João 8

Kitapm kɛn Raa dɔɔko kiji ute jeege (KYQ) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Naan̰ kɛn se Isa iin̰ ɓaa do *kɔsn ɔlib ki.
1 Jesus, no entanto, foi para o monte das Oliveiras.
2 Mɛtbeen̰ki tanɔɔrin̰ nɔɔrin̰ se, naan̰ ɔk tɛrlo daan bɔɔr *Ɓee Raa ki ɔɔ jeege paac ɓaaɗo ɔŋin̰a. Gɔtn se naan̰ booy iŋg naaŋ ki ɔɔ baagɗen dooyo.
2 De madrugada, voltou novamente para o templo, e todo o povo se reuniu em volta dele; e Jesus, assentado, os ensinava.
3 Gɔtn se jee jeel taaɗn tɔɔkŋ mɛtn Ko Taar Raage ute *Parizige se ɔk ɓaano te mɛnd gaaba kalaŋ bin se jꞋɔkin̰o te gaabm kuuy. Naaɗe ɓaaɗo ɔndin̰ daan jeege tu.
3 Então os escribas e fariseus trouxeram à presença dele uma mulher surpreendida em adultério e, fazendo-a ficar em pé no meio de todos,
4 Naaɗe ɗeek Isa ki ɔɔ: «Debm dooy jeege, mɛnd se tɛɗga nakŋ *kusin̰a jꞋɔŋin̰o tooɗ tooɗ te gaabm kuuy.
4 disseram a Jesus: — Mestre, esta mulher foi surpreendida em flagrante adultério.
5 Maakŋ *Ko Taar kɛn Raa ɛɗo Musa ki se taaɗjeki ɔɔ: ‹Mɛndgen bin se jꞋaɗen tund tɔɔl te koa.› Num gɛn naai ki num ɔɔ ɗi?»
5 Na Lei, Moisés nos ordenou que tais mulheres sejam apedrejadas. E o senhor, o que tem a dizer?
6 Kɛn naaɗe jaay taaɗ bin se, je kɛn naan̰ taaɗga taar ɗim cɔkɔ sum ɓo, naaɗe an̰ goom kɔkɔ taa an̰ kɔkŋ mindin̰a. Num gaŋ gɔtn se, Isa no don̰ naaŋ ki ɔɔ baag raaŋ naaŋ ki ute goon jin̰a.
6 Eles diziam isso tentando-o, para terem de que o acusar. Mas Jesus, inclinando-se, escrevia na terra com o dedo.
7 Aan gɔɔ naaɗe dɔɔk taara tɔnd mɛtin̰ ɔn̰ ey se, gɔtn se Isa uun don̰ ɗeekɗen ɔɔ: «Maakŋ naase kɛn Ꞌpaacki se, nam nam ɓii kalaŋ jaay tɛɗ te nakŋ kusin̰ ey num, uun koa und mɛnd se deete.»
7 Como eles insistiam na pergunta, Jesus se levantou e lhes disse:
8 Gɔtn se tɛr naan̰ no don̰ naaŋ ki daala ɔɔ baag raaŋ naaŋ ki.
8 E, inclinando-se novamente, continuou a escrever no chão.
9 Kɛn naaɗe jaay booy taar ese se, naŋa naŋa kic ɓo uun ɗoobin̰ ɗoobin̰a. Jee magalge se ɓo baag kiin̰ ɓaa deet deet. Gɔtn se ɔɔp Isa kalin̰ ki te mɛnd kɛn naaɗe ɔk ɓaano daanɗe ki se.
9 Mas eles, ouvindo essa resposta, foram saindo um por um, a começar pelos mais velhos até os últimos, ficando só Jesus e a mulher em pé diante dele.
10 Num gɔtn se Isa uun don̰ daala ɗeek mɛnd ki se ɔɔ: «Mɛnda, jee se ɓaaga gay? Maakɗe ki se, nam nam Ꞌɗaar jaay Ꞌkɛnd teeli gɛn kuti se gɔtɔ ne?»
