Atos 23
Kitapm kɛn Raa dɔɔko kiji ute jeege (KYQ) vs ARIB
1 Kɛn Pɔl jaay aan naan Yaudge tun *jee kaakŋ mɛtn taarge se, naan̰ ɔndɗen kaama tak ɔɔ ɗeekɗen ɔɔ: «Gɛnaamge, maam se, leem kɛn mꞋlee naan *Raa ki bini aan jaaki se, maam mꞋjeel maakum ki, maam se mꞋtuj te ɗim eyo.»
1 Fitando Paulo os olhos no sinédrio, disse: Varões irmãos, até o dia de hoje tenho andado diante de Deus com toda a boa consciência.
2 Gaŋ Ananias kɛn *magal jee tɛɗn sɛrkɛ Raa ki se, taaɗ jeege tun kɛn cɛɛ Pɔl ki se ɔɔ: «Pɔl se, kꞋjꞋɔndin̰ taarin̰ ki.»
2 Mas o sumo sacerdote, Ananias, mandou aos que estavam junto dele que o ferissem na boca.
3 Gɔtn se Pɔl tɛrlin̰ ɔɔ: «Naai kɛn tec aan gɔɔ durdur jꞋɔlin̰ ron̰ raap raap se, Raa utu ai kɔnd naai. Naai ɓo debm aal *Ko Taar Raa maak ki eyo ɔɔ gɔtn ese se Ꞌje am kɔjn̰ bɔɔrɔ dom ki ute Ko Taar Raa ɔɔ ɔl ɔɔ kꞋjꞋɔnduma.»
3 Então Paulo lhe disse: Deus te ferirá a ti, parede branqueada; tu estás aí sentado para julgar-me segundo a lei, e contra a lei mandas que eu seja ferido?
4 Gaŋ jee iŋg cɛɛ Pɔl ki se, taaɗin̰ ɔɔ: «Naai se ɓo, Ꞌnaaj magal debm tɛɗ sɛrkɛ Raa ki tu ne?»
4 Os que estavam ali disseram: Injurias o sumo sacerdote de Deus?
5 Gɔtn se, Pɔl tɛrlɗen ɔɔ: «Gɛnaamge, kɛn gaabm se jaay magal debm tɛɗ sɛrkɛ Raa ki se, maam mꞋjeel eyo. Ey num, Kitap se taaɗga ɔɔ: Magal jee taa naaŋi ki se ɔn̰te naajin̰a.»
5 Disse Paulo: Não sabia, irmãos, que era o sumo sacerdote; porque está escrito: Não dirás mal do príncipe do teu povo.
6 Yaudgen jee kaakŋ mɛtn taargen tus se, Pɔl jeel maakɗe ki se, jee mɛtin̰ge se *Sadusege ɔɔ kɛngen mɛtin̰ge se lɛ *Parizige. Taa naan̰ se ɓo, naan̰ taaɗɗen makɔn̰ɔ ɔɔ: «Gɛnaamge, maam se mꞋkɔɗ Parizi ɔɔ bubum kic ɓo Parizi, naɓo kɛn ɔl kꞋjꞋɔk kꞋɓaansumo gɔtn kɔjn̰ bɔɔr ki se, taa maam se mꞋɔnd dom do Raa kɛn utu dur jeege daan yoge tu se.»
6 Sabendo Paulo que uma parte era de saduceus e outra de fariseus, clamou no sinédrio: Varões irmãos, eu sou fariseu, filho de fariseus; é por causa da esperança da ressurreição dos mortos que estou sendo julgado.
7 Kɛn naaɗe jaay booy Pɔl taaɗɗen taar se, Sadusege ute Parizige se baag naajn̰ ute naapa ɔɔ ɔl jee dɛngen tus gɔtn ese se, ɓaa gaaŋ naapa gɔtɔ kaam dio.
