Provérbios 19
Ya ehel apu Dios (IFY) vs NTLH
1 I-imman etan tuun anin newetwet nemet limpiyuh neitu-wan tu, nem ya etan tuun endi nemnem tun makallangkak niya maheul.
1 É melhor ser pobre e honesto do que mentiroso e tolo.
2 Beken ni kayyaggud hu wada ninemnem ni impahding, e eleg pakannemnema niya eleg amta hu ustuh. Tep hedin henin nunman pehding, ey eleg mambalin hu implanuh tep hin-appil kumedek meippahding.
2 Agir sem pensar não é bom; quem se apressa erra o caminho.
3 Ya edum ni tutu-u ey hi-gada ngu ni binahbah da annel da, tep eleg da pakannemnema ni impahding da, et hedin negibbuh, ey hi Apu Dios pebabbahulan da.
3 A falta de juízo é o que faz a pessoa cair na desgraça; no entanto ela põe a culpa em Deus, o Senhor .
4 Ya etan tuun wadwada-an ey dakel gayyum tu, nem ya etan en-endi-an ni tuu ey endi neminhed ni mekiggayyum ni hi-gatu.
4 Os ricos arranjam muitos amigos, mas o pobre não consegue nem conservar os poucos que tem.
5 Ya etan tuun mantistigun itek ey nanna-ud ni mekastigu.
5 A falsa testemunha não poderá escapar do castigo.
6 Dakel hu tuun kamambeggan baddang etan ni tuun eta-gey saad tu, niya dakel neminhed ni mekiggayyum etan ni tuun madewat.
6 Todos procuram agradar as pessoas importantes; todos querem ser amigos de quem dá presentes.
7 Ya etan newetwet ey eleg ibbilang idan agi tu niya eleg idan hekey meihnup ni hi-gatu hu gagayyum tu. Ey anin katteg ni mampehemmehemmek ma-lat baddangan da et endin hekey hu neminhed ni umbaddang ni hi-gatu.
7 Se o pobre é desprezado até pelos seus próprios irmãos, não é de admirar que os seus amigos se afastem dele. Ele se cansa de procurar os amigos, mas eles não se importam com ele.
8 Ya etan tuun pinhed tu annel tu ey pinhed tun me-duman inamta tu. Tep ya etan nakappinhed tun man-eddal ey umyaggud biyag tu.
8 Quem procura ter sabedoria ama a sua vida, e quem age com inteligência encontra a felicidade.
9 Ya etan tuun mantistigun itek ey nanna-ud ni mekastigu.
9 A falsa testemunha é castigada e certamente será condenada à morte.
10 Beken ni lebbeng tun an umkedangyan hu endi nemnem tu et manlamlam-ay neitu-wan tu. Nem nema-man beken tu lebbeng ni ya himbut ey an pan-ap-apun etan ni kan himbut ni hi-gatu.
10 Não é bom que os tolos vivam no luxo, nem que os escravos governem os príncipes.
11 Hedin nelaing niya nenemneman hu tuu ey amta tun mengissippel ni bunget tu. Eleg tu pannenemnem hu hipan lawah ni impahding idan edum ni tuun hi-gatu. Humman keang-angan tun kametbal elaw tu.
11 A pessoa sensata controla o seu gênio, e a sua grandeza é perdoar quem a ofende.
12 Hedin bimmunget hu patul, ey anggetakkut e heni bimmunget ni layon, nem hedin mewan himmemek, ey henin kapehding ni udan ni neitnem.
12 A raiva do rei é como o rugido de um leão, mas a sua bondade é como o orvalho sobre as plantas.
13 Ya endi nemnem tun u-ungnga hu umhulun ni kebahbahan ametu. Ey ya etan matutut ni biin ahwa ey kamengippeinglay e henin kaum-enih-ih ni danum.
13 Um filho sem juízo pode levar o pai à desgraça. Uma esposa que vive resmungando é como água que pinga sem parar.
14 Dammutun beltanen di a-ammed hu baley ey kinedangyan. Nem ya kamengidwat ni lakin nenemneman ni biin ahwaen tu ey hi Apu Dios.
