João 7
Kitapm kɛn Raa dɔɔko kiji ute jeege (KYQ) vs ARA
1 Kɛn nakgen se paac jaay deel se kic ɓo, Isa utu lee lee taa naaŋ Galile ki rɔk. Ɔɔ naan̰ baate ɓaa lee taa naaŋ Jude ki taa magal Yaudge se je je ɗoobm an̰ tɔɔlɔ.
1 Passadas estas coisas, Jesus andava pela Galileia, porque não desejava percorrer a Judeia, visto que os judeus procuravam matá-lo.
2 Kaaɗ kɛn se, laa Yaudgen kɛn kꞋdaŋin̰ *laa Daabge se, ɔɔpga gɔɔrɔ.
2 Ora, a festa dos judeus, chamada de Festa dos Tabernáculos, estava próxima.
3 Gɔtn se gɛnaan̰ge ɗeekin̰ ɔɔ: «Bɛɛki num, naai Ꞌkiin̰ ɓaa taa naaŋ Jude ki, taa nakŋ‑kɔɔɓgen naai Ꞌtɛɗ gɔtn ara se, Ꞌɓaa tɛɗin̰ naane kici taa jee mɛti ki Ꞌɓaa kaaka.
3 Dirigiram-se, pois, a ele os seus irmãos e lhe disseram: Deixa este lugar e vai para a Judeia, para que também os teus discípulos vejam as obras que fazes.
4 Kɛn debm jaay je ɔɔ jeege jeel gɔtin̰ se, naan̰ tɛɗ nakge tal tal, ɔyin̰ kɔy eyo. Taa ɗi nakŋ‑kɔɔɓgen naai Ꞌlee tɛɗ se, ɓaa tɛɗin̰ naan jeege tu, taa jeege paac ai kaakŋ jeele.»
4 Porque ninguém há que procure ser conhecido em público e, contudo, realize os seus feitos em oculto. Se fazes estas coisas, manifesta-te ao mundo.
5 Taa gɛnaa Isage mala kic ɓo, naaɗe aal maakɗe don̰ ki eyo.
5 Pois nem mesmo os seus irmãos criam nele.
6 Gɔtn se Isa ɗeekɗen ɔɔ: «Gɛn tɛɗn nakŋ ese se, kaaɗum aas te ey ɓɔrtɔ. Num gaŋ gɛn naase lɛ, kaaɗn gay gay kic ɓo jigsen naase ki.
6 Disse-lhes, pois, Jesus: O meu tempo ainda não chegou, mas o vosso sempre está presente.
7 Jee do naaŋ ki se asen kɔŋ kɔɔɗn kund naase eyo; num gaŋ maam se naaɗe ɔɔɗ undum naata. Taa maam mꞋlee mꞋtɔɔɗɗen tɔɔɗ mɛtn *kusin̰ɗege.
7 Não pode o mundo odiar-vos, mas a mim me odeia, porque eu dou testemunho a seu respeito de que as suas obras são más.
8 Gɛn ɓaa tɛɗn laa se, naase Ꞌɓaaki. Ɔɔ maam se mꞋɓaa eyo, taa kaaɗum aas te ey ɓɔrtɔ.»
8 Subi vós outros à festa; eu, por enquanto, não subo, porque o meu tempo ainda não está cumprido.
9 Kɛn Isa jaay taaɗ naŋ taarin̰ se, naan̰ ɔɔp iŋg taa naaŋ Galile ki.
9 Disse-lhes Jesus estas coisas e continuou na Galileia.
10 Kɛn gɛnaan̰ge jaay iin̰ ɓaa gɛn tɛɗn laa se, naan̰ kic iin̰ ɓaa. Naɓo kɛn naan̰ ɓaa ɓaa se goon̰ goon̰o ɔɔ kɛn aan naane se kic ɓo tɔy tɔy ron̰a.
10 Mas, depois que seus irmãos subiram para a festa, então, subiu ele também, não publicamente, mas em oculto.
11 Maakŋ ɓiige tun Yaudge tɛɗ tɛɗ laa taal Daabge se, magal Yaudge lee je je Isa ɗeek ɔɔ: «Naan̰ tap ɓo gay?»
11 Ora, os judeus o procuravam na festa e perguntavam: Onde estará ele?
12 Jeege dɛna gɔtn se taaɗ naaŋ ki, ɔɔ naaj te naapa ro Isa ki. Jee mɛtin̰ge ɗeek ɔɔ: «Gaabm se, naan̰ debm jiga.» Ɔɔ kɛngen kuuy ɗeek ɔɔ: «Ɓɛrɛ naan̰ se, iig kiig ɓo jeege.»
