Atos 12

El Nuevo Testamento en mixe de Guichicovi (MIRNT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Mänitä mäbøjpädøjc‑hajxy näjeꞌe tiägøøyyä jaamdúuṉäbä tsaac̈htiúuṉäbä. Jaꞌa Herodes jaduhṉ jatcøøyy, jaꞌa hänajty tuum̱bä gobiernä jim̱ Judea.
1 Nati ana veya’amaim Herod busuruf sabuw afa hina ekalesia ana kou’ayamaim hima’am bow fatum bai’akir kakafin maiyow itih.
2 Mänitä Herodes jaꞌa Santiago yajyaghoꞌcä espadahaam, jaꞌa Juan yhajch.
2 Naatu John tuwah James uwih hibai kaiyomaim hiyi morob.
3 Coo jaꞌa Herodes jaduhṉ yhijxy coo jaꞌa judíoshajxy hänajty xiooṉdaꞌagy jeꞌeguiøxpä coo jaꞌa Santiago hänajty tøø yaghoꞌogyii, mänitä Herodes jaꞌa Pedro yajmajtsä. Jaꞌa xøø hänajty jájtäp mänaa jaꞌa judíos jaꞌa tsajcaagy hajxy hänajty quiayyän, jaꞌa caꞌa tsoomiøødpä.
3 Iti na’atube sinaf Jew sabuw hibiyasisir itih, basit, Faraw Wanawanan Yeast En ana hiyuw hi’aa ana mar eo Peter hibai hifatum.
4 Coo jaꞌa Pedro jaduhṉ yajmajch, mänit chuum̱ä. Xøømdsuhm̱ jaꞌa Pedro hänajty cwieendähadyii jaꞌa soldádäm. Tädujc‑horajatiä soldadohajxy hänajty nämädaax̱cjaty yhadänaꞌay. Niguiuwíjtsäp hajxy hänajty. Tøø jaꞌa Herodes hänajty wyiinmay coo jaꞌa Pedro hänajty xøønax̱y yajtøyhajtyegaꞌañii cuꞌughagujc.
4 Peter hibai hifafatum ufunamaim hibai hin dibur hiyari’iy, baiyowayah etei 16 hima’uh hima.
5 Hoyyä Pedro hänajty jia tsum̱iä, tehṉgahnä mäbøjpädøjc jaꞌa Dios hajxy hänajty piaꞌyaꞌaxy jaꞌa Pedrocøxpä, coo yhøxmadsǿøjät.
5 Imih Peter diburamaim hibotan hima, baise ekaleisia dogoroh tutufin etei God isan hiyoyoban.
6 Cujaboomä Herodes jaꞌa Pedro hänajty yajnøcxaꞌañ cuꞌughagujc, jim̱ä Pedro hänajty miaꞌay pujxtøgooty. Coods hänajty jaduhṉ. Soldadohagujc hänajty miaꞌay. Cøꞌøxoch hänajty jaduhṉ mejtsnax̱. Jim̱ä soldadohajxy hänajty yhadänaꞌay pujxtøghaawjooty.
6 Nati gugumin ta’imon Pilate yayakitifuw mar tatot tibatiyimih, Peter baise ma’utenayah orot rou’ab hai founamaim uman rororon chain hi’utan. Naatu au waraunane i ma’utenayah umah hi’utan naatu i matan fot in. Dibur etawan auman ma’utenayah hibat hikakaif.
7 Mänitä Diosmoonsä tuꞌug näguehx̱tøøꞌxy jaꞌa Pedro wyiinduum. Mänitä jøøn jiiby yagjajøøyy pujxtøgooty. Mänitä Diosmoonsä jaꞌa Pedro jiahm̱yuꞌxy. Mänitä Pedro ñämaayyä:
7 Naniyan meyemeye Regah ana tounamatar run bat naatu marakaw bar wanawanan kusisiar re, tounamatar Peter tuwabun bai ibunibun eo, “Mata enuw kumisir saife.” Mar ta’imonamo Peter uman chain hiha’obow hire. Tounamatar na Peter ebibunibun|alt="Angel awaking Peter" src="cn01953B.tif" size="col" loc="Act 12.7" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="12.7"
8 Mänitä Diosmoonsä miänáaṉgumbä, jaꞌa hänajty jim̱ tsohm̱bä tsajpootyp:
8 Imaibo tounamatar Peter iu, “A faifuw kwiyoun naatu a baibiyon kwiyoun.” Peter na’atube sinaf naatu tounamatar eo, “A faifuw tafan baibiyon naiw kufifin naatu kwi’ufnunu.”
