Mateus 26
jum (JUM) vs VC
1 Aŋ wääna Yeecüwa ḍaŋŋee kä jiik yaakka muure ye, i baaddoni yeeke kiinne ogo,
1 — ausente —
2 “Ŋäjje Poñ Kaaldin Wic äätïdï nïïnkä yew ti ñomuk, aŋ Minneni Mänbaan bi müükkünü me mäbaan aŋ ṭeljänä me ti ñaalok kaakkon jok.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Aŋ ḍuuŋku däŋkä ke yätïnï yek Yühüüṇṇï yoken ḍülï nänṭä ba' ḍuuŋgon daaŋ küülconḍe yen Jooŋ yaana battä me ogo Kayaapa ye ti.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Aŋ läälin pugin ogo Yeecüwa mügjï ko ätkïtïn aŋ nägjï ḍok.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Aŋ iken jaajjin ogo, “Ŋana waan Poñ Kaaldin Wic ti, nuŋko me lelit.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Aŋ wääna Yeecüwa cäyee kä Betani paa ba' Camaan yaana a näkon kä jaan ñomuk ina ye,
6 — ausente —
7 i iiŋ yaŋkalaŋ kääjin äräk ike ti ädit kuulkul pïtïna yaana kiygä me kä carrä ye, aŋ pookke Yeecüwa wiñe ti i ike cääy därŋañ ti ämï.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Aŋ wääna yoorene daa baaddoni ye, iken piiṇdin aŋ jayok ogo, “Yaakki ñiyene me ina!
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Päjjïdï yoku yääjji me woo kä caraŋ tiil yoku iñi me aangï.”
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Aŋ jiik yaakka ŋäjji Yeecüwa aŋ luukke ogo, “Ikee iiŋ rüüde yok ina? Ike näŋŋä nääŋkä ŋerken ika ti.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Ikee bi cäygene kä aangï ke ikee kamat aŋ ikee batta bi cäygene kä ika kamat.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Ike pïtïna yaakki pookke yori ti naŋŋe tutee kä jïŋŋä yeeni.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Ikee kiine a gïtken, nänṭä yaana päkene me Jiik Ŋerkä yen Jooŋ ŋommañ wic muure ye, nääŋka naŋi iiŋ yaanni ye, cäänna daa bi jaaygä me aŋ payte daa me.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Aŋ baaddoni yaaka caay witken kä yewwe ye yaana battä me ogo Yahüüja Garyüütï ye attä ḍuuŋku däŋkä ti,
14 — ausente —
15 aŋ tääccin ogo, “Ika bi iña ŋaaka naana müükkene kä ye?” Aŋ ike iñi tiilgä gälkä waŋgen caykä kä ḍäk.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Aŋ kä waan yaanja ti ike määjjin waan ääkkedeeda ŋäc.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Aŋ äŋ wiñe yen Poñ Bïggï Cotku ti baaddoni äätin Yeecüwa ti aŋ taaji ogo, “Ïkï ṭäkä tutkini nänṭä, yaana ämii kä amma Poñ Kaaldin Wic ye wa?”
17 — ausente —
18 Aŋ ike luukcin ogo, “Ate oon kalaŋ ti baan jï aŋ kiine ogo Nüüto jääyïdï ogo, ‘Wuuŋ yeeni waŋe cokilin, ika atä ämä amma Poñ Kaaldin Wic baannü, ke baaddoni yeeki.’ ”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Aŋ baaddoni jiik yaaka kiinene daa Yeecüwa ye naŋi, aŋ tuttu amma yen Poñ Kaaldin Wic.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Aŋ biigin ti aŋŋi, Yeecüwa cääjjin ïñï amma ti ke baaddoni yeeke yaaka kä caay witken kä yew ika.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Aŋ wääna ämene kä ye, Yeecüwa jaajjin ogo, “Ikee nüütke a gïtken, mäŋkalaŋ ikee ti ika bi ääkka ŋäc.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Aŋ baaddoni anjin ïñï kä yaac, aŋ wäättana Yeecüwa tactä, kä kiṭuk kiṭuk ogo, “Pïṭo, bi a ika?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Aŋ luukke ogo, “M'ana ïnko bi yïrjï gälŋä jï ye, i a m'ana bi ika ääkka ŋäc ye.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Aŋ Minneni Mänbaan bi tüw bata yaana jaaynene Meeŋka Jiik Jooŋ ye, aŋ m'ana bi Minneni Mänbaan ääkke ŋäc ye, bi yaajaŋ ke ike! Iiñca ŋeraŋ ŋana yoku ike giidi me.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Aŋ taaji Yahüüja, yaana ike bi ääkkänä ŋäc ye ogo, “Nüüto, aŋ bi a ika?”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Aŋ wääna iken ämmene kä ye, Yeecüwa kuññu biŋŋan coṇṇu aŋ ŋüülkene, aŋ wiṇṇe gïtï aŋ iññe baaddoni, aŋ kiinne ogo, “Koowe ame a yori inni.”
