Mateus 26

Kalam Baybol Buk Gor minim nuk kisin angayak (KMH) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Jiysis minim kun ak aŋgiy, binuk onep wimiŋgan ak kuyip aŋgak,
1 — ausente —
2 “Nimb niŋbim: ñin omiŋal mindiy, Pasopa ñin yomb ak miñiy aŋgiy, ap nan-giy mindeniŋgambay. Pen kiyk kun giy ap nan-giy, yip di gapman biyomb gok kuyip ñiy aŋgniŋgambay, ‘Nup mon kiros bak biyaŋ ñaŋgbiriknimimb aŋgniŋgambay’ aŋgak.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Pen bi Gor nup tap simboŋgep yomb gok sek, bi minim tuŋgasikep gok sek ap Gor nup simboŋgep biyomb yimb Kayapas korip ak nan-giy,
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Jiysis nup yerer giy, ñaŋgayjun aŋgiy, minim aŋgay geyak.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Pen, “Pasopa ñin biy kun gon, biynimb kuŋaynep ap mindpay gok penpen giniŋgiy rek ayip. Kun ak miñiy kirgiy, ñin bap nup pikayjun aŋgyak.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
7 — ausente —
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 — ausente —
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 — ausente —
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Minim kun ak aŋgeyak Jiysis niŋiy kuyip aŋgak, “Nuk yip girep yimb gip; yenen kun aspim?
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Biynimb tap ma mindip gok yip per mindeniŋgambim yand yip per ma mindoniŋgambun.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Biynimb komniŋg; wel ayñiy dam kombay rek ak yip ayñisap.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Pen niŋind yimb aspiyn! Kisen miñmon okok maŋgiysek, minim yip ak aŋgñiyiŋg, biyn ak Jiysis nup wel ayñak aŋgiy nup kesim diyiŋg, gak kun ak niŋnep mindeniŋgambay aŋgak.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Ñin kun ak, Jiysis binuk Jiwdas Yiskariyot; Jiysis nup kayn gi dand amen pik ayniŋgiy aŋgiy, Gor nup tap simboŋg ñiyiŋgipay biyomb gok kuyip niŋniŋg amnak.
14 — ausente —
15 Amiy aŋgak, “Jiysis nup kayn gi dand apiy nimbip ñeniŋgayn, yip tap yerip ñiniŋgambim?” Aŋgek nup maniy siylpa ñin jiwiy andikiy anep ar ak ñiyak.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Ñeyak Jiwdas pen yerip giy kuyip aŋgen, Jiysis nup ap dand amniŋgiy aŋgiy, gos ak niŋak.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Kisen Pasopa wiyk ak kiñiŋ gi gakniŋ, binuk gok Jiysis mindek ak apiy aŋgyak, “Ñin Pasopa siypsiyp ñiluk pikñiŋniŋgambun ak maŋ mindip. Kun ak chin korip akay amiy tap ñiŋniŋgambun gok gayrep ginjun aŋgyak.”
