Atos 26
Kitapm kɛn Raa dɔɔko kiji ute jeege (KYQ) vs NVT
1 Gɔtn se, Gaar Agripa taaɗ Pɔl ki ɔɔ: «Ɓɔrse jꞋɔn̰iga ɗoobo Ꞌtaaɗ mɛtn taari.»
1 Então Agripa disse a Paulo: “Você pode falar em sua defesa”. Paulo fez um sinal com a mão e começou sua defesa:
2 «Gaar Agripa, jaaki maam mꞋɗaar naani ki ara se, maakum raap aak eyo. Taa maam mꞋɔk ɗoobo gɛn taaɗn mɛtn taargen Yaudge lee ɔkum mindum se.
2 “Rei Agripa, considero-me feliz de ter hoje a oportunidade de lhe apresentar minha defesa contra todas as acusações feitas pelos líderes judeus,
3 Taa naai lɛ, Ꞌjeele nakŋ bubɗegen naaɗe lee tɛɗa ute do taargen naaɗe lee naaj do ki se. Taa naan̰ se ɓo, maam mꞋeemi nɔɔ mɛti ki ɔɔ uɗum bi do taar kɛn maam mꞋai taaɗ se.
3 pois sei que conhece bem todos os costumes e controvérsias dos judeus. Portanto, peço que me ouça com paciência.
4 «ꞋBooy mꞋai taaɗa: Yaudge paac se Ꞌjeeluma taa maam lɛ mꞋteep daanɗe ki Jeruzalɛm ki ara.
4 “Como os líderes judeus sabem muito bem, recebi educação judaica completa desde a infância entre meu povo e depois em Jerusalém.
5 Do dɔkin̰ tap ɓo, naaɗe Ꞌjeeluma, maam se mꞋuun ɗoobm *Parizigen tɛɗin̰ ɔɔn̰ dɛn se. Naaɗe se jeele kɛn naaɗe je kic ɓo am tɛɗn saaɗumge.
5 Também sabem, e talvez estejam dispostos a confirmar, que vivi como fariseu, a seita mais rígida de nossa religião.
6 Jaaki jaay kꞋjꞋɔk kꞋɓaansumo gɔtn kɔjn̰ bɔɔrɔ ki se, taa maam mꞋɔndga kɔnd dom do nakge tun *Raa taaɗo bubjege tu ɔɔ utu ajeki kɛɗ se.
6 Agora estou sendo julgado por causa de minha esperança no cumprimento da promessa feita por Deus a nossos antepassados.
7 Taa naan̰ se ɓo, taa ɓeejegen sik‑kaar‑di se eem Raa nɔɔrɔ katara; taa naaɗe ɔnd doɗe ɔɔ utu kɔŋ nakgen kɛn Raa taaɗ ɔɔ utu ajeki kɛɗ se. Bin ɓo Gaar Agripa, maam kic mꞋɔnd dom do nakge tun se kici, ɔɔ taa naan̰ se ɓo, Yaudge lee ɔkum mindum se.
7 De fato, é por isso que as doze tribos de Israel adoram a Deus fervorosamente, dia e noite, e compartilham da mesma esperança que eu. E, no entanto, ó rei, acusam-me por causa dessa esperança!
8 Bin num, gɛn ɗi jaay naase Yaudge ɔɔki Raa se Ꞌkɔŋ dur jeegen ooyga kooy ey se?
8 Por que lhes parece tão incrível que Deus ressuscite os mortos?
9 «Ɗeere, maam kic maakŋ saapum ki se, ute ɗoobm gay kic ɓo mꞋɗo ɗo mꞋje ro Isan kɔɗ Nazarɛt se se Ꞌtɛɗn gɔtɔ.
9 “Eu costumava pensar que era minha obrigação empenhar-me em me opor ao nome de Jesus, o nazareno.
10 Kɛse ɓo nakŋ kɛn maam mꞋtɛɗo Jeruzalɛm ki. Naan̰ kɛn se, *magalgen gɛn jee tɛɗn sɛrkɛ Raage tu se ɓo, undumo kulu ɔɔ maam se, jee aalga kaal maakɗe do Isa *al‑Masi ki se, jeege dɛna kɛn mꞋtɔk mꞋɔmbɗeno daŋgay ki. Ɔɔ kɛn naaɗe jaay dɔɔk taarɗe gɛn tɔɔlɗe lɛ, maam kic mꞋtook ute naaɗe.