26 — ausente —
27 Aŋ ḍon koowne aŋ mälcin ñaalok aŋ iññeeda kä aŋ jaajjin ogo, “Mätce ikee muurijaan.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 A yïmgä yeeki ikki, a yek jiik ḍoocin yek Jooŋ kïccäŋgenen yaaka puuktin ogo kulkin nääŋkä yaackä yek me ḍiirken ye.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Ikee kiine, Ika batta bi mätcä piik jaan yaana ṭulge belok bata lüütkon ye ŋuca, aŋŋa nïïnnä kïcconḍe yaana bi mätcä kä ke ikee Yätkïtïn Wäyo ti ye.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Aŋ iken ooljin uullu aŋ kaaccä woo üŋjïn pääm yaana wiñe a jengä jeytüünni ye ti.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Aŋ iken kiini Yeecüwa ogo, “Ikee muurijaan bi buurce woo ika ti wïïrïn tiññaŋ. A pergon Meeŋka Jiik Jooŋ jï ogo, ‘Kaaydo bi pacä aŋ käbälgä yek kaal jïñe bi gääctit gïtï.’
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Aŋ naana ika juwunu ñaalok tüwnü ti ye, ikee bi yüte ti Jalïïl.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Aŋ Bütürüc luukcin ike ti ogo, “Naana me muure ïkï daljini ïñï ye, ïkï batta bi daljeni ïñï.”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Aŋ luugi Yeecüwa ogo, “Ïkï kiineni a gïtken wïïrïn tiññaŋ i mor toon batta weekcï ika bi reecca woo ääŋkü kä ḍäk ogo Ika kujjada.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Aŋ kiini Bütürüc ogo, “Naana cäänna ika tüwü ke ïkï ye, ïkï batta bi reeceni woo!” Aŋ baaddoni muure jaajjin jiik keelkä yaakka.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Aŋ Yeecüwa attä ke iken nänṭä yaana battä me ogo Jecïmaani ye, aŋ baaddoni yeeke kiinne ogo, “Cäye winni, ika atä wïca mäṭä.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Aŋ kuññu Bütürüc ke merkä Jabadï kä yewwe, Yaagüüp ke Yuhanna, aŋ ike uccin kä nüüjdüŋ aŋ jone yaaññä.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Aŋ kiinne ogo, “Joni nüüjï kä yaac aŋ a yaana ika tüwü ye. Wääde winni aŋ yäwe ke ika.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Aŋ wükcïn woo kä ḍeeraŋ aŋ ḍüŋjïn ïñï aŋ mälcin, aŋ jaajjin ogo, “Wäyo naana päjjïdï ye ŋana ika naŋdaa wääcä waaññä yaana äätïdï yaanni. Aŋ ŋana ïkï nääŋä kä ṭäktäŋ yeeni, ṭääkcä näŋjä kä ṭäktäŋ yüünü ïkï.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Aŋ ike ḍukcin baaddoni yeeke ti, aŋ wäädene a ootin. Aŋ Bütürüc kiinne ogo, “Ikee batta cäänna lïïṭe yäwe ke Ika wuuŋ kä keelok?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Yäwe aŋ mäṭe nuŋko ŋana ḍimjede puuccin gïtï. Wääktäŋ ṭäkï aŋ gaan ken bämaŋ.