14 Um homem pode herdar dos seus pais casa e dinheiro, mas só Deus pode dar uma esposa sensata.
15 Ya mahigan tuu ey ebuh ugip ni pinpinhed tun ippahding, nem ya hanniman ni tuu ey meuppa.
15 Quem é preguiçoso e dorminhoco acabará passando fome.
16 Ya etan tuun kamengu-unnud ni tugun Apu Dios ey ihhehwang tu annel tu. Nem ya etan tuun eleg mengu-unnud nunman ni tugun ey mepappeg biyag tu.
16 Quem obedece às leis de Deus vive mais; quem despreza os seus ensinamentos morrerá.
17 Hedin binaddangan ni hakey ni tuu hu newetwet, ey heni hi Apu Dios hu binaddangan tu, ey iddawat Apu Dios ali kayyaggud ni hi-gatu tep ya humman ni impahding tu.
17 Ser bondoso com os pobres é emprestar ao Senhor , e ele nos devolve o bem que fazemos.
18 Tugun yu u-ungnga yun keek-eket tu, tep yan nunman nelakah ni pan-eddalan tu. Tep hedin eleg yu tugguna, ey heni baddangan yun memahbah ni annel tu.
18 Corrija os seus filhos enquanto eles têm idade para aprender; mas não os mate de pancadas.
19 Ya etan tuun kabbubunget ey mahapul ni heltapen tu pambalinan ni bunget tu. Tep hedin baddangam ni nunya, ey mahapul ni baddangam ali mewan ni pidwa tu.
19 Deixe que a pessoa de mau gênio sofra as consequências disso, pois, se você a ajudar uma vez, terá de ajudar de novo.
20 Hedin dedngelen mu hu tugun niya pinhed mun me-duman inamtam ey lektattuy nenemneman ka.
20 Ouça os conselhos e esteja pronto para aprender; assim, um dia você será sábio.
21 Ya tuu ey dakel hu tuka ipplanuh ni pehding tu. Nem hi Apu Dios hu ngenamung ni pinhed tun meippahding.
21 As pessoas fazem muitos planos, mas quem decide é Deus, o Senhor .
22 Kedukdul etan tuun kameiddinnel nem ya etan tuun neagum. Kedukdul hu newetwet ita nem ya ita manlangkak ma-lat alen hu pinhed ni ellan.
22 O que se espera de uma pessoa é que seja fiel; é melhor ser pobre do que mentiroso.
23 Ya tayu kapengilillingisin mengippahding ni pinhed Apu Dios hu pengidwatan tun hi-gatsun kayyaggud ni neitu-wan tayu ma-lat wadan emin hu mahapul tayu. Ey ippaptek daitsu ma-lat endi hipan lawah ni meippahding ni hi-gatsu.
23 Quem teme o Senhor terá uma vida longa, feliz e tranquila.
24 Wadadda edum ni tutu-un nemahhig higeda tep anin ni pengidduhan dan kennen da et higgaan da.
24 Existe gente que tem preguiça até de pôr a comida na própria boca.
25 Ya manghay ni tuu ey mekastigu et pan-adalan idan edum ni tuun endi nemnem da. Hedin ya nenemneman ni tuu ey kame-dumi inamta tu hedin inhelan di neihlan impahding tu.
25 Os orgulhosos devem ser castigados para que as pessoas simples aprendam uma lição de humildade; quem é sábio aprende quando é corrigido.
26 Ya etan u-ungngan beken ni kayyaggud tuka pehding nan ametu niya tuka pe-hep hi inetud baley da ey be-ingen tu annel tu.
26 Quem maltrata o seu pai ou toca a sua mãe de casa não tem vergonha e não presta.
27 Hi-gam ni u-ungngak, ey entan tu isiked ni mandedngel ni tugun, tep hedin issiked mu, ey lektattuy anin idan inedal mun nunman et iwwalleng mu.
27 Filho, se você parar de aprender, logo esquecerá o que sabe.
28 Hedin manlangkak hu tistigu, ey humman kei-ang-angan tu e eleg tu ibbilang hu meandeng ni kapehding. Nem wadadda ngu dedan hu lawah ni tutu-un pinpinhed da hedin kakapkapyaan hakey ni tuu hu lawah.
28 A testemunha de mau caráter zomba da justiça. Os maus têm fome de fazer o mal.
29 Yadda kamekannaltalangga niyadda endi nemnem tu ey nanna-ud ni mekastigudda.
29 Mais cedo ou mais tarde quem zomba dos outros será julgado, e quem não tem juízo será castigado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Provérbios 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.