17 — ausente —
18 Aŋgeyak kuyip aŋgak, “Nimb dawin yomb ak amiy bi bap nup aŋgniŋiy aŋgnimimb, ‘Tiysa aŋgip ñin yand ak maŋ mindip ak mey, bi yand gok yip siypsiyp ñiluk pik daŋgiy ñiŋniŋgambun korip nund ak aŋgip’ aŋgnimimb.”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Jiysis kun aŋgek binuk gok aŋgak rek niŋiy, am siypsiyp kun ak korip miŋgan kun ak pik daŋgiy gayrep geyak.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Duŋgep won ak binuk onep wimiŋgan ak yip bisgiy,
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 tap ñimbyiŋg aŋgak, “Yand nimbip niŋind yimb aspiyn. Bi chin yip tap ñimbsipun biy, bap yip kayn gi dand amniŋgamb aŋgak.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Aŋgek binuk gok gos yomb niŋiy, nokom nokom nup aŋgniŋyiŋg aŋgyak, “Biyomb! Yip ma apan rek?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Aŋgeyak aŋgak, “Bi yand yip piler nokom ñimbsipur ak yip kayn gi dand amniŋgamb.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Baybol buk ak wosrey aŋgiy tikyak rek, yip kayn gi dand amiy, pikayey kumniŋgayn ak pen; bi yip kayn gi dand amniŋgamb anup simb niŋsipiyn. Nonim nup ma tikpikop ak tep. Pen tikek, mindyiŋg kun giniŋgamb ak, kisen yiwur yomb yimb ak diniŋgamb aŋgak.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Aŋgek binuk Jiwdas nup kayn giniŋg gak ak aŋgak, “Tiysa. Yip ma apan rek?” Aŋgek aŋgak, “Mey nip aspiyn aŋgak.”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Tap ñimb mindyiŋg Jiysis biret ak diy, Gor nup tep aŋgiy, tipaŋg kuyip ñiyiŋg aŋgak, “Diy ñiŋim. Ak mumbwak yand rek aŋgak.”
26 — ausente —
27 Kun aŋgiy, ñiŋg wayn kap ak kunep diy, Gor nup tep aŋgiy, kuyip ñiyiŋg aŋgak, “Nimb maŋgiysek ñiŋnimimb.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 Ñiŋg biy mey, likañ yand biynimb kuŋaynep kuyip nen yowniŋgamb rek nimbip ñispiyn. Likañ yand yowniŋgamb kun ak mey; Gor tap siy tap timey gipay gok niŋiy kirginiŋgayn aŋgak minim ak wos amniŋgamb aŋgak.”
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Kun aŋgiy aŋgak, “Yand nimbip niŋind aspiyn. Wayn ñiŋg biy miñiy gunap sek ma ñiŋniŋgayn. Kisen Gor biynimb diy kond mindeniŋgamb ñin ak, nimb yip wayn ñiŋg kisenimb ak ñiŋniŋgayn aŋgak.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Kun aŋgiy binuk gok yip lotiw kamep bap aŋgyiŋg, miñmon Oliyp dum amniyak.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Jiysis kuyip aŋgak, “Gor aŋgak rek Baybol buk ak tikiy aŋgyak:
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Pen yand kumiy tikjakiy, miñmon Galiyliy nind ameniŋgayn; nimb kisen ninimimb aŋgak.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Aŋgek Piyta aŋgak, “Bi maŋgiysek nip kirgiy kund ñiniŋgambay rek ayip; yand kun ma giniŋgayn aŋgak.”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Aŋgek Jiysis aŋgak, “Niŋind apiyn: kisyimnamb biyaŋ kakaruk suk ma aŋgniŋgamb won ak, Bi kun anup ma niŋbiyn aŋgiy, won omiŋal nokom aŋgniŋgamban aŋgak.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Aŋgek Piyta kilis timey giy aŋgak, “Yip pikayniŋg pikayniŋgambay ak pen; Jiysis bi yand mer aŋgiy ma aŋgniŋgayn aŋgak.” Jiysis binuk gunap kunep Piyta aŋgak rek nep aŋgyak.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Jiysis binuk gok yip miñmon Getsemeniy amiy, binuk gunap kuyip aŋgak, “Nimb biy bisiŋg mindenimimb. Yand siŋbindoŋ amiy, Bapiy nup aŋgniŋ mindeniŋgayn aŋgak.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Kun aŋgiy Piyta nup poŋind, Sebediy ñinuk Jemis yip Jon kuyip poŋind saŋdak. Amyiŋg, Jiysis nuk gos yomb niŋiy,
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 kuyip yakam aŋgak, “Mindmaŋgiy yip piŋiyñiy nep aysap ak kumnim rek ayip. Biy mindiy, yip kond mindenimimb aŋgak.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Kun aŋgiy, kuyip kun siŋak aŋgay, nuk yep kondoŋ siŋak amiy, jiy kuyaŋgiy, jomluk ak di man biyaŋ ay, Gor nup aŋgniŋiy aŋgak, “Bapiy. Tap yip giniŋg gisap kun ak mer aŋgiy ker, mer aŋgnimin; pen yand gos niŋbiyn ar ak ma ginimin; gos nand key niŋban rek ginimin aŋgak.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Kun aŋgiy andkind apiy niŋak: binuk gok kineyak; Piyta nup aŋgak, “Won bap yenen yand yip niŋmindiy ma kinjipim?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Timey ginjun rek ayip aŋgiy, Gor nup aŋgniŋyiŋg mindenimimb. Gos nimbik ak ginimimb rek ayip ak pen; mumbwak anep mawses gip aŋgak.”
