Provérbios 12

Ya ehel apu Dios (IFY) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Ya etan tuun tuka ebbuluta kapenuggun ni hi-gatu ey pinhed tun me-duman inamta tu, nem ya etan tuun eleg tu pinhed ni metuggun ey endi nemnem tu.
1 Aquele que quer aprender gosta que lhe digam quando está errado; só o tolo não gosta de ser corrigido.
2 Kaman-am-amleng hi Apu Dios idan tuun kayyaggud daka kapkapyaa, nem kastiguen tudda hu tuun lawah daka nemnemneman pehding.
2 O Senhor Deus abençoa os bons, mas condena os que planejam o mal.
3 Ya kayyaggud ni tuu ey kamei-ellig di keyew ni eleg meeggut tep neihammad lamut tu, nem ya lawah ni tuu ey kamei-ellig etan di keyew ni eleg maihammad lamut tu et nelakah ni meeggut.
3 Quem pratica a maldade não tem segurança, mas quem é honesto não será abalado.
4 Kaman-am-amleng etan lakin kan-ahwan kayyaggud ni biin kamengippeamleng ni hi-gatu. Nem ya biin tuka be-inga ahwa tu ey kamei-ellig etan di degeh ni memahbah ni annel ni ahwa tu.
4 A boa esposa é o orgulho do marido, mas a esposa que traz vergonha ao marido é como câncer nos ossos dele.
5 Ya planuh ni kayyaggud ni tuu ey kayyaggud keippahdingan tun edum tun tuu, nem ya etan lawah ni tuu ey ya haul tuka ittugun di edum tun tuu.
5 Quem é honesto trata todos com sinceridade, mas quem é mau vive enganando os outros.
6 Ya hakey mewan ni kapehding ni lawah ni tuu ey ya itek tuka e-hela ma-lat pemahbah tun edum tun tuu. Nem ya ehel ni kayyaggud ni tuu ey wada ibbaddang tud edum tun tuu.
6 As palavras dos maus são uma armadilha mortal, mas as palavras das pessoas corretas salvam os que estão em perigo.
7 Yadda lawah ni tuu ey ida kamebahbah et meendidda eyad puyek. Nem yadda kayyaggud ni tuu ey nanengtun mehlag hu helag da.
7 Os maus serão destruídos e não deixarão descendentes, mas a família do homem correto permanecerá.
8 Ya nelaing niya nenemneman ni tuu ey katettebalan edum tun tuu, nem ya etan tuun endi nemnem tu ey kapihhulan edum tun tuu.
8 Quem tem compreensão recebe elogios, mas quem tem coração perverso é desprezado.
9 I-imman hu anin ni nebabah itan tuu nemet wada bega-en, nem ya etan kapeang-ang-ang e eta-gey hu neitu-wan ey ampangun et endi kennen.
9 É melhor ser uma pessoa comum e trabalhar para viver do que bancar o rico e passar fome.
10 Ya etan kayyaggud ni tuu ey tuka paka-ippaptek animal tu, nem ya etan lawah ni tuu ey anggehemmek ni ingganah hu tuka pehding ni animal tu.
10 Os bons cuidam bem dos seus animais, porém o coração dos maus é cruel.
11 Ya etan mahlun tuu ey dakel kennen tu. Nem ya etan tuun endi nemnem tu ey yadda endi silbi tun endi gun-uden tu hu tuka ippenahding.
11 Quem cultiva a sua terra tem comida com fartura, mas quem gasta o tempo com coisas sem importância não tem juízo.
12 Yadda lawah ni tuu ey pinhed dan ellan hu hipan daka gagamgamid beken ni limpiyuh ni kapehding, nem humman ida umhulun ni kebahbahan da. Nem yadda kayyaggud ni tuu ey endi an meippahding ni hi-gadan el-eleg.
12 Os perversos querem viver daquilo que os maus conseguem, mas os bons continuam firmes fazendo o bem.
13 Ya etan lawah ni tuu ey kamewedda ligat tu tep ya lawah ni tuka e-e-hela. Nem hedin ya kayyaggud ni tuu, man meiddawwid lawah ni kameippenahding.
13 Os maus são apanhados na armadilha das suas próprias palavras, mas os homens direitos conseguem sair das dificuldades.
14 Hedin kayyaggud hu kae-helan hakey ni tuu, man kayyaggud dama gun-uden tu. Ey ya kayyaggud ni kapehding ni tuu hu kakelpuin panyaggudan tu.
