João 18

Kitapm kɛn Raa dɔɔko kiji ute jeege (KYQ) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Kɛn Isa jaay taaɗ naŋ taarin̰ se, naan̰ iin̰ te jee mɛtin̰ ki gaaŋ kaam maane kꞋdaŋin̰ Sedrɔn deel ɓaa jɛŋ kɛn kaam naane. Gɔtn se ɔk jinɛnɛ ɔɔ naan̰ ute jee mɛtin̰ ki se ɓaa ɛnd maak ki.
1 Depois dessas palavras, Jesus saiu com os seus discípulos para além da torrente de Cedron, onde havia um jardim, no qual entrou com os seus discípulos.
2 Gaŋ Judas je kutn Isa se, jeel gɔtn ese kici taa Isa ute jee mɛtin̰ ki se, lee ɓaaɗo tus tus gɔtn ese.
2 Judas, o traidor, conhecia também aquele lugar, porque Jesus ia freqüentemente para lá com os seus discípulos.
3 Naan̰ deelo naan dɔɔl asgar *Rɔmɛge tu, ute asgargen kɛn lee bɔɔb *Ɓee Raa. Naaɗe se *Parizige ute *magal jee tɛɗn sɛrkɛ Raage tu ɓo ɔlɗeno. Naaɗe ɓaaɗo jinɛnɛ ki se, ute jɛl pooɗge te lɔɔmpɗege ɔɔ ute nakŋ tɛɗn bɔɔrɗege.
3 Tomou então Judas a coorte e os guardas de serviço dos pontífices e dos fariseus, e chegaram ali com lanternas, tochas e armas.
4 Num gaŋ Isa jeel paac nakŋ utu kaan don̰ ki se, naan̰ iiko cɛɛɗe ki ɗeekɗen ɔɔ: «Naase Ꞌjeki naŋa?»
4 Como Jesus soubesse tudo o que havia de lhe acontecer, adiantou-se e perguntou-lhes: A quem buscais?
5 Naaɗe tɛrlin̰ ɔɔ: «Naaje kꞋje Isan kɔɗ Nazarɛt.» Gɔtn se Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Kɛse ɓo maama.» Gaŋ Judas debm kɛn je kutin̰ se utu maakŋ jeege tun se kici.
5 Responderam: A Jesus de Nazaré. Sou eu, disse-lhes. {Também Judas, o traidor, estava com eles.}
6 Kɛn jee se jaay booy Isa ɗeekɗen ɔɔ: «Kɛse maam se,» jee se tɛr te mɛtɗe diwir ɔɔ naaɗe paac si naaŋ ki.
6 Quando lhes disse Sou eu, recuaram e caíram por terra.
7 Tɛr Isa tɔnd mɛtɗe daala ɔɔ: «Naase tap ɓo, Ꞌjeki naŋa?» Naaɗe tɛrlin̰ ɔɔ: «Naaje kꞋje Isan kɔɗ Nazarɛt.»
7 Perguntou-lhes ele, pela segunda vez: A quem buscais? Disseram: A Jesus de Nazaré.
8 Isa tɛrlɗen ɔɔ: «Maam mꞋtaaɗsenoga taaɗa mꞋɔɔ kɛse ɓo maama. Kɛn naase jaay, Ꞌjemki maam sum num, ɔn̰ki jee mɛtum ki se Ꞌɓaao.»
8 Replicou Jesus: Já vos disse que sou eu. Se é, pois, a mim que buscais, deixai ir estes.
9 Taar kɛn Isa taaɗo se aanga ɗoobin̰ ki kɛn ɔɔ: Maakŋ jeege tun kɛn naai ɛɗumɗeno kaam jim paac se, nam kalaŋ maam mꞋutin̰ te eyo.
9 Assim se cumpriu a palavra que disse: Dos que me deste não perdi nenhum {Jo 17,12}.
10 Gɔtn se, Simon Piɛr ɔɔɗ gɔrɗ‑jɛrlin̰ se, ɔɔ ɔg gaaŋ te bi debm tɛɗn naabm magal debm tɛɗn sɛrkɛ Raa ki. Naan̰ gaaŋ te bin̰ do ji daama ɔɔ gaabm se kꞋdaŋin̰ Malkus.
10 Simão Pedro, que tinha uma espada, puxou dela e feriu o servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha direita. {O servo chamava-se Malco.}
11 Gaŋ Isa taaɗ Piɛr ki ɔɔ: «Gɔrɗ‑jɛrli se ɔlin̰ saapin̰ ki gɔtin̰ ki! *Kɔɔpm dubar kɛn Bubum ɛɗumo se, maam mꞋan̰ kaayin̰ ey la?»
