Atos 18
Kitapm kɛn Raa dɔɔko kiji ute jeege (KYQ) vs ARC
1 Kɛn Pɔl jaay iin̰ ɔn̰ gɛgɛr Atɛn se, naan̰ iin̰ ɓaa maakŋ gɛgɛr kɛn Kɔrint ki.
1 Depois disto, partiu Paulo de Atenas e chegou a Corinto.
2 Gɔtn se naan̰ ɓaa dɔɔɗ ute kɔɗ Yaud kꞋdaŋin̰ Akilas utu aan kaana ɔɔ naan̰ jꞋoojin̰ taa naaŋ Pɔŋ ki. Naan̰ iin̰o taa naaŋ Itali ki ute mɛndin̰a ron̰a Prisil, taa Gaar magal gɛn *Rɔmɛgen kꞋdaŋin̰ Klɔd se ɔl kꞋtuur Yaudge naatn paac maakŋ gɛgɛr kɛn Rɔm ki se. Naan̰ kɛn se, Pɔl ɓaa deel ute naaɗe,
2 E, achando um certo judeu por nome Áquila, natural do Ponto, que havia pouco tinha vindo da Itália, e Priscila, sua mulher (pois Cláudio tinha mandado que todos os judeus saíssem de Roma), se ajuntou com eles,
3 taa naabin̰ lɛ, tec gɔɔ gɛn naaɗe ɗey se. Naabm naaɗe se, lee uj nakgen kꞋɗaapm kɔrɔr. Taa naan̰ se ɓo, Pɔl ɓaa iŋg ute naaɗe ɔɔ naaɗe lee tɛɗ naaba tɛlɛ.
3 e, como era do mesmo ofício, ficou com eles, e trabalhava; pois tinham por ofício fazer tendas.
4 Aanga *ɓii sebit ki tak ɓo Pɔl ɓaa maakŋ *ɓee kɛn Yaudge lee tusn maak ki se. Gɔtn se, naan̰ lee taaɗ taar *Raa Yaudge tu ute Grɛkge tu taa naan̰ je naaɗe Ꞌtookŋ do taarin̰ kɛn naan̰ taaɗɗen se.
4 E todos os sábados disputava na sinagoga e convencia a judeus e gregos.
5 Gaŋ kɛn Silas ute Timote kɛn iin̰o Masedoan ki jaay aan sum se, Pɔl ɔn̰ ron̰ paac gɛn taaɗn taar Raa. Naan̰ taaɗ Yaudge tu tal ɔɔ *al‑Masi kɛn naase iŋg aakki kaamin̰ se, naan̰ ɓo Isa se.
5 Quando Silas e Timóteo desceram da Macedônia, foi Paulo impulsionado pela palavra, testificando aos judeus que Jesus era o Cristo.
6 Gaŋ gɔtn se, Yaudge se iin̰ ron̰ ki ɔɔ naajin̰a. Naan̰ kɛn se, Pɔl ɔk mind kalin̰a ɔɔ ɗeekɗen ɔɔ: «Ɓɛrɛ, naase se kɛn ɗim jaay aanga dose ki kic num, maam se ɔlum eyo ɔɔ jꞋam kɔkŋ mindum eyo. Naan ki se ɓɛrɛ, maam mꞋɓaa taaɗn taar Raa jeege tun Yaudge eyo.»
6 Mas, resistindo e blasfemando eles, sacudiu as vestes e disse-lhes: O vosso sangue seja sobre a vossa cabeça; eu estou limpo e, desde agora, parto para os gentios.
7 Naan̰ iin̰ teec gɔtn ese ɔɔ ɓaa ɓee gaab ki kalaŋ kꞋdaŋin̰ Titus Justus. Naan̰ se debm ɓeer Raa ki ɔɔ ɓeen̰ se ɔnd daamboogo ute ɓee kɛn Yaudge lee tusn maak ki se.
7 E, saindo dali, entrou em casa de um homem chamado Tito Justo, que servia a Deus e cuja casa estava junto da sinagoga.
8 Gɔtn se Krispus, naan̰ kɛn magal ɓee kɛn Yaudge lee tusn maak ki se, naan̰ ute jee maakŋ ɓeen̰ ki paac took aal maakɗe do Mɛlje ki, ɔɔ jee Kɔrint kɛn dɛn lee booy taar Pɔl se kic, took aal maakɗe do Isa ki kici ɔɔ *kꞋbatizɗe.
8 E Crispo, principal da sinagoga, creu no Senhor com toda a sua casa; também muitos dos coríntios, ouvindo- o, creram e foram batizados.
9 Kɛn aan nɔɔr se, Mɛljege Isa mala teec naan Pɔl ki ɔɔ taaɗin̰ ɔɔ: «Ɔn̰te ɓeer jeege tun se, num taaɗ taar Raa ɓaa ute naani sak sak, ɔn̰te doa.
