Provérbios 30
Ya ehel apu Dios (IFY) vs NAA
1 Yaddahhuy hu inhel Agur e u-ungngan Jakeh: “Apu Dios, nemahhig lemyung ku. Endi namnamah ku tep yadda eya kameippenahding di neitu-wan ku.
1 Palavras de Agur, filho de Jaque, de Massá. O homem disse: “Estou cansado, ó Deus; estou cansado, ó Deus, e exausto
2 Ya nakka pannemnem ey hi-gak ni ebuh hu endin hekey inamta tu. Niya endin hekey kabaelan kun man-ewwat e heni-ak beken ni tuu.
2 porque sou demasiadamente estúpido para ser homem. Não tenho a inteligência de um ser humano,
3 Bekennak ni nelaing niya bekennak ni nenemneman. Ey eggak mewan han-awat elaw mu e Apu Dios e kayyaggud ni peteg.
3 não aprendi a sabedoria, nem tenho o conhecimento do Santo.
4 Hi Apu Dios ni ebuh hu nelehbeng eyad puyek ni nalpud kabunyan ey hi-gatun ebuh hu nambangngad diman. Hi-gatun ebuh hu nangnged ni dibdib ey hi-gatu hu ngenamung ni pengippellawwan tu. Niya hi-gatu ngenamung ni baybay e heni inggukuh tud balwasi tu. Hi-gatu mewan ni ebuh hu nengiha-ad ni pappeg ni pambebleyan ni tutu-u eyad puyek. Hedin wada edum ni inamta yun nengipahding idan nunya, ey ehel yu hedin hipa humman ngadan tu ey ya ngadan ni u-ungnga tu!
4 Quem subiu ao céu e desceu? Quem pegou o vento com as suas mãos? Quem amarrou as águas na sua roupa? Quem estabeleceu todas as extremidades da terra? Qual é o seu nome, e qual é o nome de seu filho, se é que você o sabe?
5 Kaum-amnun emin hu kae-helan Apu Dios. Hi-gatu heni happiyaw idan kamengiddinnel ni meihikkug ni hi-gatu.
5 Toda palavra de Deus é pura. Ele é escudo para os que nele confiam.
6 Entan tu edumi inhel tu tep ibbunget daka ey keang-angan tun maitek ka.
6 Não acrescente nada às suas palavras, para que ele não o repreenda, e você seja achado mentiroso.”
7 Apu Dios, abulut mu anhan eya dewwan ibbagak ni hi-gam et hannak matey:
7 Duas coisas te peço, ó Deus; não recuse o meu pedido, antes que eu morra:
8 Ya memengngulu ey entan anhan tu iebulut ni nak manlangkak. Ya meikkadwa ey entan anhan tu iebulut ni nak mewetwet winu nak umkedangyan. Nem idwat mu mahapul kun kewa-wa-wa.
8 afasta de mim a falsidade e a mentira; não me dês nem a pobreza nem a riqueza; dá-me o pão que me for necessário,
9 Tep entannit kimmedangyannak ey eggak law mandinnel ni hi-gam, et kangkuy eleg daka law mahapul e Dios ku. Nem hedin mewan mewetwettak, ey entanniy menekkewwak et mebe-ing ngadan mu.
9 para não acontecer que, estando eu farto, te negue e diga: “Quem é o Ou que, empobrecido, venha a furtar e profane o nome de Deus.
10 Hi-gayun tutu-u, ey entan tu an ene-ehhel etan ni apun bega-en hu itek meippanggep ni bega-en tu, tep iddutan dakan nunman ni bega-en et helheltapem humman ni impahding mu.
10 Não calunie o servo diante de seu senhor, para que você não seja amaldiçoado por aquele servo e seja visto como culpado.
11 Wadadda hu edum ni tuun eleg da lispituha a-ammed da niya daka iddusidda ey eleg ida mampesalamat ni hi-gada.
11 Há pessoas que amaldiçoam o próprio pai e que não bendizem a própria mãe.
12 Wadadda mewan edum ni tutu-un ya daka pannemnem ni annel da ey kayyaggud idan peteg e endi impahding dan lawah, nem ya kakulugan tu ey lawah ida.
12 Há pessoas que são puras aos próprios olhos e que jamais foram lavadas da sua sujeira.
13 Wadadda dama tutu-un nemahhig daka pampahhiya e hedin ya daka pannemnem ni edum dan tuu ey nebabah ni peteg.
13 Há pessoas cujos olhos são arrogantes e que olham para os outros com desdém!
14 Ey wadadda edum ni tuun da kumedek kapilliwa hu hipan kapengellain newetwet niyadda anggehemmek ni tuun kennen da, niya eleg da ikkaguh hedin hipa meippahding ni hi-gada.
14 Há pessoas cujos dentes são espadas, e cujas mandíbulas são facas, para consumirem os aflitos da terra e os necessitados deste mundo.
15 Ya etan bilebil ey dewwa tuka panhuphup ni kuheyaw. Heniddan dewwan u-ungngan eleg mehingla e kanday “Idwasi muwak pay! Idwasi muwak pay!” Wadadda tellu, eleg, epat ni eleg da amtan mehingla, et endi hu kanday “Hiyya law!”
15 A sanguessuga tem duas filhas, que se chamam Dá e Dá. Há três coisas que nunca se fartam; na verdade, há quatro que nunca dizem: “Basta!”