10 Foi exatamente o que fiz em Jerusalém. Com autorização dos principais sacerdotes, fui responsável pela prisão de muitos dentre o povo santo. E eu votava contra eles quando eram condenados à morte.
11 Maam mꞋlee mꞋdabarɗe maakŋ *ɓeege tun kɛn Yaudge lee tusn maak ki se. Gɔtn se maam mꞋtɛɗɗe ute taa tɔɔgɔ. MꞋje naaɗe an rɛsn ute ɗoobm Isa se. Maakum jaay taarum doɗe ki se, ɔlum bini mꞋɓaa mꞋdabarɗen maakŋ gɛgɛrge tun kɛn maakŋ taa naaŋ Yaudge te eyo kici.»
11 Muitas vezes providenciei que fossem castigados nas sinagogas, a fim de obrigá-los a blasfemar. Eu me opunha a eles com tanta violência que os perseguia até em cidades estrangeiras.
12 Tɛr Pɔl taaɗ Agripa ki ɔɔ: «Taa naan̰ se ɓo, ɓii kalaŋ *magal jee tɛɗn sɛrkɛ Raage tu se, ɔlum ɔɔ mꞋɓaa Damas ki gɛn ɓaa tɔkŋ jee kɛn aalga kaal maakɗe do Isa al‑Masi kɛn gɔtn naane se.
12 “Certo dia, numa dessas missões, dirigia-me a Damasco, autorizado e incumbido pelos principais sacerdotes.
13 Gaar Agripa, kɛn maam mꞋutu mꞋɓaa ɓaa ɗoob ki jaay kaaɗa aan katara ki se, maam mꞋaak pooɗo raap lak lak iin̰o maakŋ raa ki. Ɔɔ pooɗn se, raap cir kaaɗa, ɓaaɗo deebje maam jꞋutu jee kꞋɓaa ɓaa ɗoob ki tɛl se.
13 Por volta do meio-dia, ó rei, ainda a caminho, uma luz do céu, mais intensa que o sol, brilhou sobre mim e meus companheiros.
14 Gɔtn se, naaje paac kꞋsi naaŋ ki ɔɔ maam mꞋbooy mind deba taaɗum ute taar naaŋ Yaudge ɔɔ: ‹Sɔl, Sɔl, naai Ꞌdabarum tap ɓo taa ɗi? Kɛse naai Ꞌdabar roi cɛrɛ aan gɔɔ maal kɛn ɔn̰ ron̰ mɛlin̰ dabarin̰ ute mɛmɛyɛ se.›
14 Todos nós caímos no chão, e eu ouvi uma voz que me dizia em aramaico: ‘Saulo, Saulo, por que você me persegue? Não adianta lutar contra minha vontade’.
15 Maam mꞋtɔnd mɛtin̰ mꞋɔɔ: ‹Mɛluma, naai tap ɓo naŋa?› Ɔɔ Mɛljege tɛrlum ɔɔ: ‹Maam ɓo Isan kɛn naai Ꞌlee dabarin̰ se.
15 “‘Quem és tu, Senhor?’, perguntei. “E o Senhor respondeu: ‘Sou Jesus, a quem você persegue.
16 Num gɔti ki se, iin̰ ɗaar raan. Maam mꞋteeco naani ki se, mꞋbɛɛr mꞋɔɔɗi taa am tɛɗn debm tɛɗn naabuma. Jaaki, mꞋteeciga naani ki naai aakumga ute kaami se, maam mꞋutu mꞋteec naani ki ɔɔ mꞋai taaɗn nakgen kuuy daala.
16 Agora levante-se, pois eu apareci para nomeá-lo meu servo e minha testemunha. Conte o que viu e o que eu lhe mostrarei no futuro.
