Lucas 10
mta (MTA) vs NTLH
1 Na, hinemilì i Hésus sa pitu pulù owoy duwa pasek di. Tinigduwa-duwa di kagda egpeipanaw peangay diyà sa langun menuwa buyu tebowon di.
1 Depois disso o Senhor escolheu mais setenta e dois dos seus seguidores e os enviou de dois em dois a fim de que fossem adiante dele para cada cidade e lugar aonde ele tinha de ir.
2 Agulé guwaen di diyà kenagda, “Lagà palay melegà sa medoo etaw endà pa egpigtuu owoy nebaluy temù sa palay, dodoo endà medoo sa etaw egketu. Huenan di, simbà yu diyà sa épê di si Nemula, anì umowen di pa sa medoo etaw kumetu sa palay di.
2 Antes de os enviar, ele disse:
3 Na, ipanaw yu dé. Hahaa yu, hih. Mipedu yu kiyu i, lagà yu anak kebilibili; dodoo peangayen ku kiyu diyà sa medoo etaw lenglengen, lagà da sa mebalaw tinggalung.
3 Vão! Eu estou mandando vocês como ovelhas para o meio de lobos.
4 Ulan sa keuwit yu sa taguan pilak ataw ka puyut ataw ka duma talumpà yu. Yoko egsetawit duu sa etaw diyà dalan anì endà meéngén yu.
4 Não levem bolsa, nem sacola, nem sandálias. E não parem no caminho para cumprimentar ninguém.
5 Sumalà dé sa dalesan gemowon yu miadat keniyu, huna yu ikagi diyà sa etaw di, guwaen yu, ‘Kumelanih sa keugpà yu diyà siini dalesan danà i Nemula.’
5 Quando entrarem numa casa, façam primeiro esta saudação: “Que a paz esteja nesta casa!”
6 Na, amuk mepion pedu sa etaw eg-ugpà dahiya, mebegayan da doo sa melanih keugpà danà sa inikagi yu. Dodoo amuk endà, mekepelikù dema diyà keniyu sa inikagi yu.
6 Se um homem de paz morar ali, deixem a saudação com ele; mas, se o homem não for de paz, retirem a saudação.
7 Ugpà yu daa diyà siedò dalesan kenà yu anay miggemow. Yoko eghalìhalì ya. Kaen yu owoy inem yu sa igmengana da keniyu. Mepion amuk gastuwan da kiyu, enù ka lagà sukay yu kiyu i medoo tegegalebek.
7 Fiquem na mesma casa e comam e bebam o que lhes oferecerem, pois o trabalhador merece o seu salário. Não fiquem mudando de uma casa para outra.
8 Sumalà dé sa menuwa tebowon yu miadat keniyu, kaen yu sa imengana da keniyu.
8 — Quando entrarem numa cidade e forem bem-recebidos, comam a comida que derem a vocês.
9 Bulung yu sa medoo eglinadu anì melikuan da, owoy guwaen yu, ‘Nekeuma dé diyà keniyu sa kedatù i Nemula.’
9 Curem os doentes daquela cidade e digam ao povo dali: “O
10 “Dodoo sumalà dé sa menuwa tebowon yu umeked keniyu, ukit yu diyà sa medoo kalasada di owoy guwaen yu,
10 Porém, quando entrarem numa cidade e não forem bem-recebidos, vão pelas ruas, dizendo:
11 ‘Apiya siini kepung menuwa yu egdeket diyà sa lisen ké, egkedanan ké enù ka endà mipedu yu. Dodoo taa yu, nekeuma dé hedem diyà keniyu sa kedatù i Nemula, dodoo eg-ekedan yu polo.’
11 “Até a poeira desta cidade que grudou nos nossos pés nós sacudimos contra vocês! Mas lembrem disto: o Reino de Deus chegou até vocês.”
12 Taa yu, hih, sa inikagi ku. Apiya di pa pigtamayan i Nemula pa uman sa etaw tegeSodoma danà sa tigtu medaet binaelan da egoh anay, uman pa dakel doo sa kepigtamay di mekeuma diyà sa menuwa eg-eked keniyu.”
12 E Jesus disse mais isto:
13 Agulé guwaen i Hésus, “O medoo etaw tegeKolasin owoy etaw tegeBétsaida, hahaa yu. Dakel sa kepigtamay i Nemula mekeuma diyà keniyu, enù ka endà eg-ekedan yu duu sa salà yu apiya di pa dakel sa panduan igpehaa i Nemula diyà keniyu. Dodoo sa etaw tegeTilo owoy etaw tegeSidon, amuk egpekehaa da hedem sa medoo panduan iling sa eghauwen yu, meekedan da doo sa salà da owoy tandaan da ma doo sa keeked da danà da migginis sakù owoy binuhbuhan da ma abuh sa ulu da.
13 Jesus continuou:
14 Apiya di pa pigtamayan i Nemula pa uman sa etaw Tilo owoy Sidon, uman pa dakel doo sa kepigtamay di mekeuma diyà keniyu.