10 Levantando-se, Jesus perguntou a ela:
11 Mɛnda se ɗeekin̰ ɔɔ: «Jaamus, nam utum te eyo.» Gɔtn se Isa ɗeekin̰ ɔɔ: «Maam kic mꞋje kuti eyo. ꞋƁaao naɓo mɔɔtn ɔn̰te tɛɗn nakŋ kusin̰a.»
11 Ela respondeu: — Ninguém, Senhor! Então Jesus disse:
12 Isa ɗeek jeege tu daala ɔɔ: «Maam se, mꞋgɔtn wɔɔr gɛn jeege paac. Debm kɛn ɓaaɗoga mɛtum ki se, naan̰ se lee maakŋ gɔt kɛn ɔɔɗ eyo. Gaŋ naan̰ se Ꞌkɔŋ gɔtn wɔɔr kɛn an̰ tɔɔɗn kɔl gɔtn kɛn naan̰ an kɔŋ kaaja.»
12 De novo, Jesus lhes falou, dizendo:
13 Gɔtn se *Parizige ɗeekin̰ ɔɔ: «Naai ɓo Ꞌtɛɗn saaɗn gɛn naai mala se, saaɗn naai se ɔs aay eyo.»
13 Então os fariseus lhe disseram: — Você dá testemunho de si mesmo. O testemunho que você dá não é verdadeiro.
14 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Kɛn maam mꞋtɛɗn saaɗn maam mala kic ɓo, saaɗn maam se ɔs aaye. Taa maam mꞋjeel gɔtn maam mꞋiin̰no ɔɔ gɔtn maam mꞋan ɓaa. Num gaŋ naase gɔtn maam mꞋiin̰no lɛ, Ꞌjeelki eyo ɔɔ gɔtn maam ɓaan ɓaa ro ki kic ɓo, naase Ꞌjeelki eyo.
14 Jesus respondeu:
15 Naase ɔjki bɔɔrɔ do jeege tu aan gɔɔ kɛn jikilimge lee tɛɗa. Num maam lɛ mꞋɔj bɔɔrɔ do nam ki eyo.
15 Vocês julgam segundo a carne; eu não julgo ninguém.
16 Kɛn jaay aanumga gɛn kɔjn̰ bɔɔrɔ kic num, kɔjn̰ bɔɔr maam se kɛn mɛt ki. Taa maam se mꞋkalum ki eyo, num Bu kɛn ɔlumo se kic utu te maama.
16 E, se eu julgo, o meu juízo é verdadeiro, porque não sou só eu que julgo, mas eu e o Pai, que me enviou.
17 Maakŋ *Ko Taar kɛn Raa ɛɗseno se, kꞋraaŋin̰ga raaŋ jꞋɔɔ: kɛn jeege di jaay taaɗ taarɗe ɔk mɛtn naapa se saaɗn naaɗe se, ɔs aaye.
17 Também na Lei de vocês está escrito que o testemunho de duas pessoas é verdadeiro.
18 Maam mala ɓo mꞋtaaɗn saaɗuma ɔɔ Bubum kɛn ɔlumo se kic taaɗ saaɗn maama.»
18 Eu dou testemunho de mim mesmo, e o Pai, que me enviou, também dá testemunho de mim.
19 Gɔtn se naaɗe tɔnd mɛtin̰ ɔɔ: «Bubi naai Ꞌtaaɗn se gay?» Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Naase lɛ Ꞌjeelumki eyo. Ɔɔ Bubum kic naase Ꞌjeelin̰ki eyo. Kɛn naase jaay Ꞌjeelumki maam num, Bubum kic ɓo naase an̰ki Ꞌkɔŋ jeel kici.»
