João 7
Kitapm kɛn Raa dɔɔko kiji ute jeege (KYQ) vs NVT
1 Kɛn nakgen se paac jaay deel se kic ɓo, Isa utu lee lee taa naaŋ Galile ki rɔk. Ɔɔ naan̰ baate ɓaa lee taa naaŋ Jude ki taa magal Yaudge se je je ɗoobm an̰ tɔɔlɔ.
1 Depois disso, Jesus viajou pela Galileia. Queria ficar longe da Judeia, onde os líderes judeus planejavam sua morte.
2 Kaaɗ kɛn se, laa Yaudgen kɛn kꞋdaŋin̰ *laa Daabge se, ɔɔpga gɔɔrɔ.
2 Logo, porém, chegou o tempo da celebração judaica chamada Festa das Cabanas,
3 Gɔtn se gɛnaan̰ge ɗeekin̰ ɔɔ: «Bɛɛki num, naai Ꞌkiin̰ ɓaa taa naaŋ Jude ki, taa nakŋ‑kɔɔɓgen naai Ꞌtɛɗ gɔtn ara se, Ꞌɓaa tɛɗin̰ naane kici taa jee mɛti ki Ꞌɓaa kaaka.
3 e os irmãos de Jesus lhe disseram: “Saia daqui e vá à Judeia, onde seus seguidores poderão ver os milagres que realiza.
4 Kɛn debm jaay je ɔɔ jeege jeel gɔtin̰ se, naan̰ tɛɗ nakge tal tal, ɔyin̰ kɔy eyo. Taa ɗi nakŋ‑kɔɔɓgen naai Ꞌlee tɛɗ se, ɓaa tɛɗin̰ naan jeege tu, taa jeege paac ai kaakŋ jeele.»
4 Você não se tornará famoso escondendo-se dessa forma. Se você pode fazer coisas tão maravilhosas, mostre-se ao mundo!”.
5 Taa gɛnaa Isage mala kic ɓo, naaɗe aal maakɗe don̰ ki eyo.
5 Pois nem mesmo seus irmãos criam nele.
6 Gɔtn se Isa ɗeekɗen ɔɔ: «Gɛn tɛɗn nakŋ ese se, kaaɗum aas te ey ɓɔrtɔ. Num gaŋ gɛn naase lɛ, kaaɗn gay gay kic ɓo jigsen naase ki.
6 Jesus respondeu: “Agora não é o momento certo de eu ir, mas vocês podem ir a qualquer hora.
7 Jee do naaŋ ki se asen kɔŋ kɔɔɗn kund naase eyo; num gaŋ maam se naaɗe ɔɔɗ undum naata. Taa maam mꞋlee mꞋtɔɔɗɗen tɔɔɗ mɛtn *kusin̰ɗege.
7 O mundo não pode odiá-los, mas a mim ele odeia, pois eu o acuso de fazer o mal.
8 Gɛn ɓaa tɛɗn laa se, naase Ꞌɓaaki. Ɔɔ maam se mꞋɓaa eyo, taa kaaɗum aas te ey ɓɔrtɔ.»
8 Vão vocês. Eu ainda não irei a essa festa, pois meu tempo ainda não chegou”.
9 Kɛn Isa jaay taaɗ naŋ taarin̰ se, naan̰ ɔɔp iŋg taa naaŋ Galile ki.
9 Tendo dito isso, permaneceu na Galileia.
10 Kɛn gɛnaan̰ge jaay iin̰ ɓaa gɛn tɛɗn laa se, naan̰ kic iin̰ ɓaa. Naɓo kɛn naan̰ ɓaa ɓaa se goon̰ goon̰o ɔɔ kɛn aan naane se kic ɓo tɔy tɔy ron̰a.
10 Contudo, depois que seus irmãos partiram para a festa, ele também foi, mas em segredo, permanecendo distante dos olhos do público.
11 Maakŋ ɓiige tun Yaudge tɛɗ tɛɗ laa taal Daabge se, magal Yaudge lee je je Isa ɗeek ɔɔ: «Naan̰ tap ɓo gay?»
11 Os líderes judeus tentavam encontrá-lo na festa e perguntavam se alguém o tinha visto.
12 Jeege dɛna gɔtn se taaɗ naaŋ ki, ɔɔ naaj te naapa ro Isa ki. Jee mɛtin̰ge ɗeek ɔɔ: «Gaabm se, naan̰ debm jiga.» Ɔɔ kɛngen kuuy ɗeek ɔɔ: «Ɓɛrɛ naan̰ se, iig kiig ɓo jeege.»