14 No Dia do Juízo, Deus terá mais pena de Tiro e de Sidom do que de vocês, Corazim e Betsaida!
15 O medoo etaw tegeKapelenaum, apiya di pa ungayà yu pedakelen yu kiyu taman langit dò, petukééyen i Nemula doo kiyu anì mekesugsug yu diyà bayà.”
15 E você, cidade de Cafarnaum, acha que vai subir até o céu? Pois será jogada no
16 Agulé, guwaen i Hésus diyà sa etaw hinemilì di, “Amuk egdinegdineg sa etaw keniyu, lagà aken ma sa egdinegdinegen di; owoy amuk eg-eked sa etaw keniyu, lagà aken ma sa eg-ekedan di, owoy amuk eg-eked sa etaw kenak, lagà eg-ekedan di ma sa migpeangay kenak.”
16 Então disse aos discípulos:
17 Na, melugaylugay egpelikù dema sa medoo sinugù i Hésus. Neanggan sa pedu da owoy guwaen da, “O Datù, apiya sa medoo busaw, eg-unutan da doo sa sugù ké danà sa ngadan ko.”
17 Os setenta e dois voltaram muito alegres e disseram a Jesus: — Até os demônios nos obedeciam quando, pelo poder do nome do senhor, nós mandávamos que saíssem das pessoas!
18 Agulé guwaen i Hésus diyà kenagda, “Hinaa ku sa egoh i Satanas tinabanan nenabù kedu langit dò lagà silà.
18 Jesus respondeu:
19 Taa yu, hih. Binegayan ku kiyu egkegaga anì utuhan yu sa uled owoy sa menipit owoy tumaban yu ma diyà sa langun kebagel i Satanas sa kuntelà ta. Dodoo endà duen sa mekepesakit keniyu.
19 Escutem! Eu dei a vocês poder para pisar cobras e escorpiões e para, sem sofrer nenhum mal, vencer a força do inimigo.
20 Yoko egkeanggan duu sa egkegaga yu diyà medoo busaw, dodoo keanggani yu polo enù ka nekesulat sa ngadan yu diyà sa libelu i Nemula dutu langit dò.”
20 Porém não fiquem alegres porque os espíritos maus lhes obedecem, mas sim porque o nome de cada um de vocês está escrito no céu.
21 Na, tigtu neanggan Hésus i danà sa Metiengaw Suguy i Nemula, huenan di egsimbà, guwaen di, “O Emà, kuna sa Datù diyà langit owoy diyà tanà. Egpesalamat a diyà keniko enù ka igpehaa ko sa penemdem ko diyà sa medoo etaw épê tukééy penemdem lagà batà, dodoo linidung ko diyà sa medoo etaw épê dakel penemdem. O Emà, enget ma doo iya wé egbaelan ko enù ka iya sa egkepionon pedu ko.”
21 Naquele momento, pelo poder do Espírito Santo, Jesus ficou muito alegre e disse:
22 Agulé guwaen i Hésus, “Aken sa sinaligan i Emà sa langun penemdem. Endà duen etaw egpeketiig kenak liyu daa si Emà. Endà ma duen etaw egpeketiig si Emà liyu daa aken i Anak di owoy sa medoo etaw tuluen ku denu kenagdi.”
22 — O meu Pai me deu todas as coisas. Ninguém sabe quem é o Filho, a não ser o Pai; e ninguém sabe quem é o Pai, a não ser o Filho e também aqueles a quem o Filho quiser mostrar quem o Pai é.
23 Agulé, eg-isaluwan i Hésus sa medoo salu di anì endà mekedineg sa liyu etaw, owoy guwaen di diyà kenagda, “Neanggan yu danà sa eghauwen yu diyà kenak ini egoh di.
23 Então Jesus virou-se para os discípulos e disse só para eles:
24 Taa yu, hih. Sa medoo tegesugkow i Nemula owoy sa medoo datù egoh anay, ungayà da humaa hedem sa eghauwen yu, dodoo endà dé nekehaa da. Ungayà da ma dumineg hedem sa egdinegen yu, dodoo endà dé nekedineg da.”
24 Eu afirmo a vocês que muitos
25 Na, duen sa maama tegetulù uledin igsugkow i Mosis egtigdeg owoy egtepengan di Hésus i, guwaen di, “O Mistelu, ngadan sa baelan ku anì mekesakem a sa lalù endà meelut di?”
25 Um mestre da Lei se levantou e, querendo encontrar alguma prova contra Jesus, perguntou: — Mestre, o que devo fazer para conseguir a vida eterna?
26 Guwaen i Hésus, “Ngadan sa nebasa ko sa igsugù i Nemula igsulat diyà sa libelu?”
26 Jesus respondeu:
27 Egsagbì sa maama, guwaen di, “Ini sa igsugù i Nemula, guwaen di, ‘Pusungi ko si Nemula sa Datù ko. Peunuti ko diyà kenagdi sa langun pedu ko owoy sa langun penemdem ko owoy sa langun egkegaga ko. Hiduwi ko ma sa duma ko éhê mendaa sa kehidu ko keniko.’ ”
27 O homem respondeu: — “Ame o Senhor, seu Deus, com todo o coração, com toda a alma, com todas as forças e com toda a mente. E ame o seu próximo como você ama a você mesmo.”