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Jiysis kun aŋgiy, tip am Nop nup aŋgniŋiy aŋgak, “Tap yip giniŋg gisap ak, kirgep rek ma mindip monmon gaŋ; gos nak aŋgak.”
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Kun aŋgiy, tip ak andkind apiy niŋak: binuk gok ma niŋmindeyak, wisin kineyak.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Pen nuk andkind amiy, Nop nup nind aŋgniŋak rek nep tip ak aŋgniŋiy,
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 — ausente —
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 — ausente —
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Minim aŋgakniŋ, Jiwdas nuk, bi Gor nup simboŋgep yomb gok sek, Jiwda kanjsol gok sek nup aŋgyak rek, bi kiyk kuŋaynep dand owak. Kiyk baynat gunap, kur gunap diy dand sesek wiyak.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Jiwdas kuyip aŋgay aŋgak, “Yand bi bap nup am diy, kaykol ginikniŋ aŋgnimimb; Jiysis mey ak aŋgiy, nup dinimimb aŋgak.”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Aŋgak rek Jiysis mindek ak apchakiy, mindpan aŋgiy, nup kaykol gak.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Kun gek Jiysis aŋgak, “Buŋgiy. Giniŋg gispan kun ak kasek gan aŋgak.”
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Pen nup kun giy diyakniŋ, Jiysis binuk bap baynat ak lipiŋg diy, bi Gor nup simboŋgep yomb yimb woŋg giñiyiŋgip anup timund piskind ak pisnep timbrik yokak.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Kun gek Jiysis nup aŋgak, “Ñayip baynat ak dipan okok tip ak liŋgey amnaŋ. Biynimb ñayip baynat diy penpen gipay gok, ar kun ak nep kumbay.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Yand ‘Bapiy ak-ey!’ aŋgembinip, nuk enjol tiwin keykey onep wimiŋgan ak rek yokek, ap yip kond mindembiyap.
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Pen wosrey Baybol buk ak tikiy; yip kun kun giy kumniŋgamb aŋgyak ak mey, kun ginimuŋ. Yand ar bap key geniŋgayn yipund ma giniŋgamb aŋgak.”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Pen bi nup diniŋg wiyak kun gok kuyip aŋgak, “Yand per am Gor aŋgniŋep korip ak bisgiy, biynimb gok kuyip minim aŋgñimbiyn ak pen, yip ma dipim. Miñiy pen baynat sek, kur sek dand apiy, bi tap siydep rek ak yip dipim.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Pen gipim kun ak, bi Gor minim aŋgep gok giniŋgamb aŋgyak rek nep gipim aŋgak.”
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Pen bi low tiysa gok sek, bi Jiwda kanjsol gok sek ap nan-gi mindeyak Kayapas bi Gor nup simboŋgep yomb yimb korip ak mey; Jiysis nup chichiy diy, dand korip kun ak amniyak.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Pen Piyta kindik kindik amiy, korip mis ar ak mindiy, Gor aŋgniŋep korip poliys gok yip bisgiy, yerip rek giniŋgambay aŋgiy niŋmindek.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 — ausente —
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 — ausente —
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 Pen bi omiŋal apiy aŋgrik, “Bi kun biy, ‘Gor aŋgniŋep korip ak timbrikyokem, ñin omiŋal nokom mindiy, tip ak giniŋgayn aŋgak’ aŋgrik.”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Kun aŋgerik, bi Gor nup simboŋgep yomb yimb ak, Jiysis nup aŋgak, “Minim nip apay ak; pen ma aŋgniŋgamban?”