7 Ora, dizendo ele isto, surgiu dissensão entre os fariseus e saduceus; e a multidão se dividiu.
8 Taa Sadusege se saap ɔɔ jee ooyga kooy se lɛ, Ꞌkɔŋ dur ey sum ɔɔ *kɔɗn Raage ute sitange se kic ɓo naaɗe gɔtɔ; gaŋ Parizige se paac tooko ɔɔ nakgen se utu.
8 Porque os saduceus dizem que não há ressurreição, nem anjo, nem espírito; mas os fariseus reconhecem uma e outra coisa.
9 Gɔtn se, naaɗe iin̰ ul taara gajalaŋ. Ɔɔ maakŋ Parizige tu se, jee mɛtin̰ge se jee jeel taaɗn tɔɔkŋ mɛtn Ko Taar Raage, naaɗe se iin̰ taaɗ makɔn̰ ɔɔ: «Gaabm se, jꞋɔn̰te Ꞌkɔkin̰ki mindin̰a taa naan̰ lɛ tuj te ɗim eyo. Kaaɗn naane kɔɗn Raa gam lɔ ɗim gam ɓo, taaɗin̰ga lɛ ɗaam.»
9 Daí procedeu grande clamor; e levantando-se alguns da parte dos fariseus, altercavam, dizendo: Não achamos nenhum mal neste homem. E se algum espírito ou anjo lhe falou, não resistamos a Deus.
10 Aan gɔɔ naaɗe ul taar gajalaŋ ɔn̰ ey se, ɔl bubm asgarge se kic ɓo ɓeere ɓaa ɔkin̰a ɔɔ sɔm naaɗe an tɔɔl ute Pɔl se cɛrɛ. Taa naan̰ se ɓo naan̰ taaɗ asgarge tu ɔɔ: «ꞋBɔɔy Ꞌɓaaki maakŋ jeege tun ese, ɔɔ Pɔl se ɔk ɓaansin̰kiro maakŋ *ɓee kɛn tɔɔgŋ kɛn asgarge lee toom maak ki se ara.»
10 E avolumando-se a dissenção, o comandante, temendo que Paulo fosse por eles despedaçado, mandou que os soldados descessem e o tirassem do meio deles e o levassem para a fortaleza.
11 Gaŋ maakŋ nɔɔr kɛn ese se sum ɓo, Mɛljege ɓaaɗo teec naan Pɔl ki ɔɔ ɗeekin̰ ɔɔ: «Aay kaami! Aan gɔɔ naai Ꞌtaaɗoga taa maama jeege tun Jeruzalɛm ki se, bɛɛki num, Ꞌɓaa taaɗn saaɗum jeege tun maakŋ gɛgɛr kɛn *Rɔm ki kici.»
11 Na noite seguinte, apresentou-se-lhe o Senhor e disse: Tem bom ânimo: porque, como deste testemunho de mim em Jerusalém, assim importa que o dês também em Roma.
12 Mɛtbeen̰ki se, Yaudgen mɛtin̰ge dɔɔk taarɗe ɔɔ naam roɗe naan Raa ki ɔɔ: «Pɔl se, jaay kꞋtɔɔlin̰ te ey num, naaje se jꞋkɔs eyo ɔɔ jꞋkaay eyo.»
12 Quando já era dia, coligaram-se os judeus e juraram sob pena de maldição que não comeriam nem beberiam enquanto não matassem a Paulo.
13 Jee jaay naam roɗe naan Raa ki taa taar se, naaɗe se cir gaabge si‑sɔɔ.
13 Eram mais de quarenta os que fizeram esta conjuração;
14 Jee se ɓaa ɔŋ *magal jee tɛɗn sɛrkɛ Raage tu ute magal taa ɓee Yaudge ɔɔ ɗeekɗen ɔɔ: «Naaje se kꞋnaamga naam roje naan Raa ki, kɛn Pɔl se jaay kꞋtɔɔlin̰ te ey num, naaje se jꞋkɔs eyo ɔɔ jꞋkaay eyo.