11 Mas Jesus disse a Pedro: Enfia a tua espada na bainha! Não hei de beber eu o cálice que o Pai me deu?
12 Gɔtn se dɔɔl asgar *Rɔmɛge, ute bubɗe ɔɔ te asgargen kɛn lee bɔɔb *Ɓee Raa kɛn Yaudge ɔlɗeno se, iij‑ɔk Isa ɔɔ dɔɔkin̰a.
12 Então a coorte, o tribuno e os guardas dos judeus prenderam Jesus e o ataram.
13 Naaɗe ɔk ɓaansin̰o deet se gɔtn Annan ki. Ɔɔ Annan se ɓo moom Kayipm gaaba. Ɔɔ ɓaar kɛn ese Kayipm ɓo *magal debm tɛɗn sɛrkɛ Raa ki.
13 Conduziram-no primeiro a Anás, por ser sogro de Caifás, que era o sumo sacerdote daquele ano.
14 Kayipm ese ɓo kɛn taaɗo magal Yaudge tu ɔɔ: kɛn asen tɛɗn jiga naase ki se, deb kalaŋ ɓo Ꞌkooyo ɔɔ Ꞌkɔn̰ jee dɛna.
14 Caifás fora quem dera aos judeus o conselho: Convém que um só homem morra em lugar do povo.
15 Simon Piɛr ute debm mɛtn Isa kɛn kuuy se, naaɗe ɔko mɛtn Isa. Num debm mɛtn Isa kɛn kuuy se, *magal debm tɛɗn sɛrkɛ Raa ki se jeelin̰a, gɔtn se naan̰ ɛnd te Isa kalaŋ ɓaa daan bɔɔr ɓee magal debm tɛɗn sɛrkɛ Raa ki se.
15 Simão Pedro seguia Jesus, e mais outro discípulo. Este discípulo era conhecido do sumo sacerdote e entrou com Jesus no pátio da casa do sumo sacerdote,
16 Gaŋ Piɛr se ɔɔp iŋg naatn taa ɗoob ki, anum debm mɛtn Isa kɛn kuuy, kɛn magal debm tɛɗn sɛrkɛ Raa ki jeelin̰ se teeco. Ɔɔ ɓaaɗo taaɗ mɛnd kɛn iŋg bɔɔb taa ɗoobo se, ɔɔ jꞋɔn̰ Piɛr se ɛndo.
16 porém Pedro ficou de fora, à porta. Mas o outro discípulo {que era conhecido do sumo sacerdote} saiu e falou à porteira, e esta deixou Pedro entrar.
17 Ɔɔ mɛnd kɛn iŋg bɔɔb taa ɗoobo se, naan̰ ɗeek Piɛr ki ɔɔ: «Naai kic ɓo maakŋ jeege tun mɛtn gaab kɛn se la?» Piɛr tɛrlin̰ ɔɔ: «Maam se mɛtn naaɗe eyo!»
17 A porteira perguntou a Pedro: Não és acaso também tu dos discípulos desse homem? Não o sou, respondeu ele.
18 Ɓii kɛn se kuulu ɔɔn̰ɔ, taa naan̰ se ɓo jee tɛɗn naabge ute asgargen kɛn lee bɔɔb *Ɓee Raa se, gɔtn se naaɗe tuuy pooɗo ɔɔ ɗaar riib riibi. Gɔtn se Piɛr kic ɗaar riib te naaɗe.
18 Os servos e os guardas acenderam um fogo, porque fazia frio, e se aqueciam. Com eles estava também Pedro, de pé, aquecendo-se.
19 Gaŋ magal debm tɛɗn sɛrkɛ Raa ki se baag tɔnd mɛtn Isa se taa jee mɛtin̰ ki ɔɔ do taar kɛn naan̰ lee dooyɗe.
19 O sumo sacerdote indagou de Jesus acerca dos seus discípulos e da sua doutrina.
20 Isa tɛrlin̰ ɔɔ: «Jee te dɛnɗe se maam taaɗɗenga tal tal ɔɔ daayum maam mꞋlee dooyo jeege maakŋ *ɓee kɛn Yaudge lee tusn maak ki ɔɔ mꞋdooyo jeege daan bɔɔr *Ɓee Raa ki, gɔtn kɛn Yaudge paac lɛ tusn se taar ɗim kalaŋ tap ɓo maam mꞋɔyin̰ te eyo.
20 Jesus respondeu-lhe: Falei publicamente ao mundo. Ensinei na sinagoga e no templo, onde se reúnem os judeus, e nada falei às ocultas.