12 E havia grande murmuração a seu respeito entre as multidões. Uns diziam: Ele é bom. E outros: Não, antes, engana o povo.
13 Num gaŋ debm jaay Ꞌtaaɗn taa Isa tal naan jeege tu se gɔtɔ, taa naaɗe se ɓeer ɓeer magal Yaudge tu.
13 Entretanto, ninguém falava dele abertamente, por ter medo dos judeus.
14 Kaaɗ kɛn jeege tɛɗ tɛɗ laa gɛn taal Daabge jaay aan daanin̰ ki se, Isa ɓaaɗo ɛnd daan bɔɔr *Ɓee Raa ki ɔɔ baag dooy jeege.
14 Corria já em meio a festa, e Jesus subiu ao templo e ensinava.
15 Kɛn Yaudge jaay booy naan̰ iŋg dooy dooy jeege se, ɔkɗen taaɗ eyo, ɗeek ɔɔ: «Gaabm se lɛ, iŋgo te gɛn dooyo gam eyo, num jeel nakge dɛn bin se ɔŋin̰o gay?»
15 Então, os judeus se maravilhavam e diziam: Como sabe este letras, sem ter estudado?
16 Num gaŋ Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Taargen maam dooy jeege se, mꞋtɛrɛc daan dom ki eyo, num taargen se, debm kɛn ɔlumo se ɓo taaɗumsin̰o.
16 Respondeu-lhes Jesus: O meu ensino não é meu, e sim daquele que me enviou.
17 Debm kɛn je tɛɗn nakŋ kɛn *Raa maakin̰ ɓo jen ro ki se, kɔŋ Ꞌjeele taargen maam dooy jeege se, mꞋtɛrɛc te daan dom ɓo mꞋtaaɗ eyo num taargen se iin̰o gɔtn Raa ki.
17 Se alguém quiser fazer a vontade dele, conhecerá a respeito da doutrina, se ela é de Deus ou se eu falo por mim mesmo.
18 Debm kɛn jaay tɛrɛc te daan don̰ sum ɓo, taaɗ se naan̰ je jeege ɓo an̰ *nooko. Num gaŋ debm je jeege nookŋ debm ɔlin̰o naaba se, naan̰ se taaɗ taar mɛt ki ɔɔ ɔk taar‑kɔɔɓ eyo.
18 Quem fala por si mesmo está procurando a sua própria glória; mas o que procura a glória de quem o enviou, esse é verdadeiro, e nele não há injustiça.
19 Kɛn ɓaaɗo taaɗsen *Ko Taar Raa se, *Musa ey la? Gaŋ maakse ki se, debm jaay ɔk Ko Taar Raa jiga se gɔtɔ, ey num kɛn naase jaay Ꞌje amki tɔɔl se taa ɗi?»
19 Não vos deu Moisés a lei? Contudo, ninguém dentre vós a observa. Por que procurais matar-me?
20 Gɔtn se jee dɛnge tɛrlin̰ ɔɔ: «Naai se ɔk sitan! Nam nam je aay tɔɔl naai se tap ɓo naŋa?»
20 Respondeu a multidão: Tens demônio. Quem é que procura matar-te?
21 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Ɓii kalaŋ se, maam tɛɗo nakŋ‑kɔɔɓɔ kalaŋ bini, ɔɔ nakŋ‑kɔɔɓm se deelo dose, ɔɔ ɔksen gɛn taaɗ eyo.
21 Replicou-lhes Jesus: Um só feito realizei, e todos vos admirais.
22 Musa se taaɗseno ɔɔ gaangen gaabge se Ꞌtɔjɗeki pɔndɔ, num gaŋ *kɔjn̰ pɔndɔ se iin̰o do bubge tun do dɔkin̰a, do Musa ki sum eyo. Taa naan̰ se ɓo kɛn aanga *ɓii sebit ki kic ɓo, naase lee Ꞌtɔjki pɔndɔ gɛnsege tu.
22 Pelo motivo de que Moisés vos deu a circuncisão (se bem que ela não vem dele, mas dos patriarcas ), no sábado circuncidais um homem.