14 e estes foram ter com os principais sacerdotes e anciãos, e disseram: Conjuramo-nos sob pena de maldição a não provarmos coisa alguma até que matemos a Paulo.
15 Bin se, Ꞌɓaaki ute ro *jee kaakŋ mɛtn taarge se, Ꞌɓaa ɔŋki magal asgarge se Ꞌtaaɗin̰ki ɔɔki n̰Ꞌɔk n̰Ꞌɓaano ute Pɔl gɔtn kɔjn̰ bɔɔr ki ara. Naase se Ꞌtɛɗki raay aan gɔɔ jee kɛn je kaakŋ kɔkŋ mɛtn taarin̰ jiga. Gaŋ naaje se lɛ, kꞋɗaapga ɗaap roje kɔr naan̰ Ꞌkaan gɔtse ki ey sum ɓo, naaje jꞋan̰ tɔɔlɔ.»
15 Agora, pois, vós, com o sinédrio, rogai ao comandante que o mande descer perante vós como se houvésseis de examinar com mais precisão a sua causa; e nós estamos prontos para matá-lo antes que ele chegue.
16 Num gaŋ, taar se ɓaa ooc bi goon gɛnaa Pɔl kɛn mɛnda. Naan̰ naar iin̰ *ɓee kɛn tɔɔgŋ kɛn asgarge lee toom maak ki se ɔɔ ɛnd ɔŋ Pɔl se ɔɔ aalin̰ bin̰ ki.
16 Mas o filho da irmã de Paulo, tendo sabido da cilada, foi, entrou na fortaleza e avisou a Paulo.
17 Maakŋ magal asgarge tu se, Pɔl daŋo deb kalaŋ ɔɔ ɗeekin̰ ɔɔ: «Goon kɔɗn ese se, ɔk ɓaansin̰ gɔtn bubm asgarge tu, taa naan̰ se ɔk taara je an̰ taaɗa.»
17 Chamando Paulo um dos centuriões, disse: Leva este moço ao comandante, porque tem alguma coisa que lhe comunicar.
18 Gɔtn se, magal asgarge se ɔk ɓaansin̰o gɔtn bubm asgarge tu se, ɔɔ ɗeek bubm asgarge tu ɔɔ: «Pɔl debm daŋgay se ɓo, daŋumo ɔɔ taaɗum ɔɔ Ꞌɓaano ute goon kɔɗn ese se, taa naan̰ se ɔk taara je ai taaɗa.»
18 Tomando-o ele, pois, levou-o ao comandante e disse: O preso Paulo, chamando-me, pediu-me que trouxesse à tua presença este moço, que tem alguma coisa a dizer-te.
19 Gɔtn se, bubm asgarge se ɔk goon kɔɗɔ se jin̰ ki ɔɔ iik tɔɔkin̰sin̰ cɛɛs ki ɔɔ tɔnd mɛtin̰ ɔɔ: «Taari naai Ꞌje am taaɗ se tap ɓo, taar ɗi?»
19 O comandante tomou-o pela mão e, retirando-se à parte, perguntou-lhe em particular: Que é que tens a contar-me?
20 Anum, goon kɔɗɔ se taaɗin̰ mɛtn taarin̰ ɗeekin̰ ɔɔ: «Maam mꞋbooy Yaudge se, dɔɔkga taarɗe ɔɔ utu Ꞌtɔnd mɛti. Taa Pɔl se, naaɗe je ɔɔ mɛtbeeki se, naai ansin̰ ɓaa naan Yaudge tun jee kaakŋ mɛtn taarge ɔɔ naaɗe se lɛ, Ꞌtɛɗn raay aan gɔɔ jee kɛn je kaakŋ kɔkŋ mɛtn taarin̰ jiga se.