12 Havia muita discussão a seu respeito entre as multidões. Alguns afirmavam: “Ele é um homem bom”, enquanto outros diziam: “Ele não passa de um impostor, que engana o povo”.
13 Num gaŋ debm jaay Ꞌtaaɗn taa Isa tal naan jeege tu se gɔtɔ, taa naaɗe se ɓeer ɓeer magal Yaudge tu.
13 Mas ninguém tinha coragem de falar sobre ele em público, por medo dos líderes judeus.
14 Kaaɗ kɛn jeege tɛɗ tɛɗ laa gɛn taal Daabge jaay aan daanin̰ ki se, Isa ɓaaɗo ɛnd daan bɔɔr *Ɓee Raa ki ɔɔ baag dooy jeege.
14 Então, na metade da festa, Jesus subiu ao templo e começou a ensinar.
15 Kɛn Yaudge jaay booy naan̰ iŋg dooy dooy jeege se, ɔkɗen taaɗ eyo, ɗeek ɔɔ: «Gaabm se lɛ, iŋgo te gɛn dooyo gam eyo, num jeel nakge dɛn bin se ɔŋin̰o gay?»
15 Os judeus que estavam ali ficaram admirados ao ouvi-lo. “Como ele sabe tanto sem ter estudado?”, perguntavam.
16 Num gaŋ Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Taargen maam dooy jeege se, mꞋtɛrɛc daan dom ki eyo, num taargen se, debm kɛn ɔlumo se ɓo taaɗumsin̰o.
16 Jesus lhes respondeu: “Minha mensagem não vem de mim mesmo; vem daquele que me enviou.
17 Debm kɛn je tɛɗn nakŋ kɛn *Raa maakin̰ ɓo jen ro ki se, kɔŋ Ꞌjeele taargen maam dooy jeege se, mꞋtɛrɛc te daan dom ɓo mꞋtaaɗ eyo num taargen se iin̰o gɔtn Raa ki.
17 Quem quiser fazer a vontade de Deus saberá se meu ensino vem dele ou se falo por mim mesmo.
18 Debm kɛn jaay tɛrɛc te daan don̰ sum ɓo, taaɗ se naan̰ je jeege ɓo an̰ *nooko. Num gaŋ debm je jeege nookŋ debm ɔlin̰o naaba se, naan̰ se taaɗ taar mɛt ki ɔɔ ɔk taar‑kɔɔɓ eyo.
18 Aquele que fala por si mesmo busca sua própria glória, mas quem procura honrar aquele que o enviou diz a verdade, e não mentiras.
19 Kɛn ɓaaɗo taaɗsen *Ko Taar Raa se, *Musa ey la? Gaŋ maakse ki se, debm jaay ɔk Ko Taar Raa jiga se gɔtɔ, ey num kɛn naase jaay Ꞌje amki tɔɔl se taa ɗi?»
19 Moisés lhes deu a lei, mas nenhum de vocês obedece a ela. Então por que procuram me matar?”.
20 Gɔtn se jee dɛnge tɛrlin̰ ɔɔ: «Naai se ɔk sitan! Nam nam je aay tɔɔl naai se tap ɓo naŋa?»
20 A multidão respondeu: “Você está possuído por demônio! Quem procura matá-lo?”.
21 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Ɓii kalaŋ se, maam tɛɗo nakŋ‑kɔɔɓɔ kalaŋ bini, ɔɔ nakŋ‑kɔɔɓm se deelo dose, ɔɔ ɔksen gɛn taaɗ eyo.
21 Jesus respondeu: “Eu fiz um milagre no sábado, e vocês ficaram admirados.
22 Musa se taaɗseno ɔɔ gaangen gaabge se Ꞌtɔjɗeki pɔndɔ, num gaŋ *kɔjn̰ pɔndɔ se iin̰o do bubge tun do dɔkin̰a, do Musa ki sum eyo. Taa naan̰ se ɓo kɛn aanga *ɓii sebit ki kic ɓo, naase lee Ꞌtɔjki pɔndɔ gɛnsege tu.
22 No entanto, vocês também trabalham no sábado quando obedecem à lei da circuncisão que Moisés lhes deu, embora, na verdade, a circuncisão tenha começado com os patriarcas, muito antes da lei de Moisés.