19 Então eles lhe perguntaram: — Onde está o seu Pai? Jesus respondeu:
20 Isa taaɗ taargen se, kaaɗ kɛn naan̰ dooy dooy jeege daan bɔɔr *Ɓee Raa ki. Naan̰ kɛn se, naan̰ iŋg cɛɛ nakŋ kɛn jeege lee tɔmb *sɛrkɛ maak ki; num gaŋ gɔtn se, nam ɔŋ ɔl te jin̰ ron̰ ki eyo taa kaaɗin̰ aas te ey ɓɔrtɔ.
20 Jesus proferiu essas palavras perto da caixa de ofertas, quando ensinava no templo. Ninguém o prendeu, porque ainda não havia chegado a sua hora.
21 Isa taaɗɗen daala ɔɔ: «Maam se mꞋɓaa ɓaao ɔɔ naase utu amki jea, naɓo naase se utu aki kooy maakŋ *kusin̰se ki. Taa gɔtn maam mꞋan ɓaa se lɛ, naase aki kɔŋ ɓaa eyo.»
21 Outra vez Jesus lhes falou, dizendo:
22 Gɔtn se magal Yaudge taaɗ te naapa ɔɔ: «Taar kɛn naan̰ taaɗ ɔɔ gɔtn maam mꞋɓaan ɓaa se naase aki kɔŋ ɓaa eyo. Bin se, naan̰ kalin̰ ki ɓo ɓaa ɓaa tɔɔl ron̰ la?»
22 Então os judeus diziam: — Será que ele tem a intenção de se suicidar? Porque diz: “Para onde eu vou vocês não podem ir.”
23 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Naase se, jee do naaŋ ki, num maam lɛ, mꞋiin̰o raan. Naase se, jee do naaŋ ki ara, num maam se, mꞋmɛtn jee do naaŋ ki ara ki eyo.
23 Jesus lhes disse:
24 Taa naan̰ se ɓo maam taaɗseno mꞋɔɔ, naase se utu aki kooy maakŋ kusin̰sege tu. Kɛn naase jaay Ꞌbaate Ꞌkaalki maakse do maam kɛn mꞋiŋg daayum se, naase se utu aki kooy maakŋ kusin̰sege tu.»
24 Por isso, eu lhes disse que vocês morrerão em seus pecados. Porque, se não crerem que
25 Gɔtn se naaɗe tɔnd mɛtin̰ ɔɔ: «Naai tap ɓo naŋa?» Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Do kupm mɛt ki tap ɓo maam mꞋɔn̰ te eyo num mꞋtaaɗsenoga.
25 Então lhe perguntaram: — Quem é você? Jesus respondeu:
26 Do naase ki se, maam mꞋɔk taarge dɛna kɛn mꞋasen taaɗa ɔɔ gɛn kɔjn̰ bɔɔrɔ dose ki. Num gaŋ Debm kɛn ɔlumo se, naan̰ taaɗ taar mɛt ki. Ɔɔ taar kɛn maam taaɗ jeege tu se, mꞋbooyo gɔtn naan̰ ki.»
26 Muitas coisas tenho para falar e julgar a respeito de vocês. Porém aquele que me enviou é verdadeiro, de modo que as coisas que dele ouvi, essas digo ao mundo.
27 Num taar jaay naan̰ taaɗɗen te *Raa Bubu se, naaɗe ɔnd te mɛtin̰ eyo.
27 Eles não entenderam que Jesus lhes falava do Pai.
28 Gɔtn se Isa ɗeekɗen daala ɔɔ: «Kɛn naase jaay Ꞌtup Ꞌtɔɔlkiga *Goon Deba ro kaag ki uun ɗaarin̰kiga raan se, kaaɗ kɛn se jaay naɓo naase aki jeele, maam se ɓo debm kɛn mꞋiŋg gɛn daayum. Ɔɔ maam se mꞋtɛɗ naka gɛn dom eyo, num maam taaɗ se mꞋtaaɗ te nakŋ kɛn Bubum dooyumo.