20 Disse ele: Os judeus combinaram rogar-te que amanhã mandes Paulo descer ao sinédrio, como que tendo de inquirir com mais precisão algo a seu respeito.
21 Num gaŋ, taar naaɗe se ɔn̰te kuunu taa gaabge cir si‑sɔɔ se oom koom Pɔl, taa naaɗe naamga naam roɗe naan Raa ki ɔɔ kɛn naaɗe jaay tɔɔlin̰ te ey num, naaɗe se Ꞌkɔs eyo ɔɔ Ꞌkaay eyo. Ɔɔ kɛn ɔɔp se, naaɗe booy kɛn naai aɗen tookŋ taarɗe sum.»
21 Tu, pois, não te deixes persuadir por eles; porque mais de quarenta homens dentre eles armaram ciladas, os quais juraram sob pena de maldição não comerem nem beberem até que o tenham morto; e agora estão aprestados, esperando a tua promessa.
22 Kɛn goon kɔɗɔ se jaay taaɗ mɛtn taarin̰ aas se, bubm asgarge se taaɗin̰ ɔɔ: «Mɛtn taar kɛn naai taaɗum mɛtin̰ se, ɔn̰te taaɗn nam ki.» Jaay ɓo, naan̰ ɔlin̰ ɓaao.
22 Então o comandante despediu o moço, ordenando-lhe que a ninguém dissesse que lhe havia contado aquilo.
23 Gɔtn se, bubm asgarge daŋo maakŋ magal asgarge tu se, gaabge dio ɗeekɗen ɔɔ: «ꞋDaŋ Ꞌtuskiro asgarge kaar‑dio, jee sɛndge si‑cili ɔɔ asgargen lee ute bɔɔrɗe se kic ɓo kaar‑dio. ꞋƊaapki rose, taa kaaɗn kɛɛski se, naase aki ɓaa maakŋ gɛgɛr kɛn Sezare ki.
23 Chamando dois centuriões, disse: Aprontai para a terceira hora da noite duzentos soldados de infantaria, setenta de cavalaria e duzentos lanceiros para irem até Cesaréia.
24 ꞋƊaapki sɛndgen kɛn Pɔl Ꞌkookŋ kiŋg do ki se kici, taa ansin̰ki ɓaa gɔtn Pɛliks kɛn magal taa naaŋ Jude ki se ute lapia.»
24 E mandou que aparelhassem cavalgaduras para que Paulo montasse, a fim de o levarem salvo ao governador Félix.
25 Gɔtn se, naan̰ raaŋin̰ maktub ɔɔ maakŋ maktubin̰ ki se, naan̰ taaɗin̰ ɔɔ:
25 E escreveu-lhe uma carta nestes termos:
26 Kɛse maam Klɔdius Lisias ɓo mꞋraaŋi maktubm ese. Maam mꞋraaŋ mꞋɔli tɔɔsɛ naai Pɛliks, kɛn magal taa naaŋ Jude ki.
26 Cláudio Lísias, ao excelentíssimo governador Félix, saúde.
27 Maam mꞋraaŋi se taa gaabm kɛn maam mꞋɔk mꞋɔlin̰ gɔti ki se, ey num Yaudge je an̰ tɔɔlɔ. Naɓo, kɛn maam mꞋbooy jaay jꞋɔɔ gaabm se kɔɗ *Rɔmɛ se, taa naan̰ se, maam mꞋɓaaɗo ute dɔɔl asgarumge jaay ɓo mꞋɔk mꞋɔɔɗin̰o jiɗe ki.
27 Este homem foi preso pelos judeus, e estava a ponto de ser morto por eles quando eu sobrevim com a tropa e o livrei ao saber que era romano.
28 Aan gɔɔ maam mꞋje mꞋjeel mɛtn taar kɛn Yaudge ɔkin̰ mindin̰ se, maam mꞋɔkŋ ɓaansin̰o naan jeege tun lee aakɗen mɛtn taarɗege se.