14 Você será recompensado pelas coisas boas que disser e receberá de volta aquilo que fizer.
15 Ya etan tuun ya tuka pannemnem ey neiptek ni emin tuka pehpehding ey endi nemnem tu. Nem ya tuun nenemneman ey tuka dedngela tugun.
15 O tolo pensa que sempre está certo, mas os sábios aceitam conselhos.
16 Ya endi nemnem tun tuu ey nelakah ni umbunget niya tuka peang-ang bunget tu. Nem ya nenemneman ni tuu ey eleg tu hengnguda anin ni pel-itan da.
16 Quando o tolo é ofendido, logo todos ficam sabendo, mas quem é prudente faz de conta que não foi insultado.
17 Ya etan tuun makulug tuka e-hela ey tuka i-uh-uh hu makulug ni inang-ang tu niya dingngel tu. Nem ya kamanlangkak ni tistigu ey ebuh itek ni tuka e-hela.
17 Quando a verdade é dita, a justiça é feita; mas a mentira produz a injustiça.
18 Ya etan tuun eleg tu nemnema ni inhel tu ey makaggeh ehel tu e heni tewik ni ispadah. Nem hedin ya ehel ni nenemneman ni tuu ey kaum-elubyag.
18 As palavras do falador ferem como pontas de espada, mas as palavras do sábio podem curar.
19 Hedin neamtaan e itek hu inhel ni hakey ni tuu, man endi law mengullug ni hi-gatu. Nem ya etan tuun makulug tuka e-hela ey kullugen ni tuun ingganah.
19 A mentira tem vida curta, mas a verdade vive para sempre.
20 Hedin lawah hu planuh ni hakey ni tuun edum tu, ey ebuh hu lawah ni kameitattalud nemnem tu. Nem ya etan tuun kaum-idwat ni linggep di edum tun tuu ey wada anla tun ingganah.
20 Aqueles que planejam o mal acabarão mal, porém os que trabalham para o bem dos outros encontrarão a felicidade.
21 Yadda kayyaggud ni tuu ey kaihhehwang Apu Dios di ligat. Nem ya lawah ni tutu-u ey endi pappeg ni ligat da.
21 Nada de ruim acontece com os homens honestos, porém os maus só encontram dificuldades.
22 Anggebe-hel Apu Dios ida makallangkak ni tuu, nem kapeamleng idan kamengippahding ni daka e-hela.
22 O Senhor Deus detesta os mentirosos, porém ama os que dizem a verdade.
23 Ya nelaing ni tuu ey eleg tu peamtan kumpulmih ni tuu hu inamta tu. Nem ya etan tuun endi nemnem tu ey tuka pemegga eheehel et tu ngu kapeamta keendin nemnem tu.
23 A pessoa prudente esconde a sua sabedoria, mas os tolos anunciam a sua própria ignorância.
24 Ya etan makahlun tuu ey lektattuy hi-gatu kamengipappangngulun edum tu. Nem ya etan makahhigan tuu ey mambalin alin bega-en ni edum ni tuu.
24 O homem esforçado mandará nos outros, mas o preguiçoso se tornará escravo.
25 Ya kaguh ey henin mebel-at ni in-agtun hakey ni tuu. Nem hedin wada um-ehel ni hi-gatun kabbabbal ni ehel ey heni umya-pew in-agtu tu niya um-amleng.
25 As preocupações roubam a felicidade da gente, mas as palavras amáveis nos alegram.
26 Ya tugun ni kayyaggud ni tuu ey tuka ippangulu gayyum tud panyaggudan tu. Nem ya kapehding ni lawah ni tuu hu mengillu-lun edum tun tuu.
26 Quem é direito serve de guia para o seu companheiro, porém os maus se perdem pelo caminho.
27 Yadda edum ni tuu ey mengidluh idan peteg. Eleg da hengngudan mengi-illug niya mengihhe-eng ni dinweng da, nem hedin ya makahlun tuu, man umkedangyan.
27 O preguiçoso não consegue o que deseja, mas o homem trabalhador ficará rico.
28 Ya etan kayyaggud ni tuu ey tuka unnuda hu dalan ni mampellaw di ketegguan ni mannananeng et ya etan tuun mengidlan diman ey eleg mettey.
28 A honradez é o caminho para a vida, mas a falta de juízo é a estrada para a morte.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Provérbios 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.