9 Mänitä Pedro jaꞌa Diosmoonsä jiaanc̈h paduꞌubøjcy. Cabä Pedro hänajty ñajuøꞌøy pø tøyyä jaꞌa Diosmoonsä jiaanc̈h hijxy, tøgä ñäꞌä wiinhijx jaduhṉ.
9 Peter i’ufunun hairi hitit dibur bar ufunane hire, baise Peter men kafa’imo so’ob tounamatar abisa sisinaf, i notanot i mimim rouw.
10 Mänitä Pedrohajxy jim̱ ñajxy maa jaꞌa soldado jayøjpä hänajty yhadänaꞌayän. Mänit hajxy ñajxy maa jaꞌa miämetspän. Coo hajxy jim̱ miejch maa tehm̱ piujxtøghaawän, mänit yhawaach hamdsoo. Coo hajxy piädsøøm̱y, mänit hajxy weeṉ̃tiä jiaac nøcxy. Mänitä Diosmoonsä yhadägoyyøøñä. Nidiuhm̱ä Pedro jaduhṉ miähmøøyy.
10 Hitit ma’utenayah etawan wan hibatabat naatu etawan bairou’abin hibatabat hinatabirih. Naatu hina etawan gagamin in bar merar titit awanamaim hitit, etawan akisin botawiy hitit ef yan hire. Ef nati hibutitiy hin yomaninamaim hitit, basit tounamatar sa’iwa’an.
11 Mänitä Pedro wyiinmahñmejtsnä. Mänit miänaaṉ̃ quiopcooty:
11 Peter imaibo matan to iwa’an eo, “Turobe, iti sawar i anababatun ayu isou matar. Regah ana tounamatar iyafar Herod ana fairane naatu Jew sabuw sawar abisa hinotanot mataramih i umahine ayu iyawasu.
12 Mänitä Pedro jim̱ ñøcxy maa jaꞌa María tiøjcän, jaꞌa Juan jaꞌa tiaj. Jaduhṉä Juan hajxy hänajty tyijpä Marcos. Tøø jäyaꞌayhajxy hänajty may yhamugøꞌøy tøgooty Diospaꞌyaax̱pä.
12 Peter ana not kukubunai ufunamaim na John Mark hinah Mary ana bar tit. Nati’imaim sabuw moumurih na’in hiru’ay hima hiyoyoyoban.
13 Coo jaꞌa Pedro jim̱ miejch, mänitä tøghaaw quiojxnojcy. Mänitä quix̱y tuꞌug jim̱ miejch maa jaꞌa tøghaawän, jaꞌa hänajty xøhajpä Rode. Miädow̱aam̱biä Rode hänajty jaduhṉ pøṉä tøjc cojxnojp.
13 Peter na etawan ufunane bat rukikitar, naatu bowabow babitai wabin Rhoda etawan botawiyinamih na.
14 Coo jaꞌa Rode jaꞌa Pedro yoꞌmädooyy, mänitä Rode päyøꞌøguiä wyiimbijty xooṉdáacäp. Cabä Rode jaꞌa tøjc ñäꞌä yaghawaach. Mänit hoy ñägapxy coogä Pedro hänajty jim̱ tiänaꞌay tøguuy.
14 Baise Peter fanan i’inan ana maramaim yan wanawanan yasisir awan karatan etawan botawiyina’e i matabir nunuw run e’af eo, “Peter na ufun ebatabat.”
15 Mänitä Rode ñämaayyä:
15 Sabuw hi’u, “O anot i kwaris.” Baise i ana yanibebemaim, imih hio, “Nati i Peter ayubin.”
16 Jim̱ä Pedro jaꞌa tøghaaw hänajty tehṉgahnä jia wiꞌi quiojxnocy. Coo hajxy hoy yaghawaꞌac̈h, mänit hajxy yhijxy coo hänajty jiaanc̈h jeꞌejä.
16 Baise Peter bat rurukikitar etawan hibotawiy, naatu hi’i’itin ana veya hifofofor men kafaita.
17 Mänitä Pedro seña tiuuṉ̃ quiøꞌøhaam coo hajxy yhamónät. Mänit jaduhṉ miädiaacy neby hänajty tøø yajpädsøm̱yii pujxtøgooty jaꞌa Diósäm. Mänit jiaac mänaaṉ̃:
17 Peter umanamaim iman awah bofot naatu Regah mi’itube diburane bobotait hai tur eowen, “Iti i James ana tur kwana’owen naatu taitu auman hai tur kwana’owen.” Imaibo ihamiyih tit efan ta’amaim in.
18 Coo jiobøøñä, mänitä soldadohajxy jiaanc̈h tehm̱ yagjuøøyy coo jaꞌa Pedro hänajty quiaꞌa jiibiän pujxtøgooty.
18 Mar auman baiyowayah wanawanahimaim kasiy gagamin na’in matar, taiyuwih hibabatiyih hio, “Peter isan mi’itube’emih iti na’atube matar?”
