Provérbios 19
Ya ehel apu Dios (IFY) vs NVT
1 I-imman etan tuun anin newetwet nemet limpiyuh neitu-wan tu, nem ya etan tuun endi nemnem tun makallangkak niya maheul.
1 É melhor ser pobre e honesto que ser desonesto e tolo.
2 Beken ni kayyaggud hu wada ninemnem ni impahding, e eleg pakannemnema niya eleg amta hu ustuh. Tep hedin henin nunman pehding, ey eleg mambalin hu implanuh tep hin-appil kumedek meippahding.
2 De nada adianta o entusiasmo sem conhecimento; a pressa resulta em escolhas erradas.
3 Ya edum ni tutu-u ey hi-gada ngu ni binahbah da annel da, tep eleg da pakannemnema ni impahding da, et hedin negibbuh, ey hi Apu Dios pebabbahulan da.
3 O insensato arruína a própria vida e depois se ira contra o S
4 Ya etan tuun wadwada-an ey dakel gayyum tu, nem ya etan en-endi-an ni tuu ey endi neminhed ni mekiggayyum ni hi-gatu.
4 A riqueza atrai muitos que se dizem amigos, mas a pobreza afasta todos eles.
5 Ya etan tuun mantistigun itek ey nanna-ud ni mekastigu.
5 A testemunha falsa não ficará sem castigo; o mentiroso também não escapará.
6 Dakel hu tuun kamambeggan baddang etan ni tuun eta-gey saad tu, niya dakel neminhed ni mekiggayyum etan ni tuun madewat.
6 Muitos buscam o favor de quem governa; todos querem ser amigos daquele que dá presentes.
7 Ya etan newetwet ey eleg ibbilang idan agi tu niya eleg idan hekey meihnup ni hi-gatu hu gagayyum tu. Ey anin katteg ni mampehemmehemmek ma-lat baddangan da et endin hekey hu neminhed ni umbaddang ni hi-gatu.
7 Se até os parentes do pobre o desprezam, quanto mais seus amigos o evitarão! Ainda que o pobre suplique, eles todos o abandonam.
8 Ya etan tuun pinhed tu annel tu ey pinhed tun me-duman inamta tu. Tep ya etan nakappinhed tun man-eddal ey umyaggud biyag tu.
8 Quem adquire bom senso ama a si mesmo; quem dá valor ao entendimento prospera.
9 Ya etan tuun mantistigun itek ey nanna-ud ni mekastigu.
9 A testemunha falsa não ficará sem castigo; o mentiroso será destruído.
10 Beken ni lebbeng tun an umkedangyan hu endi nemnem tu et manlamlam-ay neitu-wan tu. Nem nema-man beken tu lebbeng ni ya himbut ey an pan-ap-apun etan ni kan himbut ni hi-gatu.
10 Não é certo o tolo viver no luxo nem o escravo governar sobre príncipes.
11 Hedin nelaing niya nenemneman hu tuu ey amta tun mengissippel ni bunget tu. Eleg tu pannenemnem hu hipan lawah ni impahding idan edum ni tuun hi-gatu. Humman keang-angan tun kametbal elaw tu.
11 O sensato não perde a calma, mas conquista respeito ao ignorar as ofensas.
12 Hedin bimmunget hu patul, ey anggetakkut e heni bimmunget ni layon, nem hedin mewan himmemek, ey henin kapehding ni udan ni neitnem.
12 A ira do rei é como o rugido do leão, mas seu favor é como o orvalho sobre a grama.
13 Ya endi nemnem tun u-ungnga hu umhulun ni kebahbahan ametu. Ey ya etan matutut ni biin ahwa ey kamengippeinglay e henin kaum-enih-ih ni danum.
13 O filho tolo é uma desgraça para o pai; a esposa briguenta é irritante como uma goteira.
14 Dammutun beltanen di a-ammed hu baley ey kinedangyan. Nem ya kamengidwat ni lakin nenemneman ni biin ahwaen tu ey hi Apu Dios.