28 Então Jesus disse:
29 Debm kɛn ɔlumo se, naan̰ utu te maama. Naan̰ ɔŋ ɔn̰um te kalum ki eyo, taa maam se daayum mꞋtɛɗ nakŋ kɛn tɔɔlin̰ naan̰ ki.»
29 E aquele que me enviou está comigo, não me deixou só, porque eu faço sempre o que lhe agrada.
30 Gɔtn se kɛn jeege jaay booy taar Isa taaɗ bin se, jeege dɛna took aal maakɗe don̰ ki.
30 Quando Jesus disse isto, muitos creram nele.
31 Gɔtn se Isa taaɗ Yaudge tun aalga kaal maakɗe don̰ ki se ɔɔ: «Kɛn naase jaay ɔkki taarum maakse ki tɔɔg se, naase aki tɛɗn jee mɛtum kɛn mala mala.
31 Então Jesus disse aos judeus que haviam crido nele:
32 Ute naan̰ se naase aki jeel taar mɛt ki, ɔɔ taar mɛt ki kɛn naase aki jeel se ɓo, asen kɔɔɗn dose maakŋ ɓul ki.»
32 conhecerão a verdade, e a verdade os libertará.
33 Naaɗe tɛrlin̰ ɔɔ: «Naaje se kꞋmɛtjil *Abraamge ɔɔ ɓii kalaŋ naaje kꞋtɛɗ te ɓul nam gam eyo. Naai Ꞌtaaɗjen ɔɔ: naase aki kɔŋ tɛɗn ɓul ey sum se, taa ɗi?»
33 Eles responderam: — Somos descendência de Abraão e jamais fomos escravos de ninguém. Como você pode dizer que seremos livres?
34 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «ꞋBooyki bɛɛ mꞋasen taaɗa: debm jaay tɛɗ nakŋ *kusin̰ se, naan̰ ɔɔp tɛɗga ɓul gɛn kusin̰a.
34 Jesus respondeu:
35 Ɓulu se naan̰ kɔŋ kiŋg maakŋ ɓee ki gɛn daayum eyo, num goono ɓo debm Ꞌkiŋg maakŋ ɓee ki gɛn daayum.
35 O escravo não fica sempre na casa; o filho, sim, fica para sempre.
36 Taa naan̰ se ɓo kɛn Goon Raa jaay ɔɔɗsenga maakŋ ɓul ki num, naase aki kɔŋ dose ɗeer ɗeer.
36 Se, pois, o Filho os libertar, vocês serão verdadeiramente livres.
37 Maam mꞋjeele naase se mɛtjil Abraamge. Naɓo naase Ꞌbaate Ꞌkuunki taaruma ɔɔ taa naan̰ se ɓo naase Ꞌje amki tɔɔlɔ.
37 Bem sei que vocês são descendência de Abraão; no entanto, estão querendo me matar, porque a minha palavra não está em vocês.
38 Maam se mꞋtaaɗsen nakŋ kɛn maam mꞋaako gɔtn Bubum ki. Gaŋ naase se Ꞌtɛɗki nakŋ kɛn naase Ꞌbooykiro gɔtn bubse ki.»
38 Eu falo das coisas que vi junto de meu Pai; vocês, porém, fazem o que ouviram do pai de vocês.
39 Naaɗe tɛrlin̰ ɔɔ: «Bubm naaje se, Abraam.» Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Kɛn naase jaay gaan Abraamge ɗeer num, naase aki tɛɗn nakgen aan gɔɔ Abraam tɛɗo se.
39 Então lhe disseram: — Nosso pai é Abraão. Mas Jesus respondeu:
40 Num ɓɔrse naase Ꞌje amki tɔɔlɔ. Taa maam mꞋtaaɗsenga taaɗ taar mɛt ki kɛn maam booyo gɔtn Raa ki. Nakgen bin se Abraam ɔŋ tɛɗin̰ te eyo.