19 Mänitä Herodes yhanehm̱y coo jaꞌa Pedro yhøxtaꞌawǿøjät. Coo jaꞌa Pedro maa quiaꞌa yajpaaty, mänitä soldadohajxy yajnähdsøøm̱ä, jaꞌa hajxy hänajty tøø yhadänáꞌayäbä maa jaꞌa pujxtøjcän. Mänitä Herodes yhanehm̱y coo jaꞌa soldadohajxy yaghoꞌogǿøjät. Mänitä Herodes jim̱ chohṉ̃ Judea. Mänit jim̱ ñøcxy tsänaabiä Cesarea.
19 Herod kwararih hin hinuwih, baise men hitita’ur. Basit ma’utenayah orot nah 16 buwih ibabatiyih sawar eo hibow hin hirouw himorob.
20 Mänitä Herodes jaꞌa cuꞌug jiaanc̈h tehm̱ miäjootmaꞌty, jaꞌa hajxy hänajty tsänaabiä jim̱ Tiro møød jim̱ Sidón. Mänitä cuꞌughajxy nägøx̱iä quiojyquiapxytiuuṉ̃ coo hajxy nägøx̱iä jim̱ ñǿcxät jaꞌa Herodes wyiinduum. Jim̱ä Herodes jaꞌa mioonsä hänajty tuꞌug xiøhaty Blasto. Møjtuuṉgä Blasto hänajty jim̱ miøød maa jaꞌa Herodes wyiinduumän. Mänitä cuꞌugä Blasto hajxy miäjuuyy coo jaꞌa Blasto jaꞌa cuꞌug piuhbédät, weenä tsip jaduhṉ ñax̱y miay. Hix̱, jim̱ä cuꞌughajxy hänajty tiuuṉdaacthaty maa jaꞌa Herodes ñaaxootiän.
20 Herod ana yaso’ar gagamin na’in Taiya naatu Sidon sabuw isah biyaso’aso’ar. Imih sabuw kou’ay hibai Herod itinamih hina. Wantoro’ot aiwob ana orot gagamin wabin Blastus yan hiyi rabon isahine bat imaibo hina Herod biyan hitit tufuw isan hifefeyan. Anayabin hai tafaram ana bay i Herod ana tafaramane nan.
21 Coo hajxy hänajty tøø yajcuhducy mänaa hajxy hänajty jim̱ yhamugøꞌøwaꞌañän maa jaꞌa Herodes wyiinduumän, mänitä Herodes jaꞌa reewyit piägøøyy. Mänit jim̱ yhøxtaacy maa jaꞌa yhäñaabiejtän, maa jaꞌa cuꞌughajxy hänajty tøø yhamugøꞌøyän. Mänitä Herodes jaꞌa cuꞌug tiägøøyy møødmädiaacpä.
21 Veya hirurubin na’atube aiwob hai gub ana faifuw bai iyoun ana urama’ama’amaim mare ma sabuw isah binan.
22 Mänitä cuꞌughajxy tiägøøyy yaax̱pä:
22 Sabuw tur hinonowar hio, “Iti men orot ebibinanumih, baise god.”
23 Tuuṉä hajxy jaduhṉ ñäꞌä mänaaṉ̃, mänitä jaꞌa Diosmoonsä jaꞌa Herodes yajpaꞌambejty. Paady jaduhṉ yajpaꞌambejtä jeꞌeguiøxpä coo jaꞌa Dios hänajty tøø quiaꞌa wiingudsähgøꞌøy. Mänitä Herodes tiøøngcuhdsuꞌtsä. Mänit yhoꞌnä.
23 Mar ta’imon Regah ana tounamatar Herod rab re morob biyan motamot hi’an morob, anayabin sabuw bora’aten hibitin men bai God itinimih.
24 Pero jaꞌa Diosmädiaꞌagy, tehṉgahnä hänajty jaduhṉ wiaꞌxy wiinduhm̱yñaax̱ wiinduhm̱yguiajpt.
24 Naatu God ana tur ra’at tasasar tit sabuw etei hinowar.
25 Hoorä, coo jaꞌa Bernabé møødä Saulo jaꞌa majjäyaꞌadiøjc jaꞌa xädøꞌøñ hajxy hänajty tøø mioꞌoy jim̱ Jerusalén, mänit hajxy wyiimbijnä. Mänit hajxy ñøcxtägajch jim̱ Antioquía. Quipxiä Juan Marcos pianøcxy.
25 Barnabas, Saul hairi hai bowabow hibisawar ufunamaim Jerusalemane himatabir maiye John Mark hibai bairi hin.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.