16 Huyyadda hu kulung, ya biin nebasi, ya mamegan puyek ni mahapul tu udan et ya gimmanat ni apuy e eleg mabalin ni me-dep et tagan tu giheb ni dammutun gihheben tu.
16 Elas são o mundo dos mortos, o ventre estéril, a terra, que não se farta de água, e o fogo, que nunca diz: “Basta!”
17 Ya etan tuun tuka ngenghaya winu tuka pihhula hu a-ammed tu ey lebbengtun mettey et kanen ni sisit matetu ey ma-lat kanen ni sisit ni kamengngan ni annel ni netey hu annel tu.
17 Os olhos de quem zomba do pai ou de quem nega obediência à sua mãe, corvos do vale os arrancarão e pelos filhotes da águia serão comidos.
18 Wadadda mewan tellu, eleg, epat ni kaketngai niya neligat ni ewwatan:
18 Há três coisas que são maravilhosas demais para mim; na verdade, há quatro que eu não entendo:
19 Ya kapehding ni tulduh ni mantayyatayyab di kabunyan, ya kapehding ni uleg ni mambulubuluh kakeddapin di batu, ya kapandellanin bapor di baybay, niya kapan-impehhedin laki niya bii.
19 o caminho da águia no céu, o caminho da cobra na rocha, o caminho do navio no meio do mar e o caminho do homem com uma moça.
20 Ey nemnem yu kedi elaw etan ni biin wada ahwa tu nem makilaki. Kameki-ullig di beken tu ahwa nem hedin negibbuh, ey endi baing tu e kantuy ‘Kaw hipa nak impahding ni lawah.’ Heni etan ni nengan ni ebuh et da-nihan tu bungut tu.
20 Tal é o caminho da mulher adúltera: come, limpa a boca e depois diz: “Não fiz nada de errado!”
21 Wada tellu, eleg, epat ni nemalad ni kamekapkapya eyad ta-pew ni puyek:
21 Três coisas fazem a terra tremer; na verdade, são quatro que ela não pode suportar:
22 Ya bega-en ni kamambalin ni patul, ya etan tuun endi nemnem tun wadan emin hu pinhed tun kennen,
22 o escravo que se torna rei; o insensato que anda farto de pão;
23 ya etan biin nemahhig e anggebe-hel tu edum tun tuu, nem entanni ey nengahwa, et ya etan biin bega-en ey lektattuy hi-gatu neihullul etan ni biin kan bega-en ni hi-gatu.
23 a mulher desprezada que se casa; e a escrava que se torna herdeira da sua senhora.
24 Wadadda epat ni mategu eyad ta-pew ni puyek e ekka-kut ida, nem nakallaing ida.
24 Há quatro coisas bem pequenas na terra, mas que são mais sábias do que os sábios:
25 Ya memengngulu ey yadda abbun. Bekken idan na-let, nem taggan da amung ni kennen da hedin ugew ma-lat wadalli kennen dan ahikettekettelan e endi mehemmak ni kennen.
25 as formigas, povo sem força, mas que no verão prepara a sua comida;
26 Ya meikkadwa ey yadda etan rock badgers e ekka-ket ni animal ni kamambelley di batu. Beken idan na-let, nem inamta dan an mambelley di nambattanan ni nadhak ni batu.
26 os arganazes, povo que não é poderoso, mas que faz a sua casa nas rochas;
27 Ya meikkatlu ey yadda dudun e endi patul da, nem ida kaman-uunnud ni umtayab insigun di saad dan heniddan sindalu.
27 os gafanhotos, que não têm rei, mas que marcham todos em bandos;
28 Et ya meikka-pat ey ya bannagaw e dammutun mepi-dit, nem ida kamehemmak di baley ni patul.
28 a lagartixa, que se pode apanhar com as mãos, mas que se encontra até nos palácios dos reis.
29 Wadadda tellu, eleg, epat ni klasih ni mategun henidda hiyyahiyyan kamandaddallan:
29 Há três que têm passo elegante; na verdade, quatro que são imponentes no andar:
30 Ya memengngulu ey ya layon. Hi-gatu keka-ka-letan ey endi takut tu.
30 o leão, o mais forte dos animais, que não foge diante de nada;
31 Yadda dama edum ni heni hiyyahiyyan umdalan ey ya etan peltan ni manuk, ya lakkitun gelding niya etan patul ni nengipengulun sindalu tu.
31 o galo, que anda ereto; o bode; e o rei, a quem não se pode resistir.
32 Hedin nambalin kan kamampahhiyya winu hedin namplanuh kan lawah ni pehding mu, ey endi nemnem mu. Entan tu nemnemnem e importanteh kan peteg ey entan tu ipahding etan lawah ni implanuh mu. Upup mu ew kuma angah mu tep ya ni baing mu.
32 Se você foi tolo a ponto de se exaltar ou se planejou o mal, ponha a mão sobre a sua boca.
33 Makulug numan e hedin ikkiwakiwa hu gatas, man mangkapyan butter. Ey makulug mewan e hedin duntuken hu eleng ni tuu, man umkuheyaw. Niya makulug mewan e hedin pebungnget mu hakey ni tuu, ey nanna-ud ni mambekkal kayu.”
33 Porque o bater do leite produz manteiga, o torcer do nariz produz sangue e o instigar a ira produz brigas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Provérbios 30, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.