21 Naai tap ɓo Ꞌtɔnd mɛtum bin se taa ɗio? Naai Ꞌtɔnd mɛtn jeegen tiŋg booyo taar kɛn maam mꞋlee taaɗɗeno se. Ɔɔ mɛtn taar kɛn maam taaɗɗeno se lɛ, naaɗe jeelin̰ paac.»
21 Por que me perguntas? Pergunta àqueles que ouviram o que lhes disse. Estes sabem o que ensinei.
22 Do taar kɛn se sum ɓo maakŋ asgarge tun kɛn lee bɔɔb Ɓee Raa se deb kalaŋ kɛn cɛɛn̰ ki se, ɔndin̰ mɛtn bin̰ ki ɔɔ ɗeekin̰ ɔɔ: «Magal debm tɛɗn sɛrkɛ Raa ki ɓo kꞋtaaɗin̰ taar kɛn bin ne?»
22 A estas palavras, um dos guardas presentes deu uma bofetada em Jesus, dizendo: É assim que respondes ao sumo sacerdote?
23 Gaŋ Isa tɛrlin̰ ɔɔ: «ꞋTaaɗum tu taar ɗi kɛn maam mꞋtaaɗ mꞋtujin̰ se! Ɔɔ kɛn maam jaay mꞋtaaɗga taar mɛt ki num, gɛn ɗi jaay naai ɔndum se?»
23 Replicou-lhe Jesus: Se falei mal, prova-o, mas se falei bem, por que me bates?
24 Isa jaay Annan ɔlin̰ gɔtn Kayipm kɛn magal debm tɛɗn sɛrkɛ Raa ki se, Isa kꞋdɔɔkin̰ga dɔɔkɔ.
24 {Anás enviou-o preso ao sumo sacerdote Caifás.}
25 Kaaɗ kɛn Simon Piɛr ɗaar riib riib pooɗo gɔtn ese se, naaɗe ɗeekin̰ ɔɔ: «Maakŋ jeege tun mɛtn gaab kɛn se, naai kic ɓo maakɗe ki la!» Gɔtn se Piɛr naaj ɔɔ: «Maam se mɛtn naaɗe eyo.»
25 Simão Pedro estava lá se aquecendo. Perguntaram-lhe: Não és porventura, também tu, dos seus discípulos? Negou-o, dizendo: Não!
26 Gaŋ maakŋ jee tɛɗn naabm *magal debm tɛɗn sɛrkɛ Raa ki se, deb kalaŋ se taasn gaabm kɛn Piɛr ɔg gaaŋo te bin̰ se, naan̰ ɗeek Piɛr ki ɔɔ: «Naai se, maam mꞋaakioga te naan̰ maakŋ jinɛn ki ɗaamo?»
26 Disse-lhe um dos servos do sumo sacerdote, parente daquele a quem Pedro cortara a orelha: Não te vi eu com ele no horto?
27 Gaŋ tɛr gɔtn se Piɛr naaj daala ɔɔ kaaɗ kɛn se sum ɓo gaŋ kɔrɔn̰jɔ naar ɔɔɗ ɔɔyɔ.
27 Mas Pedro negou-o outra vez, e imediatamente o galo cantou.
28 Tanɔɔrin̰ nɔɔrin̰ se, naaɗe ɔko Isa gɔtn Kayip ki ɔɔ ɓaansin̰ ɓee magal *Rɔmɛge tu ron̰ Pilat. Gaŋ naaɗe baate kɛnd maak ki taa naaɗe ɗaapga ɗaap roɗe gɛn kɔsn *laa Paak, taa naaɗe je tɛɗn kusin̰a roɗe ki eyo.
28 Da casa de Caifás conduziram Jesus ao pretório. Era de manhã cedo. Mas os judeus não entraram no pretório, para não se contaminarem e poderem comer a Páscoa.
29 Gɔtn se Pilat teec ɔŋɗe naatn ɔɔ ɗeekɗen ɔɔ: «Gaabm se naase ɔkin̰ki mindin̰ gɛn ɗi?»
29 Saiu, por isso, Pilatos para ter com eles, e perguntou: Que acusação trazeis contra este homem?
30 Naaɗe tɛrlin̰ ɔɔ: «Gaabm se kɛn tuj te ɗim ey sum ɓo naaje jꞋansin̰o kɔkŋ ɓaa gɔti ki la?»
30 Responderam-lhe: Se este não fosse malfeitor, não o teríamos entregue a ti.
31 Gɔtn se Pilat tɛrlɗen ɔɔ: «Naase mala ɔk ɓaansin̰ki, ɔɔ taar se, ɓaa aakin̰ki ute ɗoobm naase.» Gaŋ Yaudge tɛrlin̰ ɔɔ: «Naaje jꞋundjen te kulu gɛn tɔɔl deba eyo.»