28 Agulé guwaen i Hésus, “Nesugat sa sagbì ko. Pangunuti ko dé anì kumelalù ka.”
28 — A sua resposta está certa! — disse Jesus. — Faça isso e você viverá.
29 Dodoo iya sa ungayà sa maama metandaan di metiengaw sa egbaelan di, huenan di, eg-igsà dema, guwaen di, “Ngadan di etaw sa duma ku mehiduwan ku?”
29 Porém o mestre da Lei, querendo se desculpar, perguntou: — Mas quem é o meu próximo?
30 Egsagbì Hésus i, guwaen di, “Upama, duen sa maama Hudiyu eg-angay menuwa Héliko dò kedu diyà Hélusalém. Egoh di eg-ipanaw, ginebek sa medoo tegelampas egsuntuk kagdi owoy sinebalbal da. Linampas da ma sa ginis di owoy sa langun taman di. Hê, sinalidan da dé sa maama buyu nematay.
30 Jesus respondeu assim:
31 Agulé, nekeukit dahiya diyà sa kalasada sa maama Hudiyu tegesimbà. Egoh di eghaa, eg-iwod eg-ukit diyà sa kilidan kalasada.
31 Acontece que um sacerdote estava descendo por aquele mesmo caminho. Quando viu o homem, tratou de passar pelo outro lado da estrada.
32 Agulé, nekeukit ma dahiya sa maama Hudiyu sa sebaen tugod i Lebi. Egoh di eghaa, eg-iwod ma eg-ukit diyà sa kilidan kalasada.
32 Também um
33 Agulé, duen ma sa maama tegeSamaliya sa beken etaw Hudiyu eg-ukit dahiya. Egoh di eg-ipanaw, nekeuma diyà sa kenà sa maama liniputan. Egoh di eghaa, eghiduwan di temù.
33 Mas um
34 Agulé, mig-angay diyà kenagdi owoy binulung di wain owoy lana sa medoo palì di owoy pinolot di ma. Sinapuwat di diyà sa kudà di, owoy inuwit di dutu siedò dalesan atung tudugan etaw egtalàtalà owoy inipat di dahiya.
34 Então chegou perto dele, limpou os seus ferimentos com azeite e vinho e em seguida os enfaixou. Depois disso, o samaritano colocou-o no seu próprio animal e o levou para uma pensão, onde cuidou dele.
35 Egoh di sumimag, binegayan di pilak sa tegeunung dalesan, guwaen di, ‘Ipat ko owoy sumalà dé sa samà utang di danà sa keipat ko kenagdi, bayadan ku pa amuk pelikù a.’”
35 No dia seguinte, entregou duas moedas de prata ao dono da pensão, dizendo:
36 Agulé guwaen i Hésus, “Na, diyà siini balatan ku, ngadan tayu di etaw diyà siini telu maama sa tuu duma sa maama liniputan tegelampas?”
36 Então Jesus perguntou ao mestre da Lei:
37 Egsagbì sa tegetulù, guwaen di, “Iya sa tuu duma di sa egtabang kenagdi.”
37 — Aquele que o socorreu! — respondeu o mestre da Lei. E Jesus disse:
38 Na, egoh i Hésus owoy sa salu di mig-ipanaw, egtebow da diyà sebaen menuwa. Duen sa bayi dahiya, si Maleta, egpegemowen di Hésus i diyà sa dalesan di.
38 Jesus e os seus discípulos continuaram a sua viagem e chegaram a um povoado. Ali uma mulher chamada Marta o recebeu na casa dela.
39 Duen ma sa hadi di bayi, si Maliya. Egpenuu medapag diyà sa lisen i Datù Hésus enù ka egdinegdinegen di sa ketulù di.
39 Maria, a sua irmã, sentou-se aos pés do Senhor e ficou ouvindo o que ele ensinava.
40 Dodoo egkelakà sa pedu i Maleta danà di egmengana kenagda. Agulé, eg-angay diyà si Hésus owoy guwaen di, “O Datù, maen di ya endà medaet sa pedu ko danà sa hadi ku egsalig diyà kenak sa langun kemengana? Amuk eghiduwan ko aken, sugù ko anì tumabang.”
40 Marta estava ocupada com todo o trabalho da casa. Então chegou perto de Jesus e perguntou: — O senhor não se importa que a minha irmã me deixe sozinha com todo este trabalho? Mande que ela venha me ajudar.
41 Dodoo egsagbì Datù i, guwaen di, “O Maleta, taa ko, hih. Medoo sa bogo ko danà sa medoo egbaelan ko.
41 Aí o Senhor respondeu:
42 Dodoo sebaen daa sa mebaelan yu mepion. Hinemilì i Maliya sa mepion egbaelan owoy endà mekedan iya wé hinemilì di.”
42 mas apenas uma é necessária! Maria escolheu a melhor de todas, e esta ninguém vai tomar dela.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.