17 Yaudge ute jeegen Yaudge eyo kɛn maam mꞋɔli gɔtɗe ki se, maam mꞋai kaaj jiɗe ki.
17 E eu o livrarei tanto de seu povo como dos gentios. Sim, eu o envio aos gentios
18 Maam mꞋɔli gɔtɗe ki se taa aɗe kɔɔɗn kaamɗe Ꞌkaaka. Ute naan̰ se jaay ɓo, naaɗe aɗe teecn̰ maakŋ gɔt kɛn ɔɔɗ se, ɔɔ aɗe ɓaa gɔt kɛn wɔɔrɔ. Ɔɔ naaɗe aɗe teecn̰ maakŋ ji *Ɓubm sitange tu ɔɔ Ꞌɓaa gɔtn Raa ki taa Raa se aɗen tɔɔl *kusin̰ɗege ɔɔ naaɗe kɔŋ bɛɗɗe ute jee Raagen *salal se taa naaɗe aalga maakɗe do maam ki.›
18 para abrir os olhos deles a fim de que se voltem das trevas para a luz, e do poder de Satanás para Deus. Então receberão o perdão dos pecados e a herança entre o povo de Deus, separado pela fé em mim’.
19 «Taa naan̰ se ɓo Gaar Agripa, nakŋ Raa teec naanum ki jaay taaɗum mꞋaakin̰ ute kaamum se, maam mꞋɔŋ mꞋbaate te eyo num mꞋtookga do ki.
19 “Portanto, rei Agripa, obedeci à visão celestial.
20 Gaŋ booyo deet deet se, maam mꞋtaaɗo taar Raa jeege tun Damas ki ɔɔ jeege tun Jeruzalɛm ki ɔɔ mꞋtaaɗ mꞋdɔɔɗo jeege tun taa naaŋ Yaudge tu paac ɔɔ tɛr mꞋtaaɗɗega jeege tun Yaudge eyo se kici. MꞋtaaɗɗen mꞋɔɔ, kꞋtɛrl kiŋgɗe ɔɔ jꞋaal maakɗe do Raa ki ɔɔ kꞋtɛɗ nakgen jiga kɛn Ꞌtaaɗn jeege tu ɔɔ naaɗe se Ꞌtɛrlga kiŋgɗe.
20 Anunciei a mensagem primeiro em Damasco, depois em Jerusalém e em toda a Judeia, e também aos gentios, dizendo que todos devem arrepender-se, voltar-se para Deus e mostrar, por meio de suas boas obras, que mudaram de rumo.
21 Taa naan̰ se ɓo, Yaudgen kandum se ɔkum daan bɔɔr *Ɓee Raa ki ɔɔ naaɗe je am tɔɔlɔ.
21 Alguns judeus me prenderam no templo por anunciar essa mensagem e tentaram me matar.
22 Ute naan̰ se kic ɓo, bini jaaki, Raa utu bɔɔbum bɔɔbɔ ɔɔ maam mꞋutu mꞋtaaɗ taaɗ taarin̰ kɛn *Musa ute jee taaɗ taar teeco taar Raa ki do dɔkin̰a taaɗo ɔɔ Ꞌtɛɗga num al‑Masi utu aɗe ɓaa se. Kɛse ɓo taar kɛn maam lee taaɗ naan jee jꞋaalɗen maak ki ute jee jꞋaalɗen maak ki ey kici. Kɛse ɓo taaruma,
22 Mas Deus tem me protegido até este momento, para que eu dê testemunho a todos, dos mais simples até os mais importantes. Não ensino nada além daquilo que os profetas e Moisés disseram que haveria de acontecer,
23 mꞋɔɔ: al‑Masi se dabarga ɔɔ naan̰ ooyga ɔɔ maakŋ jeege tun ooyga kooy se, naan̰ ɓo debm kɛn duro deet daan yoge tu ɔɔ naan̰ ɓo debm kɛn wɔɔr gɔtɔ Yaudge tu ɔɔ jeege tun Yaudge eyo kici.»
23 que o Cristo sofreria e seria o primeiro a ressuscitar dos mortos e, desse modo, anunciaria a luz de Deus tanto aos judeus como aos gentios”.