9 E disse o Senhor, em visão, a Paulo: Não temas, mas fala e não te cales;
10 Taa maam mꞋutu te naai se nam kɔŋ kɔl jin̰ roi ki eyo. ꞋJeele, maakŋ gɛgɛr kɛn ese se, maam mꞋɔk jeege dɛna.»
10 porque eu sou contigo, e ninguém lançará mão de ti para te fazer mal, pois tenho muito povo nesta cidade.
11 Gɔtn se Pɔl ɔɔp tiŋg maakŋ gɛgɛr kɛn Kɔrint ki se ɓaara ute laapa mɛcɛ. Gɔtn se naan̰ lee dooy jeege ute taar Raa.
11 E ficou ali um ano e seis meses, ensinando entre eles a palavra de Deus.
12 Kaaɗ kɛn Galion magal taa naaŋ Akayi se, naan̰ kɛn se Yaudge dɔɔk taarɗe ɓaa ɔk Pɔl ɔɔ ɓaansin̰ gɔtn kɔjn̰ bɔɔr ki.
12 Mas, sendo Gálio procônsul da Acaia, levantaram-se os judeus concordemente contra Paulo e o levaram ao tribunal,
13 Gɔtn se, naaɗe ɗeek Galion ki ɔɔ: «Gaabm se ɔɔs mɛtn jeege ɔɔ jꞋɔn̰te keem Raa tec aan gɔɔ kɛn naaje kꞋlee kꞋjꞋeem se.»
13 dizendo: Este persuade os homens a servir a Deus contra a lei.
14 Ey num Pɔl se je taaɗa, naɓo Galion naar taaɗ Yaudge tu ɔɔ: «Naase Yaudge, kɛn gaabm se jaay tɛɗ te nakŋ ute ɗoobin̰ eyo, lɔ tujga ɗim kuuy se, gɛn naan̰ se num, maam mꞋasen kaakŋ mɛtn taarse.
14 E, querendo Paulo abrir a boca, disse Gálio aos judeus: Se houvesse, ó judeus, algum agravo ou crime enorme, com razão vos sofreria;
15 Gaŋ naase lɛ, Ꞌlee naajki taara do *Ko Taar Raase ki ute ro jeesege tu. Bin num, kɛse nakŋ naase malin̰ge! Maam se, mꞋkɔŋ kɔjn̰ bɔɔrɔ do nakge tun bin eyo.»
15 mas, se a questão é de palavras, e de nomes, e da lei que entre vós há, vede-o vós mesmos; porque eu não quero ser juiz dessas coisas!
16 Gɔtn se, naan̰ tuur ɔɔɗɗeno naatn gɔtn kɔjn̰ bɔɔr ki se.
16 E expulsou-os do tribunal.
17 Gɔtn se jeege paac iin̰ gɔtn ese, iij‑ɔk Sostɛn magal *ɓee kɛn Yaudge lee tusn maak ki ɔɔ tɔnd dɛrɛŋin̰a naan jeege tun gɔtn kɔjn̰ bɔɔr ki se. Naɓo Galion kɛn magal Rɔmɛge aak nakŋ kɛn naaɗe tɛɗ se, don̰ cɔkɔ kic ɓo dirin̰in̰ eyo.
17 Então, todos agarraram Sóstenes, principal da sinagoga, e o feriram diante do tribunal; porém, a Gálio nada destas coisas o incomodava.
18 Maakŋ gɛgɛr kɛn Kɔrint ki se, Pɔl tiŋgga dɛna, jaay ɓo naan̰ iin̰ ɔn̰ gɛnaagen ɗoobm Isa *al‑Masi kɛn gɔtn ese. Naan̰ iin̰ ɓaa ute Prisil ɔɔ Akilas maakŋ gɛgɛr kɛn Sankre ki gɔt kɛn kꞋlee kꞋɗaar markabge. Gɔtn se, naan̰ dɔs don̰a taa naan̰ naamga naam taarin̰a, jaay ɓo naaɗe ook maakŋ markab ki ɔɔ ɓaa taa naaŋ Siri ki.
18 E Paulo, ficando ainda ali muitos dias, despediu-se dos irmãos e dali navegou para a Síria e, com ele, Priscila e Áquila, tendo rapado a cabeça em Cencreia, porque tinha voto.
19 Kɛn naaɗe jaay aan maakŋ gɛgɛr kɛn Ɛpɛz ki se, Prisil ute Akilas se Pɔl ɔn̰ɗen gɔtn ese ɔɔ naan̰ iin̰ ɓaa maakŋ *ɓee kɛn Yaudge lee tusn maak ki se. Gɔtn ese naan̰ naaj ute Yaudge taa Isa.