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Aŋ iken dalji ïñï Yeecüwa kaaccä woo ŋuca aŋ mäṭṭä ogo, “Wäyo naana waaññä yaanni batta a aŋgïnï yok ye, i daa waajä aŋ dalä ṭäktäŋ yüünü näŋï ḍoŋe.
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Aŋ wääna ḍuukenee kä iken ti ŋuca ye, i kaññe a ootin waŋgin a pekin ïñï kä nïïnkä.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Aŋ daljene ïñï ŋuca aŋ attä aŋ mäṭṭä ääŋke kä ḍäk aŋ jaay jiik keelkä.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Aŋ ike äätin baaddoni yeeke ti aŋ kiinne ogo, “Cumje ootene aŋ yïïke. Aŋ yoore wuuŋ ḍäägin aŋ Minneni Mänbaan müükkï me mä yaackä ïnken ti.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Juwe aŋ atïn! Yoore, aagdo ŋäc yeeni inni!”
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Aŋ wääna Yeecüwa iiñjedee kä jaayee ye, Yahüüja yaana a baaddo ke meken yaaka kä caay witken kä yew ina äätin ke ṭoŋ ḍiirken kä gaaḍalli ke läcäŋgä tuuji kä ḍuuŋku däŋkä ke yätïnï yek me.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Aŋ iken a iñgin kä aagdo ŋäc Yahüüja gin'a nüütï ye, ogo, “M'ana bi ŋïïbä ye, ken a ike, i müge.”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Aŋ kä ḍeeraŋ aŋŋi ike äätin Yeecüwa ti aŋ jaajjin ogo, “Ogook, Nüüto?” Aŋ ŋïïmme kä jone.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Aŋ kiini Yeecüwa ogo, “Muukonḍi näŋä gin'a umgini ṭäkkä naŋdä ye.” Aŋ iken äätin aŋ Yeecüwa mügï.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Aŋ baaddo yen Yeecüwa yaŋkalaŋ gaaḍal yeene wuudene woo, aŋ kiingon yen ḍuuŋgon daaŋ küülconḍe tocce gitkin woo.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Aŋ kiini Yeecüwa ogo, “Gaaḍal yüünü ḍuukci ätte jï. M'aka ñuugal kä gaaḍal ye bi tüwok kä gaaḍal.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Ïkï batta ŋäjjä ogo ika lïïlco ñujjoo Wäyo ti, aŋ ike tucu malaŋŋi yeeke kä bïraŋ aŋ ika tïïca.
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Aŋ yaakki bääkkan daa bi näŋï ḍuuggen ḍääkit yaaka jaayi Meeŋka jiik Jooŋ ye.”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Aŋ Yeecüwa ṭoŋ kiinne ogo, “Ika agä mäddok yaajgonḍe ina ääte kä gaaḍalli ke läcäŋgä ogo mügjada ko yaanna? Nïïnkä muure Ika cääynä kaal yen änlaṇṇä yen Jooŋ jï aŋ Ika batta mügda ina?