24 Kɛn Pɔl jaay utu taaɗ taaɗ mɛtn taarin̰ sum ɓo, Pɛstusn kɛn magal taa naaŋ gɔtn ese se uun mindin̰ raan ɗeekin̰ ɔɔ: «Ɓɛrɛ Pɔl, naai se debm dɛrlɛ ɔɔ jeel nakgen kɛn naai ɔk se, biga doi.»
24 De repente, Festo gritou: “Paulo, você está louco! O excesso de estudo o fez perder o juízo!”.
25 Gɔtn se Pɔl tɛrlin̰ ɔɔ: «Jaamus, maam se, dom bi te eyo. Taargen maam mꞋtaaɗ se, taargen mɛt ki ɔɔ kɛn ute ɗoobin̰a.
25 Mas Paulo respondeu: “Não estou louco, excelentíssimo Festo. Digo a mais sensata verdade,
26 Ɔɔ Gaar Agripa se lɛ, nakgen deel se naan̰ Ꞌjeel mɛtin̰a. Taa naan̰ se ɓo, maam mꞋtaaɗ naanin̰ ki kic ɓo mꞋɓeer ey se; naan̰ se maam mꞋjeele, nakgen maam mꞋtaaɗ se lɛ, kɛn naan̰ jeel mɛtin̰ ey se gɔtɔ. Taa nakgen deel ɓɔrse ese se lɛ jeege paac booyin̰ga.
26 e o rei Agripa sabe dessas coisas. Expresso-me com ousadia porque tenho certeza de que esses acontecimentos são todos de conhecimento dele, pois não se passaram em algum canto escondido.
27 Gaar Agripa, taar jee taaɗ taar teeco taar Raa ki taaɗo do dɔkin̰ se, tap ɓo naai Ꞌtook do ki la? Maam mꞋjeele, naai se Ꞌtookŋ do taarɗege tu se.»
27 Rei Agripa, o senhor crê nos profetas? Eu sei que sim”.
28 Gɔtn se Gaar Agripa tɛrlin̰ ɔɔ: «Ute taari se, naai saap ɔɔ bin sum ɓo, naai Ꞌnaar am tɛɗum mꞋtɛɗn debm *al‑Masi bin aa!»
28 Então Agripa o interrompeu: “Você acredita que pode me convencer a tornar-me cristão em tão pouco tempo?”.
29 Pɔl tɛrlin̰ ɔɔ: «Kɛn ɓɔrse lɔ tɛɗga jaayo, maam se mꞋtɔnd mɛtn Raa. Naai ute jeegen ɓɔrse iŋg Ꞌbooyki taar maam mꞋiŋg mꞋtaaɗsen se, mꞋje aki tɛɗn aan gɔɔ maama. Naɓo nakŋ maam mꞋje Ꞌkaan dose ki ey se, zin̰zir kɛn kꞋdɔɔkŋ sum se sum.»
29 Paulo respondeu: “Em pouco ou em muito tempo, peço a Deus que tanto o senhor como os demais aqui presentes se tornem como eu, exceto por estas correntes”.
30 Kɛn Pɔl jaay taaɗ naŋ taarin̰ sum se, gɔtn se Gaar Agripa, magal taa naaŋ gɔtn ese, Berenis, ɔɔ jee iŋg ute naaɗe gɔtn ese se, paac se iin̰ ɔn̰ gɔtn ese.
30 Então o rei, o governador, Berenice e todos os outros se levantaram e se retiraram.
31 Kɛn naaɗe jaay iik tɔɔk cɛɛs ki se, naaɗe taaɗ ute naapa ɔɔ: «Gaabm se lɛ, naan̰ tuj te ɗim kɛn an̰ kaasn jaay jꞋan̰ tɔɔlɔ lɔ jꞋan̰ kɔkŋ daŋgay ki eyo.»
31 Enquanto saíam, conversavam entre si e concordaram: “Esse homem não fez nada que mereça morte ou prisão”.
32 Gɔtn se, Agripa taaɗ Pɛstus ki ɔɔ: «Kɛn gaabm se jaay taaɗ te ɔɔ jꞋan̰ ɓaa gɔtn Sezar ki ey num, naai an̰ kɔɔɗn kɔlɔ.»
32 E Agripa disse a Festo: “Ele poderia ser posto em liberdade se não tivesse apelado a César”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.