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Aŋgek, Jiysis pen minim bap ma yimb aŋgak. Kun gek, bi Gor nup simboŋgep biyomb yimb ak aŋgak, “Miñiy kor mindpun biy, yesek ma aŋgnimin. Gor Biyomb gek perper mindpay ak kunep niŋmindip. Kun ak chinup yipund giy aŋgnimin. Nand Gor Ñinuk Kiyŋ yomb key yimb ak akaŋ?”
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Aŋgek Jiysis aŋgak, “Mey apan ak. Nimb maŋgiysek niŋim! Yand nimbip aspiyn: yand Gor ñin yipund kind okok mindiy, semb ar biyoŋ nimb lum biy apeniŋgayn niŋniŋgambim aŋgak.”
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Jiysis kun aŋgek, bi Gor nup simboŋgep yomb ak, yenen kun aŋgip aŋgiy, chech nuk gok key tuŋgralikyiŋg aŋgak, “Nuk Gor nup yimb ak dand apyapyiŋg asap! Kun ak biynimb gunap ma aŋgniŋjun. Nuk timey gip rek miseŋ aŋgip.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Akaŋ nimb gos yerip niŋbim?” Aŋgek aŋgyak, “Mey aŋgip ak nen; kumnimuŋ aŋgyak.”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Kun aŋgiy, nup jomluk okok kiñuk giñiy, pikyiŋg giyak. Gunap weygiy, mikem nup okok piksil giyiŋg aŋgyak,
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 “Nand Kiyŋ yomb key yimb tap okok maŋgiysek niŋban ak; an nip piksap ak, chinup aŋgey niŋun aŋgyak.”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Pen Piyta korgep korip mis ar biyaŋ bisiŋg mindek ak mey, bi Gor nup simboŋgep yomb yimb anup woŋg giñiyiŋgip pañ ak apiy, nup aŋgak, “Nand Jiysis bi Galiyliy nimb ak yip mindambiyr aŋgak.”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Aŋgek, Piyta biynimb gok maŋgiysek niŋmindyakniŋ aŋgak, “Minim nand aspan ak yand ma niŋbiyn aŋgak.”
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Kun aŋgiy, tikjakiy, am kinjeŋrumb siŋak mindakniŋ, biyn korip kun ak woŋg giyiŋgip bap ap nup niŋiy, bi mindeyak gok kuyip aŋgak, “Nuk bi Jiysis Nasaret nimb ak yip minder niŋbiyn aŋgak.”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Aŋgek, Piyta aŋg silokiy aŋgak, “Yand niŋind yimb apiyn! Bi apim kun ak yand ma yimb niŋbiyn aŋgak.”
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Sikoy won bap mindiy, bi Piyta yip jak mindeyak gok nup aŋgyak, “Niŋind nep apun. Nand bi kiyk bap. Meŋg miŋgan kiyk apay rek apan aŋgyak.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Aŋgeyak, Piyta minim kasek aŋgiy aŋgak, “Yand nimbip niŋind yimb apiyn! Bi nimb apim kun ak yand ma yimb niŋbiyn aŋgak.” Kun aŋgakniŋ day kakaruk ak suk aŋgek,
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Piyta Jiysis minim nup aŋgak ak niŋyiŋg gospar ayak. Yenen: Jiysis aŋgak, “Kakaruk ma aŋgniŋgamb won ak yand nup ma niŋbiyn aŋgiy, won omiŋal nokom aŋgniŋgamban aŋgak.” Gos kun ak niŋiy mey gospar ay, mis amiy siy yomb aŋgak.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.