31 Disse, então, Pilatos: Tomai-o e julgai-o vós mesmos segundo a vossa lei. Responderam-lhe os judeus: Não nos é permitido matar ninguém.
32 Bin ɓo taar kɛn Isa taaɗo ɔɔ te ɗoobm gay kɛn naan̰ utu an kooy se, aanga ɗoobin̰ ki.
32 Assim se cumpria a palavra com a qual Jesus indicou de que gênero de morte havia de morrer {Mt 20,19}.
33 Gɔtn se Pilat tɛrl ɛnd maak ki daala, ɔl kꞋdaŋo Isa, ɔɔ naan̰ tɔnd mɛtin̰ ɔɔ: «Naai ɓo Gaar Yaudge la?»
33 Pilatos entrou no pretório, chamou Jesus e perguntou-lhe: És tu o rei dos judeus?
34 Num Isa tɛrlin̰ ɔɔ: «Taar naai Ꞌtaaɗ se, naai mala ɓo saap ɔŋin̰ lɔɓu, jeegen kuuy ɓo taaɗi taa maam lɛ?»
34 Jesus respondeu: Dizes isso por ti mesmo, ou foram outros que to disseram de mim?
35 Pilat tɛrlin̰ ɔɔ: «Naai aakum maam se, mꞋkɔɗ Yaud la? Kɛse jeeige mala naaɗen *jee magal tɛɗn sɛrkɛ Raa ki se ɓo ɔk ɓaansio gɔtum ki je ai kutu. Naai tap ɓo tujga ɗio?»
35 Disse Pilatos: Acaso sou eu judeu? A tua nação e os sumos sacerdotes entregaram-te a mim. Que fizeste?
36 Gɔtn se Isa tɛrlin̰ ɔɔ: «Gaar maam se gɛn do naaŋa ara eyo. Kɛn gaar maam jaay gɛn do naaŋa ara num, asgarumge am kɔŋ kɔn̰um Yaudge am kɔk eyo. Num ɓɔrse gaar maam se, gɛn do naaŋa ara eyo.»
36 Respondeu Jesus: O meu Reino não é deste mundo. Se o meu Reino fosse deste mundo, os meus súditos certamente teriam pelejado para que eu não fosse entregue aos judeus. Mas o meu Reino não é deste mundo.
37 Gɔtn se Pilat ɗeekin̰ ɔɔ: «Kɛn bin se, naai gaarge ɗaamo?» Isa tɛrlin̰ ɔɔ: «Yɛɛ aan gɔɔ kɛn naai Ꞌtaaɗin̰ se, maam se mꞋgaarge. Taa naan̰ se ɓo maam jꞋoojuma ɔɔ maam mꞋɓaaɗo do naaŋ ki se taa mꞋtɛɗn saaɗa do taar kɛn mɛt ki. Ɔɔ debm jaay iŋg ute taar mɛt ki se, booy kuun taaruma.»
37 Perguntou-lhe então Pilatos: És, portanto, rei? Respondeu Jesus: Sim, eu sou rei. É para dar testemunho da verdade que nasci e vim ao mundo. Todo o que é da verdade ouve a minha voz.
38 Pilat tɛrl Isa ki ɔɔ: «Taar mɛt ki se, taar gayo?»
38 Disse-lhe Pilatos: Que é a verdade?... Falando isso, saiu de novo, foi ter com os judeus e disse-lhes: Não acho nele crime algum.
39 Aan gɔɔ aanga laa Paakŋ gɛn Yaudge tak ɓo, maam mꞋlee mꞋtɔɔɗ tɔlsen tɔl maakŋ jee daŋgayge tu deba kalaŋ se, ɓɔrse naase Ꞌjeki mꞋasen kɔɔɗn kɔl Gaar Yaudge se la?»
39 Mas é costume entre vós que pela Páscoa vos solte um preso. Quereis, pois, que vos solte o rei dos judeus?
40 Tɛr gɔtn se naaɗe baag tɔɔyɔ ɔɔ: «Naaje kꞋje Barabas, ey num naan̰ se eyo!» Anum gaŋ Barabas se, naan̰ debm tujn̰ nakŋ jeege.
40 Então todos gritaram novamente e disseram: Não! A este não! Mas a Barrabás! {Barrabás era um salteador.}

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.