19 E chegou a Éfeso e deixou-os ali; mas ele, entrando na sinagoga, disputava com os judeus.
20 Naaɗe tɔnd mɛtin̰ ɔɔ: «Ɔɔp iŋg ute naaje,» naɓo Pɔl baate.
20 E, rogando- lhe eles que ficasse por mais algum tempo, não conveio nisso.
21 Kɛn naan̰ iin̰ ɔn̰ɗe kɔn̰ se ɗeekɗen ɔɔ: «Kɛn Raa jaay je num, ɓiin kuuy jaay mꞋaɗe ɓaa gɔtse ki.» Gɔtn se naan̰ iin̰ maakŋ gɛgɛr kɛn Ɛpɛz ki se, ook maakŋ markab ki ɔɔ ɓaa.
21 Antes, se despediu deles, dizendo: Querendo Deus, outra vez voltarei a vós. E partiu de Éfeso.
22 Kɛn Pɔl jaay aan maakŋ gɛgɛr Sezare ki se, naan̰ ook ɓaa Jeruzalɛm ki gɛn tɛɗn tɔɔsɛ *egliz ki, jaay ɓo, naan̰ bɔɔy ɓaa maakŋ gɛgɛr kɛn Antiɔs kɛn taa naaŋ Siri ki.
22 E, chegando a Cesareia, subiu a Jerusalém e, saudando a igreja, desceu a Antioquia.
23 Gɔtn se, naan̰ tiŋgga ɓii kandum jaay iin̰ ɓaa leeɗo maakŋ gɛgɛrge tun taa naaŋ Galati ute gɛn Prigi. Gɔtn naan̰ aanga tak ɓo, naan̰ ɛɗ kaay kaama gɛnaage tun ɗoobm Isa al‑Masi ki.
23 E, estando ali algum tempo, partiu, passando sucessivamente pela província da Galácia e da Frígia, confirmando a todos os discípulos.
24 Kaaɗ kɛn se gaaba kalaŋ, kɔɗ Yaud kꞋdaŋin̰ Apɔlɔs ɔɔ naan̰ se kꞋjꞋoojin̰ maakŋ gɛgɛr kɛn Alekzandri ki. Ɔɔ naan̰ iin̰ ɓaaɗo maakŋ gɛgɛr kɛn Ɛpɛz ki. Gaabm se jeel taaɗn taara aak eyo ɔɔ jeel ɔk mɛtn Kitap jiga.
24 E chegou a Éfeso um certo judeu chamado Apolo, natural de Alexandria, varão eloquente e poderoso nas Escrituras.
25 Naan̰ se kꞋdooyin̰ga ute mɛtn taar kɛn taaɗ taa Mɛljege. Naan̰ taaɗ taar Raa se maakin̰ raap do ki sakan̰, ɔɔ taar Isa se, naan̰ dooy jeege ute ɗoobin̰ tak tak. Naɓo, naan̰ se, jeel ɓo mɛtn taar *batɛm gɛn Jan‑Batist sum.
25 Este era instruído no caminho do Senhor; e, fervoroso de espírito, falava e ensinava diligentemente as coisas do Senhor, conhecendo somente o batismo de João.
26 Maakŋ *ɓee kɛn Yaudge lee tusn maak ki se, Apɔlɔs baag taaɗn taar Raa jeege tu kic ɓo, ɓeer eyo. Gaŋ kɛn Prisil ute Akilas jaay booy taar naan̰ taaɗ se, gɔtn se naaɗe ɔk ɓaansin̰ ute naaɗe ɔɔ taaɗin̰ Ɗoobm Raa se ute ɗoobin̰ tak tak do ki daala.
26 Ele começou a falar ousadamente na sinagoga. Quando o ouviram Priscila e Áquila, o levaram consigo e lhe declararam mais pontualmente o caminho de Deus.
27 Apɔlɔs se, je ɓaa taa naaŋ Akayi ki gɛn ɓaa taaɗn taar Raa jeege tu. Taa naan̰ se ɓo, gɛnaagen ɗoobm Isa *al‑Masi ki se, ɛɗin̰ kaay kaama ɔɔ raaŋ ɛɗin̰ maktub jin̰ ki, taa n̰Ꞌɓaa kɛɗn gɛnaage tun gɔtn naane, taa kɛn naan̰ aanga num, naaɗe an̰ dɔɔɗn kɔkŋ jiga. Kɛn naan̰ jaay aan gɔtn naane se, ute bɛɛ kɛn Raa tɛɗin̰ se, gɛnaagen ɗoobm Isa al‑Masi kɛn gɔtn naane se, naan̰ noogɗen dɛna.
27 Querendo ele passar à Acaia, o animaram os irmãos e escreveram aos discípulos que o recebessem; o qual, tendo chegado, aproveitou muito aos que pela graça criam.
28 Anum, Yaudge tu se, naan̰ taaɗɗen tal tal gɔtn ese ɔɔ taar kɛn naaɗe an̰ tɛrl kic ɓo, naaɗe ɔŋ eyo. Ɔɔ ute taargen maakŋ Kitap ki se, naan̰ taaɗɗen ɔɔ: Isa se, naan̰ ɓo al‑Masi.
28 Porque com grande veemência convencia publicamente os judeus, mostrando pelas Escrituras que Jesus era o Cristo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.