23 Taa naan̰ se ɓo, naase Ꞌtɔjki pɔndɔ gɛnsege tu utu ɓii sebit kic ɓo tuj Ko Taar kɛn Raa ɛɗo Musa ki se eyo. Num gaŋ debkilimi ute magalin̰ ɓo maam mꞋɛɗin̰ lapi ɓii sebit ki jaay naase maakse taarse se taa ɗi?
23 Pois, se o tempo certo de circuncidar seu filho cai no sábado, vocês realizam a cerimônia, a fim de não quebrar a lei de Moisés. Então por que ficam indignados comigo pelo fato de eu curar um homem no sábado?
24 Kɛn jaay aki kɔjn̰ bɔɔrɔ do nam ki num, ɔn̰te kɔjki do nakge tun, kɛn naase aki ute kaamse sum eyo, num ɔjki bɔɔrɔ ute ɗoobin̰a.»
24 Não julguem de acordo com as aparências, mas julguem de maneira justa”.
25 Gɔtn se jee Jeruzalɛm kɛn mɛtin̰ge ɗeek ɔɔ: «Kɛse ɓo gaabm kɛn kꞋje jꞋan̰ tɔɔl se ey la?
25 Alguns do povo, que moravam em Jerusalém, começaram a perguntar uns aos outros: “Não é este o homem a quem procuram matar?
26 ꞋBooyki naan̰ ɗaar tal taaɗ taaɗ naan jeege tu, ɔɔ tɔɔgjege se, nam tap ɓo taaɗin̰ taar ɗim eyo. Lɔ bin se naaɗe jeelin̰ga naan̰ *al‑Masi ɗeer ne?
26 Aqui está ele, porém, falando em público, e não lhe dizem coisa alguma. Será que nossos líderes acreditam que ele é o Cristo?
27 Num al‑Masi jaay utu aɗe ɓaa se, gɔtn naan̰ ano kiin̰ tap ɓo nam jeel eyo. Gaŋ gaabm se lɛ, naaje kꞋjeelki gɔtn naan̰ iin̰no ro ki.»
27 Mas como pode ser este homem? Sabemos de onde ele vem. Quando o Cristo vier, ninguém saberá de onde ele é”.
28 Kaaɗ kɛn Isa dooy dooy jeege daan bɔɔr Ɓee Raa ki se, kɛn naan̰ jaay booy taarɗe se, uun mindin̰ raan ɗeekɗen ɔɔ: «Ɗeere, naase Ꞌjeelumki ɔɔ Ꞌjeelki gɔtn maam mꞋiin̰no. Anum, maam se mꞋiin̰o gɛn dom ɓo mꞋɓaaɗo eyo. Num deb kuuy ɓo ɔlumo, ɔɔ debm ɔlumo se taaɗ taar mɛt ki. Num gaŋ naan̰ se naase Ꞌjeelin̰ki eyo.
28 Enquanto ensinava no templo, Jesus disse em alta voz: “Sim, vocês me conhecem e sabem de onde eu venho. Mas não estou aqui por minha própria conta. Aquele que me enviou é verdadeiro, e vocês não o conhecem.
29 Anum debm se maam mꞋjeelin̰a taa maam se mꞋiin̰o gɔtin̰ ki, ɔɔ naan̰ ɓo ɔlumo.»
29 Mas eu o conheço, porque venho dele, e ele me enviou a vocês”.
30 Gɔtn se naaɗe je an̰ kɔkɔ naɓo nam ɔŋ ɔl te jin̰ ron̰ ki eyo, taa kaaɗin̰ aas te ey ɓɔrtɔ.
30 Então tentaram prendê-lo, mas ninguém pôs as mãos nele, porque ainda não havia chegado sua hora.
31 Gaŋ maakŋ jee dɛnge tu se, jee mɛtin̰ge took aal maakɗe don̰ ki ɔɔ naaɗe ɗeek ɔɔ: «Kɛn al‑Masi utu aɗe ɓaa se Ꞌkɔŋ Ꞌtɛɗn nakŋ‑kɔɔɓgen dɛn cir gɛn gaabm ese tɛɗ se la?»
31 Muitos entre as multidões no templo creram nele e diziam: “Afinal, alguém espera que o Cristo faça mais sinais do que este homem tem feito?”.