23 Taa naan̰ se ɓo, naase Ꞌtɔjki pɔndɔ gɛnsege tu utu ɓii sebit kic ɓo tuj Ko Taar kɛn Raa ɛɗo Musa ki se eyo. Num gaŋ debkilimi ute magalin̰ ɓo maam mꞋɛɗin̰ lapi ɓii sebit ki jaay naase maakse taarse se taa ɗi?
23 E, se o homem pode ser circuncidado em dia de sábado, para que a lei de Moisés não seja violada, por que vos indignais contra mim, pelo fato de eu ter curado, num sábado, ao todo, um homem?
24 Kɛn jaay aki kɔjn̰ bɔɔrɔ do nam ki num, ɔn̰te kɔjki do nakge tun, kɛn naase aki ute kaamse sum eyo, num ɔjki bɔɔrɔ ute ɗoobin̰a.»
24 Não julgueis segundo a aparência, e sim pela reta justiça.
25 Gɔtn se jee Jeruzalɛm kɛn mɛtin̰ge ɗeek ɔɔ: «Kɛse ɓo gaabm kɛn kꞋje jꞋan̰ tɔɔl se ey la?
25 Diziam alguns de Jerusalém: Não é este aquele a quem procuram matar?
26 ꞋBooyki naan̰ ɗaar tal taaɗ taaɗ naan jeege tu, ɔɔ tɔɔgjege se, nam tap ɓo taaɗin̰ taar ɗim eyo. Lɔ bin se naaɗe jeelin̰ga naan̰ *al‑Masi ɗeer ne?
26 Eis que ele fala abertamente, e nada lhe dizem. Porventura, reconhecem verdadeiramente as autoridades que este é, de fato, o Cristo?
27 Num al‑Masi jaay utu aɗe ɓaa se, gɔtn naan̰ ano kiin̰ tap ɓo nam jeel eyo. Gaŋ gaabm se lɛ, naaje kꞋjeelki gɔtn naan̰ iin̰no ro ki.»
27 Nós, todavia, sabemos donde este é; quando, porém, vier o Cristo, ninguém saberá donde ele é.
28 Kaaɗ kɛn Isa dooy dooy jeege daan bɔɔr Ɓee Raa ki se, kɛn naan̰ jaay booy taarɗe se, uun mindin̰ raan ɗeekɗen ɔɔ: «Ɗeere, naase Ꞌjeelumki ɔɔ Ꞌjeelki gɔtn maam mꞋiin̰no. Anum, maam se mꞋiin̰o gɛn dom ɓo mꞋɓaaɗo eyo. Num deb kuuy ɓo ɔlumo, ɔɔ debm ɔlumo se taaɗ taar mɛt ki. Num gaŋ naan̰ se naase Ꞌjeelin̰ki eyo.
28 Jesus, pois, enquanto ensinava no templo, clamou, dizendo: Vós não somente me conheceis, mas também sabeis donde eu sou; e não vim porque eu, de mim mesmo, o quisesse, mas aquele que me enviou é verdadeiro, aquele a quem vós não conheceis.
29 Anum debm se maam mꞋjeelin̰a taa maam se mꞋiin̰o gɔtin̰ ki, ɔɔ naan̰ ɓo ɔlumo.»
29 Eu o conheço, porque venho da parte dele e fui por ele enviado.
30 Gɔtn se naaɗe je an̰ kɔkɔ naɓo nam ɔŋ ɔl te jin̰ ron̰ ki eyo, taa kaaɗin̰ aas te ey ɓɔrtɔ.
30 Então, procuravam prendê-lo; mas ninguém lhe pôs a mão, porque ainda não era chegada a sua hora.
31 Gaŋ maakŋ jee dɛnge tu se, jee mɛtin̰ge took aal maakɗe don̰ ki ɔɔ naaɗe ɗeek ɔɔ: «Kɛn al‑Masi utu aɗe ɓaa se Ꞌkɔŋ Ꞌtɛɗn nakŋ‑kɔɔɓgen dɛn cir gɛn gaabm ese tɛɗ se la?»
31 E, contudo, muitos de entre a multidão creram nele e diziam: Quando vier o Cristo, fará, porventura, maiores sinais do que este homem tem feito?