40 Mas agora vocês estão querendo me matar, a mim que lhes falei a verdade que ouvi de Deus; Abraão não fez isso.
41 Num gaŋ naase se Ꞌtɛɗki nakgen kɛn bubse lee tɛɗa.» Naaɗe tɛrlin̰ ɔɔ: «Naaje se kꞋgaan bumige eyo. Naaje jꞋɔk Bubu kalaŋ sum, ɔɔ Bubm naaje se, Raa!»
41 Vocês fazem as obras do pai de vocês. Eles responderam: — Nós não somos filhos ilegítimos. Temos um pai, que é Deus.
42 Isa ɗeekɗen ɔɔ: «Kɛn Raa jaay Bubse num kaaɗn naane, naase amki jea. Maam mꞋiin̰o gɔtn Raa ki ɔɔ mꞋɓaaɗo kic ɓo taa naan̰a: maam se mꞋɓaaɗo gɛn dom eyo, num naan̰ ɓo debm kɛn ɔlumo.
42 Jesus disse:
43 Gɛn ɗi naase Ꞌbooy ɔkki taarum ey se? Taa taar maam mꞋtaaɗsen se naase aasin̰ki gɛn booy kɔkin̰ eyo.
43 Por que vocês não compreendem a minha linguagem? É porque vocês são incapazes de ouvir a minha palavra.
44 Bubm naase se, naan̰ Bubm sitange. Ɔɔ naase Ꞌjeki tɛɗn nakŋ kɛn bubse maakin̰ jea. Do dɔkin̰ kic ɓo, naan̰ ɓo debm tɛɛso gɛn tɔɔl jeege. Ɔɔ naan̰ se taaɗ taar mɛt ki eyo, taa nakŋ mɛt ki se gɔtn naan̰ ki gɔtɔ. Kɛn naan̰ baaga taaɗn taar‑kɔɔɓɔ se taargen se naan̰ uun don̰ ki ɓo taaɗa, taa naan̰ se debm taar‑kɔɔɓɔ ɔɔ bubm jee taar‑kɔɔɓge.
44 Vocês são do diabo, que é o pai de vocês, e querem satisfazer os desejos dele. Ele foi assassino desde o princípio e jamais se firmou na verdade, porque nele não há verdade. Quando ele profere mentira, fala do que lhe é próprio, porque é mentiroso e pai da mentira.
45 Num gaŋ maam se mꞋtaaɗsen taar mɛt ki. Taa naan̰ se ɓo naase Ꞌbaate Ꞌtookki taaruma.
45 Mas, porque eu digo a verdade, vocês não creem em mim.
46 Maakse ki se naŋa jaay am kɔŋ taaɗn kusin̰ kɛn maam tɛɗa ɔɔ kɛn maam mꞋtaaɗ taar mɛt ki num, naase Ꞌbaate kuunki taarum se gɛn ɗi?
46 Quem de vocês me convence de pecado? Se digo a verdade, por que não creem em mim?
47 Debm gɛn Raa se, booy uun taar Raa. Num naase se, jee Raage eyo, taa naan̰ se ɓo naase Ꞌbaate Ꞌbooyki taaruma.»
47 Quem é de Deus ouve as palavras de Deus; por isso, vocês não me ouvem, porque não são de Deus.
48 Gɔtn se magal Yaudge taaɗ Isa ki ɔɔ: «Kɛn kꞋɗeek jꞋɔɔ naai kɔɗ *Samari ɔɔ debm sitan se, taarje mɛt ki.»
48 Os judeus disseram a Jesus: — Será que não temos razão em dizer que você é samaritano e tem demônio?
49 Gaŋ Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Maam se debm sitan eyo. Num maam se *mꞋnook Bubuma, gaŋ naase aalumki maak ki eyo.