32 Gɔtn se *Parizige ɓaa booy taar kɛn jeege lee taaɗ naaŋ ki ro Isa ki se, naaɗe ute magal jee tɛɗn sɛrkge se, ɔl asgargen lee bɔɔb Ɓee Raa se, gɛn ɓaa kɔkŋ Isa.
32 Quando os fariseus ouviram que as multidões sussurravam essas coisas, eles e os principais sacerdotes enviaram guardas do templo para prendê-lo.
33 Gaŋ Isa ɗeekɗen ɔɔ: «Maam se, ɔɔpumga baata kɛn mꞋkiŋg te naase ɔɔ tɛɗga ɓo maam ɓaa kɔŋ debm kɛn ɔlumo.
33 Jesus, porém, lhes disse: “Estarei com vocês só um pouco mais. Então voltarei para aquele que me enviou.
34 Naase utu amki jea, naɓo amki je kɔŋ eyo. Taa gɔtn maam ɓaan ɓaa se, naase aki kɔŋ kaan eyo.»
34 Vocês procurarão por mim, mas não me encontrarão. E não poderão ir para onde eu vou”.
35 Gɔtn se Yaudge baag taaɗn te naapa ɔɔ: «Naan̰ tap ɓo ɓaa kaam gay, jaay naaje jꞋan̰ki kɔŋ kɔŋ ey se? Ɔɔ ɓaa tiŋg daan Yaudge tun wɔɔk maakŋ Grɛkge tu se la? Ɔɔ gɔtn naane se naan̰ ɓaa dooy Grɛkge la?
35 Os judeus se perguntavam: “Para onde ele pretende ir? Será que planeja partir e ir aos judeus em outras terras? Talvez até ensine aos gregos!
36 Ey num taar naan̰ taaɗ ɔɔ: ‹Naase utu amki jea, naɓo amki je kɔŋ eyo, taa gɔtn maam ɓaan ɓaa se, naase aki kɔŋ kaan eyo.› Taar se tap ɓo naan̰ je ɗeekŋ ɔɔ ɗio?»
36 O que ele quer dizer quando fala: ‘Vocês procurarão por mim, mas não me encontrarão’ e ‘Não poderão ir para onde eu vou’?”.
37 Ɓii magal cir paacn̰ gɛn *laa Daabge se, ɓiin kɛn kaam mɔɔtn. Ɓiin se ɓo Isa iin̰ ɗaara ɔɔ uun mindin̰ raan ɔɔ baag taaɗa ɔɔ: «Debm kɛn jaay maane tɔɔlin̰ se n̰Ꞌɓaaɗo gɔtum ki ɔɔ n̰Ꞌkaaye.
37 No último dia, o mais importante da festa, Jesus se levantou e disse em alta voz: “Quem tem sede, venha a mim e beba!
38 Aan gɔɔ taar kɛn kꞋraaŋo do dɔkin̰ taaɗ ɔɔ: debm jaay aalga maakin̰ dom ki se, Ꞌkɔŋ maan kɛn ɛɗ kaaja. Ɔɔ maan kɛn ɛɗ kaaja se, aɗe kiin̰ maakin̰ ki ɔɔ Ꞌtooɗn kɔɔy maakin̰ ki kɔl kɔl aan gɔɔ maan maakŋ oolge tu.»
38 Pois as Escrituras declaram: ‘Rios de água viva brotarão do interior de quem crer em mim’”.
39 Kɛn Isa jaay taaɗ taar se, naan̰ je taaɗn taa *Nirl Raa, kɛn tɛɗga num, jee aalga maakɗe don̰ ki se utu Ꞌkɔŋɔ. Taa kaaɗ kɛn se, Nirl Raa bɔɔy te ey ɓɔrtɔ; taa Isa se ook ɓaa te raan gɔtn jꞋansen nook ey ɓɔrtɔ.
39 Quando ele falou de “água viva”, estava se referindo ao Espírito que seria dado mais tarde a todos que nele cressem. Naquela ocasião o Espírito ainda não tinha sido dado, pois Jesus ainda não havia sido glorificado.
40 Kɛn jeege jaay booy taar se, jee mɛtin̰ge ɗeek ɔɔ: «Gaabm se, ɗeere naan̰ se debm taaɗ taar teeco taar Raa ki mala mala.»
40 Quando as multidões o ouviram dizer isso, alguns declararam: “Certamente este homem é o profeta por quem esperávamos”.