32 Gɔtn se *Parizige ɓaa booy taar kɛn jeege lee taaɗ naaŋ ki ro Isa ki se, naaɗe ute magal jee tɛɗn sɛrkge se, ɔl asgargen lee bɔɔb Ɓee Raa se, gɛn ɓaa kɔkŋ Isa.
32 Os fariseus, ouvindo a multidão murmurar estas coisas a respeito dele, juntamente com os principais sacerdotes enviaram guardas para o prenderem.
33 Gaŋ Isa ɗeekɗen ɔɔ: «Maam se, ɔɔpumga baata kɛn mꞋkiŋg te naase ɔɔ tɛɗga ɓo maam ɓaa kɔŋ debm kɛn ɔlumo.
33 Disse-lhes Jesus: Ainda por um pouco de tempo estou convosco e depois irei para junto daquele que me enviou.
34 Naase utu amki jea, naɓo amki je kɔŋ eyo. Taa gɔtn maam ɓaan ɓaa se, naase aki kɔŋ kaan eyo.»
34 Haveis de procurar-me e não me achareis; também aonde eu estou, vós não podeis ir.
35 Gɔtn se Yaudge baag taaɗn te naapa ɔɔ: «Naan̰ tap ɓo ɓaa kaam gay, jaay naaje jꞋan̰ki kɔŋ kɔŋ ey se? Ɔɔ ɓaa tiŋg daan Yaudge tun wɔɔk maakŋ Grɛkge tu se la? Ɔɔ gɔtn naane se naan̰ ɓaa dooy Grɛkge la?
35 Disseram, pois, os judeus uns aos outros: Para onde irá este que não o possamos achar? Irá, porventura, para a Dispersão entre os gregos, com o fim de os ensinar?
36 Ey num taar naan̰ taaɗ ɔɔ: ‹Naase utu amki jea, naɓo amki je kɔŋ eyo, taa gɔtn maam ɓaan ɓaa se, naase aki kɔŋ kaan eyo.› Taar se tap ɓo naan̰ je ɗeekŋ ɔɔ ɗio?»
36 Que significa, de fato, o que ele diz: Haveis de procurar-me e não me achareis; também aonde eu estou, vós não podeis ir?
37 Ɓii magal cir paacn̰ gɛn *laa Daabge se, ɓiin kɛn kaam mɔɔtn. Ɓiin se ɓo Isa iin̰ ɗaara ɔɔ uun mindin̰ raan ɔɔ baag taaɗa ɔɔ: «Debm kɛn jaay maane tɔɔlin̰ se n̰Ꞌɓaaɗo gɔtum ki ɔɔ n̰Ꞌkaaye.
37 No último dia, o grande dia da festa, levantou-se Jesus e exclamou: Se alguém tem sede, venha a mim e beba.
38 Aan gɔɔ taar kɛn kꞋraaŋo do dɔkin̰ taaɗ ɔɔ: debm jaay aalga maakin̰ dom ki se, Ꞌkɔŋ maan kɛn ɛɗ kaaja. Ɔɔ maan kɛn ɛɗ kaaja se, aɗe kiin̰ maakin̰ ki ɔɔ Ꞌtooɗn kɔɔy maakin̰ ki kɔl kɔl aan gɔɔ maan maakŋ oolge tu.»
38 Quem crer em mim, como diz a Escritura, do seu interior fluirão rios de água viva.
39 Kɛn Isa jaay taaɗ taar se, naan̰ je taaɗn taa *Nirl Raa, kɛn tɛɗga num, jee aalga maakɗe don̰ ki se utu Ꞌkɔŋɔ. Taa kaaɗ kɛn se, Nirl Raa bɔɔy te ey ɓɔrtɔ; taa Isa se ook ɓaa te raan gɔtn jꞋansen nook ey ɓɔrtɔ.
39 Isto ele disse com respeito ao Espírito que haviam de receber os que nele cressem; pois o Espírito até aquele momento não fora dado, porque Jesus não havia sido ainda glorificado.
40 Kɛn jeege jaay booy taar se, jee mɛtin̰ge ɗeek ɔɔ: «Gaabm se, ɗeere naan̰ se debm taaɗ taar teeco taar Raa ki mala mala.»