14 Os pais deixam casas e riquezas como herança para os filhos, mas apenas o S
15 Ya mahigan tuu ey ebuh ugip ni pinpinhed tun ippahding, nem ya hanniman ni tuu ey meuppa.
15 O preguiçoso dorme profundamente, mas sua apatia o leva a passar fome.
16 Ya etan tuun kamengu-unnud ni tugun Apu Dios ey ihhehwang tu annel tu. Nem ya etan tuun eleg mengu-unnud nunman ni tugun ey mepappeg biyag tu.
16 Quem guarda os mandamentos preserva a vida; quem os despreza morrerá.
17 Hedin binaddangan ni hakey ni tuu hu newetwet, ey heni hi Apu Dios hu binaddangan tu, ey iddawat Apu Dios ali kayyaggud ni hi-gatu tep ya humman ni impahding tu.
17 Quem ajuda os pobres empresta ao S enhor ; ele o recompensará.
18 Tugun yu u-ungnga yun keek-eket tu, tep yan nunman nelakah ni pan-eddalan tu. Tep hedin eleg yu tugguna, ey heni baddangan yun memahbah ni annel tu.
18 Discipline seus filhos enquanto há esperança; do contrário, você destruirá a vida deles.
19 Ya etan tuun kabbubunget ey mahapul ni heltapen tu pambalinan ni bunget tu. Tep hedin baddangam ni nunya, ey mahapul ni baddangam ali mewan ni pidwa tu.
19 A pessoa que se ira facilmente deve sofrer as consequências; se você a livrar uma vez, terá de fazê-lo novamente.
20 Hedin dedngelen mu hu tugun niya pinhed mun me-duman inamtam ey lektattuy nenemneman ka.
20 Obtenha todo conselho e instrução que puder, e você será sábio para o resto da vida.
21 Ya tuu ey dakel hu tuka ipplanuh ni pehding tu. Nem hi Apu Dios hu ngenamung ni pinhed tun meippahding.
21 É da natureza humana fazer planos, mas o propósito do S
22 Kedukdul etan tuun kameiddinnel nem ya etan tuun neagum. Kedukdul hu newetwet ita nem ya ita manlangkak ma-lat alen hu pinhed ni ellan.
22 A lealdade torna a pessoa cativante; é melhor ser pobre que desonesto.
23 Ya tayu kapengilillingisin mengippahding ni pinhed Apu Dios hu pengidwatan tun hi-gatsun kayyaggud ni neitu-wan tayu ma-lat wadan emin hu mahapul tayu. Ey ippaptek daitsu ma-lat endi hipan lawah ni meippahding ni hi-gatsu.
23 O temor do S enhor conduz à vida; dá segurança e proteção contra o mal.
24 Wadadda edum ni tutu-un nemahhig higeda tep anin ni pengidduhan dan kennen da et higgaan da.
24 O preguiçoso pega a comida na mão, mas não se dá o trabalho de levá-la à boca.
25 Ya manghay ni tuu ey mekastigu et pan-adalan idan edum ni tuun endi nemnem da. Hedin ya nenemneman ni tuu ey kame-dumi inamta tu hedin inhelan di neihlan impahding tu.
25 Se você castigar o zombador, o ingênuo aprenderá uma lição; se corrigir o sábio, ele se tornará ainda mais sábio.
26 Ya etan u-ungngan beken ni kayyaggud tuka pehding nan ametu niya tuka pe-hep hi inetud baley da ey be-ingen tu annel tu.
26 O filho que maltrata o pai ou manda embora a mãe causa vergonha e desonra pública.
27 Hi-gam ni u-ungngak, ey entan tu isiked ni mandedngel ni tugun, tep hedin issiked mu, ey lektattuy anin idan inedal mun nunman et iwwalleng mu.
27 Meu filho, se você deixar de ouvir a instrução, dará as costas para o conhecimento.
28 Hedin manlangkak hu tistigu, ey humman kei-ang-angan tu e eleg tu ibbilang hu meandeng ni kapehding. Nem wadadda ngu dedan hu lawah ni tutu-un pinpinhed da hedin kakapkapyaan hakey ni tuu hu lawah.
28 A testemunha corrupta zomba da justiça; a boca do perverso devora o mal.
29 Yadda kamekannaltalangga niyadda endi nemnem tu ey nanna-ud ni mekastigudda.
29 O castigo está preparado para os zombadores, assim como o açoite para as costas dos tolos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Provérbios 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.