41 Jee mɛtin̰ge taaɗ ɔɔ: «Naan̰ se ɓo *al‑Masi.» Gaŋ jee mɛtin̰gen kuuy taaɗ ɔɔ: «Al‑Masi ɓo aɗe kiin̰ taa naaŋ Galile ki ne? Kɛse gɔtɔ.
41 Outros afirmaram: “Ele é o Cristo”. E ainda outros disseram: “Não é possível! O Cristo virá da Galileia?
42 Ey num taargen do dɔkin̰ kꞋraaŋin̰ga raaŋ se ɗeek ɔɔ: Al‑Masi se, aɗe teecn̰ mɛtjil *Daud ki ɔɔ aɗe kiin̰ Betleem ki, kɛn maakŋ naaŋ Daud ki ey la?»
42 As Escrituras afirmam claramente que o Cristo nascerá da linhagem real de Davi, em Belém, o povoado onde o rei Davi nasceu”.
43 Taa Isa se jee dɛn se, taarɗe ɓaa ɔk mɛtn naap eyo.
43 Assim, a multidão estava dividida a respeito de Jesus.
44 Gɔtn se jeege kandum maakɗe ki se je an̰ kɔkɔ naɓo nam ɔŋ ɔl te jin̰ ron̰ ki eyo.
44 Alguns queriam que ele fosse preso, mas ninguém pôs as mãos nele.
45 Asgargen lee bɔɔb *Ɓee Raa se ɔk tɛrlo ɓaaɗo ɔŋ *magal jee tɛɗn sɛrkɛ Raage tu ute *Parizige. Naaɗe taaɗ asgarge tu ɔɔ: «Gɛn ɗi jaay naase Ꞌbaate kɔkŋ ɓaansin̰kiro se?»
45 Quando os guardas do templo voltaram sem ter prendido Jesus, os principais sacerdotes e fariseus perguntaram: “Por que vocês não o trouxeram?”.
46 Gɔtn se asgarge tɛrlɗen ɔɔ: «Ɓii kalaŋ tap ɓo nam ɔŋ taaɗ te taara aan gɔɔ gɛn gaabm se eyo.»
46 “Nunca ouvimos alguém falar como ele!”, responderam.
47 Anum Parizige se, tɛrlɗen ɔɔ: «Naase kic gaabm se taaɗ bisenga dose kic la?
47 “Vocês também foram enganados?”, zombaram os fariseus.
48 Maakŋ magalge tu ey lɛ maakŋ Parizige tu se aakkiga nam kalaŋ tookga taarin̰ la?
48 “Por acaso um de nós que seja, entre os líderes ou fariseus, crê nele?
49 Num gaŋ jee dɛn took taarin̰ se naaɗe jeel *Ko Taar kɛn Raa ɛɗo Musa ki se eyo, ɔɔ naaɗe se lɛ jee kɛn Raa naamɗega naama.»
49 As multidões ignorantes o seguem, mas elas não têm conhecimento da lei. São amaldiçoadas!”
50 Gaŋ maakŋ Parizige tu se gaaba kalaŋ ron̰ Nikodem, naan̰ se ɓii kalaŋ iŋgoga kiŋg gɔtn Isa ki kici ɗeekɗen ɔɔ:
50 Então Nicodemos, o líder que antes havia se encontrado com Jesus, perguntou:
51 «Ko Taar kɛn Raa ɛɗjekiro se, debkilimi jaay kꞋbooy te taarin̰ eyo, ɔɔ jꞋaak te nakŋ kɛn naan̰ tɛɗ ey se, jꞋan̰ kɔkŋ mindin̰ jꞋɔɔ ɗi?»
51 “A lei permite condenar um homem antes mesmo de haver uma audiência?”.
52 Gɔtn se naaɗe tɛrlin̰ ɔɔ: «Naai kic Ꞌtɛɗn kɔɗ Galile la? ꞋƁaa dooy ɔk taargen kꞋraaŋɗeno do dɔkin̰ se jiga jaayo, ɓii kalaŋ tap ɓo debm taaɗ taar teeco taar Raa ki gam teeco te taa naaŋ Galile ki eyo.»
52 “Você também é da Galileia?”, responderam eles. “Procure e veja por si mesmo: nenhum profeta vem da Galileia!”
53 [Gɔtn se, naŋa naŋa kic ɓo iin̰ uun ɗoobm ɓeen̰a ɓeen̰a.]
53 Então todos foram para casa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.