerowasamaim natomatom, nati orot i bowabow kakafin maiyow Regah biyan naatu ana rara isan esisinaf kakaf.
28 Pa̱a̱ty ma̱ xyñixa̱jʉya̱ꞌa̱nʉt ja tsa̱jkaaky es ja vinʉ, niduꞌuk niduꞌuk jawyiin mnaybyawinmáyʉdʉ pʉn tʉ xymyastuꞌuttʉ ja mbeky, taanʉm xyñixá̱jʉdʉt ja tsa̱jkaaky es xykyáydyʉt es xyꞌuuktʉt ja vinʉ.
28 Imih wantoro’ot orot taiyuwin ana yawas nanutitiy na’itin gewas, imaibo rafiy nab na’aan naatu kerowas nab natom.
29 Mʉt ko pʉn kyaj nbawinma̱ꞌa̱yʉm ti ꞌyandijpy ja Nindsʉnꞌa̱jtʉmʉ ñiniꞌx ko nga̱ꞌa̱yʉm ja tsa̱jkaaky es nꞌúkʉm ja vinʉ, ma̱ yʉꞌʉnʉ dʉꞌʉn myiñ ja tʉydyuꞌunʉn diꞌibʉ Dios yajkypy.
29 Anayabin orot yait Regah biyan naatu ana rara hai buriburih men naso’ob gewas, rafiy nab na’aan naatu kerowasamaim wine natomatom, i taiyuwin ana baibatiyen bai enan.
30 Pa̱a̱ty nimay miits mbʉ́kʉdʉ es mbagiꞌixtʉ, es nigana̱a̱gʉty tʉ ꞌyooktʉ.
30 Ana’an iti isan kwa moumur na’in biyah hiririm naatu kwabisasawuw naatu afa i himoroboka.
31 Per pʉn ʉdsa̱jtʉm jawyiin nnaybyawinma̱ꞌa̱yʉm kʉꞌʉm, kyaj nꞌaxá̱jʉm ja Diosʉ tyʉydyuꞌunʉn.
31 Baise it taiyuwit anababatun tanabibatiyit gewas, boro men tanan God nibatiyitamih.
32 Ko yʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm xytyukkumʉdoꞌom, jaꞌa dʉꞌʉn es xyjʉjwijtsʉmbijtʉm, kʉdiibʉ ja tʉydyuꞌunʉn xypyátʉm tiꞌigyʉ mʉt pʉ́nʉdyʉ naxwíñʉdʉ winma̱ꞌa̱ñ jaꞌaꞌa̱jtʉdʉp.
32 Baise Regah nabibatiyit ana veya baikwatutunen boro nitit, naatu God tafaram baimakiy nabitin it boro men auman nititamih.
33 Pes dʉꞌʉn mʉguꞌugítʉty, ko mnaymyúkʉdʉt ma̱ mꞌaꞌuxꞌata̱ꞌa̱ndʉ tukmukʉ, nayꞌawíxʉdʉ es mꞌamukʉdyaꞌaydyʉt, net mꞌaꞌuxꞌáttʉt.
33 Isan imih taituwau, Regah ana Bay Aafufun isan kwanaruru’ay taituwa kwanakaifih.
34 Es pʉn ja pʉ́n yuꞌoꞌkʉnʉ, waꞌan tkay ma̱ tyʉjkʉn, es dʉꞌʉndsoo kyaj pya̱a̱dʉdʉt ja tʉydyuꞌunʉn ma̱ mnaymyúkʉdʉ. Es ko nʉjx nguꞌixtʉ, net nꞌakꞌawánʉdʉt wiinkpʉ diꞌibáty myajtʉʉdʉp.
34 Naatu orot yait aa momorob gewasin ana baremaim bay naa, saise a kou’ay kwanabaib ana maramaim boro men God ana baibatiyen wanawanan narun. Naatu sawar afa i boro ayu anan anatitabo anayabuna.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.