49 Jesus respondeu:
50 Maam se mꞋje jeege ɓo am nook eyo, num deb kuuy ɓo je jeege am nooko, naan̰ ɓo debm utu Ꞌkɔjn̰ bɔɔrɔ.
50 Eu não procuro a minha própria glória; há quem a busque e julgue.
51 ꞋBooyki bɛɛ mꞋasen taaɗa: debm jaay booy uun taar maam se, mɔɔtn naan̰ se Ꞌkɔŋ kooy eyo.»
51 Em verdade, em verdade lhes digo que, se alguém guardar a minha palavra, não verá a morte eternamente.
52 Gɔtn se, magal Yaudge ɗeekin̰ ɔɔ: «Ɓɔrse naaje kꞋjeeliga naai se debm sitan! Ey num Abraam te jee taaɗ taar teeco taar Raa ki kɛn do dɔkin̰ se kic ɓo ooyga, gaŋ naai Ꞌtaaɗ ɔɔ debm jaay booy uunga taar naai num, mɔɔtn Ꞌkɔŋ kooy eyo.
52 Então os judeus disseram: — Agora estamos certos de que você tem demônio. Abraão morreu, e também os profetas, e você diz: “Se alguém guardar a minha palavra, não provará a morte eternamente.”
53 Bin se bubjen Abraam kɛn ooyga se naai magal cirin̰ la? Ey num jee taaɗ taar teeco taar Raa ki se kic ɓo ooyga ɔɔ naai magal roi bin se Ꞌje kaasn te naŋa?»
53 Você não está querendo dizer que é maior do que Abraão, o nosso pai, que morreu? Também os profetas morreram. Quem você pensa que é?
54 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Kɛn maam ɓo mꞋnook rom mala sum num, nookŋ ro maam se nakŋ cɛrɛ. Kɛn nookum maam se, Bubuma, ɔɔ naan̰ ɓo kɛn naase Ꞌtaaɗki ɔɔki naan̰ ɓo Raase se.
54 Jesus respondeu:
55 Gaŋ naase Ꞌjeel ɔkin̰ki eyo ɔɔ maam se mꞋjeel mꞋɔkin̰ mala mala. Kɛn maam jaay mꞋtaaɗ mꞋɔɔ mꞋjeel mꞋɔkin̰ ey se, mꞋtɛɗn debm taar‑kɔɔɓɔ aan gɔɔ naase kici. Num maam se mꞋjeel mꞋɔkin̰a ɔɔ mꞋɔk taarin̰ se maakum ki.
55 Entretanto, vocês não o conhecem; eu, porém, o conheço. Se eu disser que não o conheço, serei como vocês: mentiroso; mas eu o conheço e guardo a sua palavra.
56 Bubse Abraam se maakin̰ raapo ɔɔ naan̰ aak kaam ɓiin mꞋano Ꞌɓaa do naaŋ ki. Kɛn naan̰ jaay aak naan̰ se sum se, naan̰ maakin̰ raap dɛn aak eyo.»
56 Abraão, o pai de vocês, alegrou-se por ver o meu dia; e ele viu esse dia e ficou alegre.
57 Do taar kɛn naan̰ taaɗ se magal Yaudge ɗeekin̰ ɔɔ: «Naai kɛn ɓaari si‑mii kic aas te ey sum ɓo aakga Abraam ne?»
57 Então os judeus lhe perguntaram: — Você não tem nem cinquenta anos e viu Abraão?
58 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «ꞋBooyki bɛɛ mꞋasen taaɗa: kaaɗ kɛn jꞋooj te Abraam ey se, maam mꞋutu tap.»
58 Jesus respondeu:
59 Gɔtn se naaɗe tɔs koa je an̰ tundu, naɓo naan̰ ɛnd iig daan jeege tu ɔɔ iin̰ teec daan bɔɔr *Ɓee Raa ki se naatn.
59 Então pegaram pedras para atirar nele, mas Jesus se ocultou e saiu do templo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.