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Aŋ yaakki muure näŋŋä ḍuuggen ḍääkit yaaka peri bäṭoni Meeŋka Jiik Jooŋ jï ye.” Aŋ baaddoni muure ike dalji ïñï aŋ buurcin woo.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Aŋ m'aka müügïn Yeecüwa ye ike iji Kayaapa ti yaana a ḍuuŋgon daaŋ küülconḍe ye ti, nänṭ'a ḍülte kä nüütoni jiik ḍoocin yek Jooŋ ke yätïnï yoken ye.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 I baattä Bütürüc kä utar aŋŋa nänṭä ba' ḍuuŋgon daaŋ küülconḍe aŋ ike kaaccä ti aŋ cääjjin ïñï ke tïïconi, däämï düüñïn nääŋkä.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Aŋ ḍuuŋku däŋkä ke gütoni muure Yeecüwa määckätä ḍok m'aka jaajjï kä yelkïtïn ike ti, nuŋko näke daa kä ḍok ye.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Aŋ me ḍiirken äätin jayok kä yelkïtïn ike ti. Aŋ gütoni batta a käñin jiik'a päjjïdï näke daa kä ḍok ye. Aŋ wäättan me kä yewwe äätin
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 aŋ jaajjin ogo, “Oon yaanni jaay ogo, ‘Ika lïïṭä änlaṇṇä yen Jooŋ ḍüümü gïtï aŋ ŋocu koru nïïnkä kä ḍäk.’”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Aŋ ḍuuŋgon daaŋ küülconḍe yuuttu ñaalok aŋ jaajjin Yeecüwa ti ogo, “Ïkï batta cäygini kä luukcin yaana jaajjidii kä cïŋŋä yaana üüŋïdï ïkï ti yaanna?”
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Aŋ Yeecüwa daa a tïïŋjïnï ïñï. Aŋ kiini ḍuuŋgon daaŋ küülconḍe ŋuca ogo, “Kä yäṇtäŋ Jooŋ yaana a üdon ye, ïkï ḍooceni lïïttäŋ gïtï, nüütkoon naana ïkï agä Macii Minneni yen Jooŋ ye.
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Aŋ kiini Yeecüwa ogo, “Ïkï jaajjini. Aŋ ikee kiine, kä waan yaanni ti ke ñomuk Minneni Mänbaan bi yoore cääy nänṭä teynä buŋ birrä yen Jooŋ ti, aŋ bi ätä kä curuŋgu yek Polloŋ.”
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Aŋ ḍuuŋgon daaŋ küülconḍe burŋu yeene jeññe gïtï kä piinkä aŋ jaajjin ogo, ‘Oon yaanni jaay ina aŋŋi ḍüücï ogo iken iiro ke Jooŋ! Ïkïïn ṭäkïn mä yuṭin ina ŋuca? Aŋ tiiŋŋe kiirkä yeeke muure.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Aŋ ikee payde ogo ŋaaka?”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Aŋ ŋüülgü ñomgin kä ñaangä aŋ giibi kä ïnken aŋ yakkalaŋŋi ike määbi täŋkin, i agene kümgon waŋgin.’
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 Aŋ kiiṇtä ogo, “Macii, nüütkoon naana ïkï agä bäṭo ye, ïkï jebini kä ŋaani?”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Aŋ Bütürüc cääy woo üṇtük. Aŋ ṭuulle yaana ñuugal ye äätin aŋ ike kiini ogo, “Ïkï cäänna ke Yeecüwa yen mä Jalïïl.”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Aŋ Bütürüc riccin woo me ñomgen ti muure. Aŋ jaajjin ogo, “Batta ŋäjjä ïkï jaayä ogo ŋaaka.”
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Aŋ wääna ike attee kä äntüke yen kaal ti kä cokal ye, yooṭi ṭuulle yaana ñuugal ye yaŋkalaŋ ŋuca, aŋ m'aka yudok gunne ti ye kiinne ogo, “Oon yaanni ke Yeecüwa yen mä Naacira.”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Aŋ ŋuca ike riccin woo kä lïïttäŋ aŋ jaajjin ogo, “Oon yaanna kuju.”
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Aŋ kä ḍeeraŋ aŋŋi m'aka yudok wïca ye äätin Bütürüc ti aŋ kiine ogo, “Ïkï bääkkan daa ke iken, jiik yüükü muure nüütï ïkï agä män Jalïïl.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Aŋ ike jujjin kä tuummu ḍoŋe aŋ lïïtkede ogo, “Oon yaanna kuju.” Aŋ kä ḍeeraŋ aŋŋi toon weekcin.
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Aŋ Bütürüc päjjin jiik'a jaayi Yeecüwa ye ogo, “I toon batta mor weekcï ïkï ika bi reecca woo ääŋkü kä ḍäk.” Aŋ Bütürüc kaaccä woo aŋ weeŋŋä kä yaac.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.