40 Então, os que dentre o povo tinham ouvido estas palavras diziam: Este é verdadeiramente o profeta;
41 Jee mɛtin̰ge taaɗ ɔɔ: «Naan̰ se ɓo *al‑Masi.» Gaŋ jee mɛtin̰gen kuuy taaɗ ɔɔ: «Al‑Masi ɓo aɗe kiin̰ taa naaŋ Galile ki ne? Kɛse gɔtɔ.
41 outros diziam: Ele é o Cristo; outros, porém, perguntavam: Porventura, o Cristo virá da Galileia?
42 Ey num taargen do dɔkin̰ kꞋraaŋin̰ga raaŋ se ɗeek ɔɔ: Al‑Masi se, aɗe teecn̰ mɛtjil *Daud ki ɔɔ aɗe kiin̰ Betleem ki, kɛn maakŋ naaŋ Daud ki ey la?»
42 Não diz a Escritura que o Cristo vem da descendência de Davi e da aldeia de Belém, donde era Davi?
43 Taa Isa se jee dɛn se, taarɗe ɓaa ɔk mɛtn naap eyo.
43 Assim, houve uma dissensão entre o povo por causa dele;
44 Gɔtn se jeege kandum maakɗe ki se je an̰ kɔkɔ naɓo nam ɔŋ ɔl te jin̰ ron̰ ki eyo.
44 alguns dentre eles queriam prendê-lo, mas ninguém lhe pôs as mãos.
45 Asgargen lee bɔɔb *Ɓee Raa se ɔk tɛrlo ɓaaɗo ɔŋ *magal jee tɛɗn sɛrkɛ Raage tu ute *Parizige. Naaɗe taaɗ asgarge tu ɔɔ: «Gɛn ɗi jaay naase Ꞌbaate kɔkŋ ɓaansin̰kiro se?»
45 Voltaram, pois, os guardas à presença dos principais sacerdotes e fariseus, e estes lhes perguntaram: Por que não o trouxestes?
46 Gɔtn se asgarge tɛrlɗen ɔɔ: «Ɓii kalaŋ tap ɓo nam ɔŋ taaɗ te taara aan gɔɔ gɛn gaabm se eyo.»
46 Responderam eles: Jamais alguém falou como este homem.
47 Anum Parizige se, tɛrlɗen ɔɔ: «Naase kic gaabm se taaɗ bisenga dose kic la?
47 Replicaram-lhes, pois, os fariseus: Será que também vós fostes enganados?
48 Maakŋ magalge tu ey lɛ maakŋ Parizige tu se aakkiga nam kalaŋ tookga taarin̰ la?
48 Porventura, creu nele alguém dentre as autoridades ou algum dos fariseus?
49 Num gaŋ jee dɛn took taarin̰ se naaɗe jeel *Ko Taar kɛn Raa ɛɗo Musa ki se eyo, ɔɔ naaɗe se lɛ jee kɛn Raa naamɗega naama.»
49 Quanto a esta plebe que nada sabe da lei, é maldita.
50 Gaŋ maakŋ Parizige tu se gaaba kalaŋ ron̰ Nikodem, naan̰ se ɓii kalaŋ iŋgoga kiŋg gɔtn Isa ki kici ɗeekɗen ɔɔ:
50 Nicodemos, um deles, que antes fora ter com Jesus, perguntou-lhes:
51 «Ko Taar kɛn Raa ɛɗjekiro se, debkilimi jaay kꞋbooy te taarin̰ eyo, ɔɔ jꞋaak te nakŋ kɛn naan̰ tɛɗ ey se, jꞋan̰ kɔkŋ mindin̰ jꞋɔɔ ɗi?»
51 Acaso, a nossa lei julga um homem, sem primeiro ouvi-lo e saber o que ele fez?
52 Gɔtn se naaɗe tɛrlin̰ ɔɔ: «Naai kic Ꞌtɛɗn kɔɗ Galile la? ꞋƁaa dooy ɔk taargen kꞋraaŋɗeno do dɔkin̰ se jiga jaayo, ɓii kalaŋ tap ɓo debm taaɗ taar teeco taar Raa ki gam teeco te taa naaŋ Galile ki eyo.»
52 Responderam eles: Dar-se-á o caso de que também tu és da Galileia? Examina e verás que da Galileia não se levanta profeta.
53 [Gɔtn se, naŋa naŋa kic ɓo iin̰ uun ɗoobm ɓeen̰a ɓeen̰a.]
53 [E cada um foi para sua casa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.