28 Querendo saber a causa por que o acusavam, levei-o ao sinédrio deles;
29 Kɛn maam jaay mꞋbooy mɛtn taarɗe se, mꞋɔŋin̰ gaabm se naaɗe ɔkin̰ mindin̰ taa *Ko Taar Raaɗe. Gaŋ gɛn naajege num, gaabm se tɛɗ te ɗim jaay Ꞌkaasn jꞋansin̰ tɔɔlɔ, ey lɛ jꞋansin̰ kɔl daŋgay ki se eyo.
29 e achei que era acusado de questões da lei deles, mas que nenhum crime havia nele digno de morte ou prisão.
30 Tɛr kꞋjꞋɔɔjum jꞋɔɔ Yaudge se dɔɔkga taarɗe gɛn kutin̰a. Taa naan̰ se ɓo, maam mꞋnaar mꞋɔlin̰ gɔti ki, ɔɔ jee kɛn ɔkin̰ mindin̰ se lɛ, kɛn naaɗe ɔk taar ɗim num ɔn̰ɗe naaɗe ai ɓaa taaɗn mɛtin̰ naai ki.
30 E quando fui informado que haveria uma cilada contra o homem, logo to enviei, intimando também aos acusadores que perante ti se manifestem contra ele. Passa bem.
31 Gɔtn ese sum ɓo, asgarge iin̰ tɛɗ nakŋ kɛn bubm asgarge taaɗɗesin̰ se. Naaɗe ɔk Pɔl ɔɔ maakŋ nɔɔr kɛn ese sum ɓo, naaɗe uun bɔɔy ɓaansin̰ gɔtɔ kaam kalaŋ kꞋdaŋin̰ Antipatris.
31 Os soldados, pois, conforme lhes fora mandado, tomando a Paulo, o levaram de noite a Antipátride.
32 Mɛtbeen̰ki se, asgargen ɓaa ute jɛɗege se, ɔk tɛrl ɓaaɗo *ɓee kɛn tɔɔgŋ kɛn naaɗe lee toom maak ki se, ɔɔp jee sɛndge kalɗe ki sum ɓo, ɓaan ute Pɔl.
32 Mas no dia seguinte, deixando aos de cavalaria irem com ele, voltaram à fortaleza;
33 Kɛn jee se jaay aan maakŋ gɛgɛr kɛn Sezare ki se, maktubm kɛn bubm asgarge raaŋ ɛɗɗesin̰ jiɗe ki se, naaɗe ɛɗin̰ ji magal kɛn taa naaŋ Jude kɛn iŋg gɔtn ese se. Ɔɔ Pɔl se kic ɓo, naaɗe ɛɗin̰sin̰ kaam jin̰a.
33 os quais, logo que chegaram a Cesaréia e entregaram a carta ao governador, apresentaram-lhe também Paulo.
34 Kɛn magal taa naaŋ Jude ki jaay dooy maktubm se aas se, naan̰ tɔnd mɛtn Pɔl ɔɔ: «Naai tap ɓo kɔɗ ɗi?» Pɔl tɛrlin̰ ɔɔ: «Maam se, mꞋiin̰o taa naaŋ kɛn Silisi ki.»
34 Tendo lido a carta, o governador perguntou de que província ele era; e, sabendo que era da Cilícia, disse:
35 Ɔɔ kɛn magal taa naaŋ Jude ki jaay booy taar Pɔl se, naan̰ ɗeekin̰ ɔɔ: «Jee ɔkki mindi se jaay ɓaaɗoga sum ɓo, maam mꞋutu mꞋbooy mɛtn taari se.» Gɔtn se, naan̰ ɓaa ɔlin̰ kꞋbɔɔbin̰ maakŋ ɓee kɛn *Ɛrɔd iin̰in̰ se.
35 Ouvir-te-ei quando chegarem também os teus acusadores; e mandou que fosse guardado no pretório de Herodes.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.